Frihet under ansvar

Foto: Ritva Peratt

Frihet detta mångdimensionella begrepp kan beskrivas på många sätt. Så låt oss ödmjuka oss inför att det finns fler synsätt än ett.

Begreppet ”Frihet under ansvar” står för att man utifrån moral och hänsyn visar respekt så att man klarar av sina uppgifter och åläggande på bästa sätt och inte skadar sig själv eller andra genom omdömeslöshet och ansvarslöshet. Såväl den humanistiska psykologins fader Maslow som existentialismens Sartre menade att människan är ansvarig för sina val och sina handlingar. Så också för sina uttryck.

Yttrandefrihet innebär i termer av detta att man är ansvarig för vad man säger och skriver och får ta ansvar för effekterna av sina uttalanden även juridiskt. Idag råder rent rättsligt att man kan bli bestraffad för förtal om det visar sig att man farit med osanning och kränkningar av personlig integritet. Så visst är yttrandefrihet också under ansvar och därmed under såväl samvetsregler som lagar.

Inom konstens ramar är friheten mycket mer utsträckt och därmed också mer ”ansvarslös”. Nödvändigt för utveckling och att spränga dogmer samtidigt har denna rätt till ansvarslöshet utnyttjats på tveksamma sätt. Men och det är ett stort men. Konsten måste ha stor frihet och den ska utmana ”heliga kor”. Det innebär också att de utövare som sprängt gränser ofta får ta de negativa konsekvenserna av dem.

I extremliberalismens frihet från ansvar anser man att det inte bör finnas vare sig gränser eller ansvar. Jag ställer mig tveksam till det.

Personangrepp och förföljelser av grupper är uttryck för antihumanismens anonyma och öppna fientligheter. Det är mediedreven som utsätter individer för gatlopp. Det är Trumps bas för spridande av lögner. Det är också fascismens och Nazismens propagandametoder. Det är frihet utan ansvar. Vill vi verkligen ha det?

Demokratin och humanismen är inte gratis. Vi måste kämpa för dem varje dag.

”Jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka din åsikt även om jag inte håller med om den. Men om du visar brist på respekt och angriper människor med osanning och kränker deras integritet kan du räkna med att jag reagerar.”

Börje Peratt

Se också Alice Teodorescus antologi på ämnet Frihet under ansvar

Annonser

Börje Peratt – Frågan om oändligheten

Börje Peratt ställde sig som 6-åring frågan om oändligheten och visste redan svaret. Han lade jag kartonger i allt större lådor och insåg att det fanns ingen förklaring på oändligheten.

Samma sak rör medvetandet. Jag har forskat i ämnet sedan en olycka 1987 som öppnade upp för en ny värld. Har presenterat denna forskning i två böcker under det gemensamma temat – Medvetandets uppkomst – FACEBOOK https://www.facebook.com/groups/370730302989357/ HEMSIDA http://medvetandetsuppkomst.wordpress.com/.

Utvecklar en hypotes som omfattar även 0-dimensionen. Slutsatsen innebär att universums och medvetandets ursprung inte kan förklaras med de naturlagar som vi idag har.

Möjligen kom man under antiken på ett finurligt sätt att beskriva det med oändlighetsåttan. Under denna tid hade vetenskapen i österled kommit bra mycket längre än i vår värld och det innefattar även Islams vetenskapliga utveckling då vi fortfarande dominerades av medeltid. Frågan om gudom och religion är komplex. Vi har absolut ett sakralt medvetande och sinne men det är inte nödvändigtvis samma sak som religion.

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn
Om Medvetandets uppkomst

På väg mot ett medmänskligare samhälle?

En omfattande studie av IMF (Internationella valutafonden) visar att en mer jämlik fördelning kan bidra positivt till ekonomisk utveckling och tillväxt.

Börje Peratt

Ekonomerna har analyserat förhållanden i IMF:s 188 medlemsstater och kommit fram till att alla vinner på att alla får vara med och dela på kakan.[1]

Hur långt kan vi dra slutsatser av denna, för många av oss, självklara insikt?
Studier visar att delaktighet och meningsfullhet är avgörande för både hälsa och framgång. Framgång enskilt och tillsammans är beroende av den uppskattning som kommer av konstruktiv samverkan. Slutsats: – Om fler känner att de kan delta och har inflytande påverkar det också folkhälsan.

En demokratisk samverkan rymmer ett stort mått av frihet och eget tänkande men också ansvar, respekt och tolerans. För en positiv och långsiktigt god utveckling behövs tryggheten i ett kompetent ledarskap. Och för det behövs ett stort mått av både överblick och inkännande. Det innebär att man gör rätt sak vid rätt tillfälle.

Val mellan pest och kolera

Beroende på hur människan uppfattar sina möjligheter och sin omgivning kan man inta några olika förhållningssätt. Ibland tycks det vara mellan två omöjliga val. Hur kommer det sig?

Ta strid eller fly
En övertygelse förankrad i människan är att omgivningen utgörs av fiender som vill åt samma kaka som du. Det leder oundvikligen till krigsfilosofi. I det japanska näringslivet har det sina rötter i den japanska samurajen Musachis skrifter [2]. I politiken i väst är det Machiavellis doktriner om manipulation och undergrävande som har slagit genom.[3]
Båda dessa står för utgångspunkter som har avgörande betydelse för lagsporter. De går ut på att undergräva motståndets försvar, stå emot angrepp och till slut att besegra motståndaren. Så filosofin är djupt förankrad i det mänskliga psyket och i världens kulturer. Naturligtvis står denna krigsfilosofi då också för en stor del av underhållningen. Många berättelser, filmer och teaterpjäser belyser maktkamper som slår fäste i individer och driver fram katastrofer i relationer.

Behovet av rötter och samhörighet

Å andra sidan finns behovet av vänskap, kärlek och samhörighet. Utan dessa krafter skulle inga grupperingar överleva. Ja man kan säga att livet är helt beroende av den villkorslösa kärleken som den kommer till uttryck i att skydda och ge föda till sin avkomma.

Här finns en grundläggande överenskommelse mellan föräldraskap och avkomma som får kritiska konsekvenser om föräldrar överger barnet. Tusentals historier visar hur viktiga föräldra-barnrelationen är och hur nära de ligger själen. Blir man övergiven kan hela livet gå åt till att finna och förstå sitt ursprung. Naturligtvis ser vi motsvarande sorg hos föräldern som känner sig övergiven av sitt barn.

Samhällets organisation behöver kanske inte direkt kärlek
Struktur, hierarkier och ordning har ju till uppgift att göra vårt beroende av varandra så kliniskt och smärtfritt som möjligt. Vi reser till och från arbete och genom smartphones behöver vi inte ens längre bekymra oss om medresenärer. Meningsfullheten kan ligga i sms och gillandeknappar.
Men trivs vi i denna avstängdhet. Trivs vi i denna frustrerade stress som kommer till uttryck i våra urbana miljöer genom att människor inte stannar upp och inte bryr sig om andra. Vi orkar inte engagera oss och istället uppstår en känslokyla.

Inom människan finns en drivkraft att hela tiden bli bättre, snabbare och effektivare. Det är bra ibland men inte alltid. Vi behöver således lära oss att värdera oss själva och varandra och lära oss att fungera på ett gynnsamt sätt som kan se olika ut i olika situationer.

Närvarande
Mest av allt handlar det om att vara närvarande i nuet och att ha stor tolerans för människors tillkortakommanden. Dock inte övergrepp och dumheter dessa ska man åtgärda snarast. Kärlek och vänskap är det vi i djupet av oss själva värderar högst men några av oss ersätter det med jakten på rikedom och prylar. Vittnesmål från dem som har i överflöd visar att det sällan räcker och då fortsätter några att jaga för att få mer trots att mer pengar inte på något sätt kan ge dem mer än tillfälliga kickar. Vid ett skede kanske man kommer till insikt och börjar dela ut sina pengar eller satsar på andra värden.

Moral
Gränsdragningar och hög moral är oerhört viktiga om vi vill medverka till ett medmänskligt samhälle. De flesta, jag tror närmare 99% håller en tillräckligt god moral. Ska man då förvänta sig mer eller försöka förstå den psykologi som ligger bakom oförmågan att leva efter samhällets moral. Tveklöst rör majoriteten av kriminalitet svårigheter att klara sig. Då kan man i de allra flesta fall sannolikt påstå att samhället svikit. Men sedan har vi vad som kan beskrivas som predatorer. Rovdjur som med maktspråk har en förmåga att hamna i toppen av hierarkin och som därifrån kan hota en hel värld. Dessa despoter har inte bara krigarfilosofin inympad i sig de är samhällets fiende nr 1. Vi hittar dem på alla nivåer i samhället således inte bara i toppen.

Förnekelse
Det är vanligt att den som förlorat sin moral lär sig förnekelsens konst. Även om man ertappas och överbevisas kan man hävda sin oskuld. Av dessa skäl dräneras förtroende och tillit och vi tvingas att skydda oss mot vad som närmast kan beskrivas som ett psykopatbeteende. Utan empati för den skada man åsamkar andra riktas all energi på att rättfärdiga sitt svekfulla beteende.

Med en kombination av föråldrad lagstiftning, ineffektiv eller felriktad polis och överhopad och av olika orsaker försvagad rättvisa kan vi se hur område efter område är eftersatt och mycket kostsam att hantera.

Vad samhället nu behöver lära sig det är att balansera mellan vad som behöver göras och vad som måste göras. Här har politiken ett stort ansvar och tyvärr visar ofta riksdag och regering upp en påfallande senfärdighet. De är trots allt samhällets lagstiftande församling.

Ett annat område rör fördelning och ett samhälle som inte kommer tillrätta med det riskerar ökade motsättningar och en ökad brottslighet.

Slutsats:

Vi behöver en dialog på kors och tvärs för att klargöra och tydliggöra vilken etik vi eftersträvar och vilka lagar som håller. Alternativet är att skyndsamt korrigera lagstiftningen för att datera upp den till det samhälle vi nu lever i. Parallellt skapa förutsättningar för alla att delta i samhället på ett meningsfullt sätt.

Det förutsätter och innebär att fler måste få del av kakan och att krigarfilosofin ska ersättas av samverkansfilosofi som redan har sin grund i demokrati och mänskliga rättigheter.

Börje Peratt
officiell hemsida
LinkedIn

Referens
1) Inkomstklyftor hämmar tillväxten
2) Succébo-fröet till framgång sid 120
3) Machiavelli, N. (2004) Fursten (Il Principe 1532) Natur & Kultur.

BÖCKER
BöckerBokus.com
Coacha Unga med Livskompassen
LIBRIS

Humanismens kärna

I en diskussion på Facebook fick jag till några formuleringar som kändes bra och som gav frön till vidareutveckling. Det första citatet har två inspirationskällor Mandela och Voltaire.

Vad står då humanism för, är det bara medkännande, tolerans och försoning eller mer än så?:

– Jag håller inte med dig men är beredd att riskera mitt liv, mitt rykte och min karriär för att försvara din rätt till människovärde, din livsåskådning och din rätt till att välja hur du vill leva så länge du inte bryter mot mänskliga rättigheter. Det innebär att människan måste kunna se sig i spegeln och göra de val som krävs. Det innebär att kompromisslöst följa sin övertygelse och även ta strid för att försvara andra.

Ett exempel på det är Mandela.

Jovisst känner vi igen inspirationen till mitt citat:

”Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem.”

Citatet tillskrivs ofta Voltaire men det var Evelyn Beatrice Hall som långt efter Voltaires död (1778) skrev det i sin bok Voltaires vänner (1906). Hon lade repliken i Voltaires mun för att beskriva hans karaktär och moral gentemot en meningsmotståndare.

Det som kännetecknade Voltaire var hans ganska lågmälda och finstilta kritik ibland åtföljd av en ironi men aldrig av sarkasmer eller de grova påhopp som vi idag kan se på internet. Jovisst kritiserade Voltaire kyrkans och religionens makt och visst kritiserade han de obotliga optimisterna som hävdade att vi levde i de bästa av världar. Voltaires sätt var att lyfta fram alternativ och han öppnade ögonen för de vetenskapliga och sociala framsteg som då togs i England.

Voltaires attityd är central när det gäller yttrandefriheten dock litade han inte på demokratin då han misstrodde att folket skulle kunna styra landet. Mandela är förebilden för att Voltaire hade fel i detta avseende.

Mandela valde vid en viss tidpunkt att förorda demonstrationer, strejker och slutligen väpnad kamp. Allt detta ligger inom ramen för den humanism som strävar för mänsklighetens bästa mot förtryck, övergrepp och despoter.

Andra världskriget var på det sättet en strid mellan två värdegrunder. Den ena är vulgär-darwinismen som ger den starke rätt att förslava sin omgivning. Den andre är humanismen vilket står för grundprinciperna om allas rätt att följa sitt hjärta och försöka förverkliga sig själva med möjligheten att utveckla sin egen livsåskådning och tro.

Demokratin, såsom vi ser den, ger således även möjlighet för dem som vill förespråka vulgärdarwinism. Liksom det ger oss rätt att med ordet bestrida dem och upplysa om medmänsklighetens värden: allas rätt till frihet i tro, tanke, val att verka och leva.

Jag har ju kommit att debattera mot flera av dem som vill begränsa mänskligheten och krympa människan till en maskin. De som anser sig ha patent på en enda verklighetsuppfattning. Därvidlag kan man säga att denna kamp på sätt och vis har sin utgångspunkt i att ”de man älskar agar man”. Dock skulle jag vilja omformulera det till att:

Den som älskar livet och människan har inte bara rätt att kritisera den som hatar och hotar utan skyldighet att försvara humanismen på det sätt man förmår. Det är enda sättet att stoppa mobbing, övergrepp och krig.

Jag har här beskyllts för att gå mot mina egna principer. Men jag har istället följt dem kompromisslöst. Och tänk att då känner de värsta näthuliganerna sig hotade och hatade. Mobbare vill ju kunna hålla på med sin destruktivitet ostörda tills de kommer till insikt om hur illa de beter sig. Denna flykt kännetecknar också självdestruktivitetens mentalitet och visar sig i att näthuliganerna döljer sin identitet. De vågar inte visa sig och avskyr att bli ”outade”. Inte förrän de inser vilken skada de gör sig själva och andra kan de förändra sin falska självbild. Inte bara rasister behöver Exit utan alla antihumanister.

Kampen för friheten, demokratin och mänskliga rättigheter förs varje dag. När man ser och hör hur barn, kvinnor och män förföljs, misshandlas och mördas i stora delar av världen kan man se det som ett hån att näthuliganer på nätet använder sin tid till att förfölja och kränka oskyldiga människor.

Ge er ut i världen och bidra till mänskligheten istället för detta enorma resursslöseri. Sluta sabotera och förstöra. Gör lite nytta istället! Hjälp någon i nöd! Underlätta för andra om så bara för dem i din närhet! Berika världen genom att hålla rent efter dig själv! Det är att ta ansvar. Att ta ansvar för sina val är humanismens första brev. Kärnan är: Allas lika värde, kärlekens väg.

Börje Peratt
Nelson Mandela humanismens förkämpe

Man får tro och tänka vad man vill bara man inte försöker krympa din värld.

Människan utveckling går via dem som tänkt utanför boxen, dem som skapat nytt, ny musik, nya texter, nya bilder, nya byggnadssätt, nya sätt att ta sig fram. De flesta av dem som tänker nytt måste först fly från dem som vill bevara det gamla och söka sig till miljöer och människor öppna för nya tankesätt.

Talesättet ”man blir inte profet i sin egen hemstad” är tyvärr en alltför ofta nedtryckande verklighet när det gäller nyskapandets förutsättningar.

Den kreativa intelligensen löser uppgifter intuitivt. Om du är ensam om att se möjligheter krävs tålamod innan de andra har vidgat sin fantasi och förståelse. Innovatören och entreprenörer har sällan tid att invänta detta och drar iväg på sin egen upptäckarutflykt. Så har kanske de flesta uppfinningar skapats.

Ur den kommande boken Försök Igen, sista delen i trilogin som publiceras inom forskningsprojektet om Medvetandets Uppkomst.

Många fantastiska uppfinningar medför även problem och många leder till beteendeförändringar.

Inte minst mobiltelefonen som idag utvecklats till smartphone.
Du vet den där lilla apparaten som tagit över relationer.

Jo ibland blir uppfinningar om inte kontraproduktiva så åtminstone riskabla eller i vilket fall som helst inte befriade från offer. Bil, båt, tåg och flygplan är fantastiska uppfinningar som tillför sådana kvaliteter i frihet och möjligheter till snabba förflyttningar. Samtidigt kan man undra om bilen gått genom som uppfinning givet att man varje år skulle få offra miljontals liv och människor i livslångt lidande.

Kärnkraft är en annan fantastisk upptäckt som kan användas för att lysa upp en hel stad eller för att spränga den i atomer.

Kritiken mot den farliga tekniken har alltid följare. Och de kan basera sin kritik på fakta.

Värre är det med människor som försöker hindra tänkande och skapandet genom att pracka sin egen krympta trosföreställning på andra. En annan risk är de som fabricerar konspirationsteorier på löpande band, den ena mer bisarr än den andra.

Alla vetenskapare borde ha en sund skeptisk inställning och alla borde kritiskt granska fakta och fynd. Tyvärr är inte detta fallet hos pseudoskeptikerna som utan att undersöka sakförhållande försöker sprida sina ogrundade påståenden vitt och brett. Ännu värre blir det om de utifrån sin gränslöshet alternativt sugrörsvy försöker skrämma andra till att lyda deras världsbild. Det än märkligare är om de kräver din acceptans av deras uppfattning och kallar dig för namn om du har en annan uppfattning.

Mitt förslag är att så snabbt som möjligt lämna inskränkta sammanhang och finna människor och grupper som är intresserade av öppen dialog vetenskap, skapande, kreativa flöden, politiska diskussioner och kunskapsbildning.

Tyvärr finns det många som säger sig bistå just sådana förhållande men som väljer att avfärda dig om du har en annan synpunkt. Jag är synnerligen glad för de sammanhang som erbjuder lyhördhet, generositet och uppskattar olika världsbilder och trosföreställningar.

Jag behöver inte tro på vare sig astrologi, homeopati eller utomjordingar men det är fullständigt irrelevant vad jag tror. Framför allt ska jag inte hävda min tro som sann.

En dag kanske någon av mina kritiska trosföreställningar och eventuella fördomar får anledning att fundera ett varv till som då Fuglesang käkade homeopatiska sömnmedel och blev väldigt sömnig.

Jo jag tror inte på chemtrails heller som annat än kristalliserade avgaser från jetmotorer och som en teori om att försöka ändra väder.
Jag har också presenterat några teorier i två böcker Succébo-fröet till framgång och i ”Tolv Sinnen” som båda innehåller flera frågeställningar som kan vara underlag för både ifrågasättande och diskussioner och möjliga nya upptäckter. Någon har missupptattat det som ”läror” när de är protovetenskapliga. Det vill säga alldeles i början av vetenskapens utforskande fält och allt annat än läror.

Ibland stirrar människor sig blinda på teorier och missar det uppenbara som finns alldeles inpå.

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn

Kärlek vad är det?

Att älska sig själv och andra villkorslöst, är det över huvud taget möjligt?
Ja men för många av oss bara i korta stunder.

Kärleken är den källa som gör att föräldern är beredd att ge sitt liv för sin avkomma. Den är således nödvändig för livet och dess överlevnad. Men där finns också en mängd ”krav” och ageranden utifrån andra drivkrafter som kan anses nödvändiga för att överleva. Uttrycken från dessa andra drivkrafter kanske inte alltid är kärleksfulla men de kan visa på engagemang, noggrannhet, jaktinstinkt och förmåga att både skydda det gamla och skapa nytt.

Att fostra sin avkomma är ofta nödvändigt för att den ska klara sig (det finns lysande undantag). Här blir föräldern en förebild. Men också föräldern måste överleva och då krävs andra sidor i Livskompassen som kan tyckas stå i direkt opposition till kärlek.

Ibland utvecklas livet till konflikt och ibland till flykt eller strid. Även detta behöver vi lära oss av för att klara oss i olika sociala sammanhang. Ja människan får försöka fortsätta lära sig livet ut. Och som vi vet, vi blir förmodligen aldrig fullärda. Ibland dundrar verkligheten in med minst sagt obehagliga reaktioner från också oväntat håll. Då är det lätt att förlora balansen och att reagera. Men med trygghet i sig själv och stark tillit till vad som står över oginhet och futtigheter så kan man reda ut de värsta stormar.

Vi vandrar ständigt runt i Livskompassen och de ögonblick vi landar i kärlekens energi och väsen finns den totala upplevelsen som en sällsynt upplevelse och gåva.

Denna evolutionära process från livets begynnelse har utvecklat en allt större insikt och för människan en existentiell och andlig rymd av frågeställningar. Något som jag försökt att reda ut i forskningsprojektet Medvetandet Uppkomst och skrivit om i  Succébo-fröet till framgång.

Ofta blandas kärleken upp av andra behov och riktningar. Också dessa olika riktningar och mål kan genomföras med kärleken som grund. Men med vetskapen om hur missbrukad och utnyttjad kärlek blivit är det angeläget att förstå hur den kan manipuleras. Därför är det också angeläget att samtala om vad kärleken innebär för var och en.

Det är inte alltid lätt att hålla isär vad som är egna behov eller den villkorslösa generositeten, toleransen och empatin.

Ibland döljer man sig bakom kärlek men det avslöjas så fort man diskuterar den. Då kan rent av djävulen vakna till försvar för egen uppfattning. Man kan också dölja sig bakom kärlek för att inte ta ställning och inte ta ansvar för sin uppgift. En ”låt gå förälder” kan få barn att känna sig oälskade då barnet önskar omtänksamhet och ramar som ger en tryggare och mer överskådlig värld. Ibland innebär kärlek att ge tid. Jo tid kan idag vara det mest värdefulla vi kan ge en människa. Hur vi sedan ger tid till oss själva är också en fråga som är intressant.

Tyvärr så lever fortfarande föreställningen som att ”den man älskar agar man”. Andra mer eller mindre flummiga föreställningar blir näst intill kontraproduktiva. Kärlek är inte bara ett veligt tillstånd, eller att ge bort sig själv. Kärlek är att medverka till nödvändiga förändringar, till egen nödvändig förändring och insikt. Kärlek är försoning med sig själv och andra och se till helheten mer än småttigheter och trivialiteter. Kärleken till livet är skrattet, gemenskapen och att inte ta allt så allvarligt. Med denna insikt kan det ändå bli så lätt att ramla dit. Då innebär kärlek att ge varandra ännu en chans. Samtidigt kan det vara så att man måste gå varsin väg och släppa varandra. Kärlek är inte alltid så självklar och enkel som att bara vara.

Börje Peratt

EGNA LÄNKAR
Livskompassen
LinkedIn
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com
Coacha Unga med Livskompassen
Börje Peratt officiell hemsida