Kvinnofrid

Claudia Aziz
Läste om Claudia Aziz ingripande då hon blivit trackad på en nattbuss. SvD
Bra att hon reagerade men trist att hon blev fysiskt skadad i ansiktet då killen som kränkte henne också skallade henne.

Kvinnofrid är ju något som rör alla kvinnors trygghet överallt.

2011 bildade vi föreningen Humanism & Kunskap för att just värna humanismens grundprinciper. Tyvärr har begreppet kapats och förstörts av antihumanister. Något som långt ifrån alla förstår. Därför behöver vi nu utbilda i vad humanismen står för. Kan sammanfattas i: Din rätt till ditt liv så länge du respekterar andra människors livsval Eller som det skrivs i mänskliga rättigheter:

”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter; de har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap”.

2011-och inledningen av 2012 utvecklade vi tillsammans en värdegrund för humanism som presenteras på HK och i en diskuterande artikel på Vetapedia.

Föreningen Humanism & Kunskap har vuxit och det har kommit in förslag på olika insatser. På ett sådant förslag gjorde vi nyligen en långfilmsdokumentär om en utsatt läkare. En film som fått mycket uppmärksamhet och som gått för utsålda hus. Läkaren som vägrade ge upp

En annan tanke rör således att göra något om KVINNOFRID.

Det har skrivits många artiklar på temat publicerade på Humanism & Kunskaps sida som har inspirerat till att vilja göra något mer omfattande.

Ett delmål skulle kunna vara ett seminarium där man samlar flera som redan är engagerade i olika aktiviteter och som har klara uppfattningar om vad som krävs. Ett avstamp för att konkreta åtgärder!

Varje människa är helig, får inte besudlas eller angripas oprovocerat. Samtidigt har vi rätten att försvara oss om vi själva angrips.

Dessa människor som tar sig rätten att angripa tjejer, på det sätt som Claudia har utsatts för, måste få klart för sig att det är fel och att det gör ont att fela och de måste få klart för sig hur de ska uppföra sig mot andra. Det är en uppfostrings- och en korrigeringsfråga. Gör som Claudia, dokumentera dem, filma dem och som alltfler nu gör även, lägg ut dem på sociala medier och youtube för identifiering.

Men problemet är värre än att det gäller några slynglar. Det går rakt genom manschauvinismens trångsynthet och kvinnoförtryckande uttryck och hela vägen genom det pinsamt eftersatta juridiska systemet. Polisen förmår inte skydda utsatta kvinnor. Därför krävs att det byggs upp bättre förutsättningar för att döma och stänga in våldtäktsmän, kvinnomisshandlare och stalkers. Vi måste utveckla ett handlingskraftigt och starkare skydd och en nolltolerans för att trygga kvinnans värld.

Missförhållanden i andra delar av världen importeras nu till Sverige och det är än mer angeläget att klargöra vilka regler som gäller och få till omedelbar korrigering och bestraffning av felstegen.

Men visionen måste vara ett tryggare och säkrare samhälle för alla men kanske främst kvinnor och barn.

Börje Peratt

Annonser

Visionen om frihet

ungersrevolt2Som sjuåring blev jag klar över hur det kunde gå om en övermakt förgrep sig på människor som sökte frihet. Jag minns än idag då radion i oktober 1956 rapporterade om tanks som rullade in på gatorna i Budapest och krossade det ungerska upproret mot kommunismens tyranni. Bilderna i DN var förfärliga.

Pappa var förbannad på att väst tillåtit Ryssland att göra ett fängelse av Östeuropa och han berättade om Andra världskriget. Vi fick i skolan höra om Nazi-Tysklands Hitler och jag förundrades över hur ingen satte stopp för honom i tid. Hur Hitler kunde tillåtas var ett obegripligt mysterium. Han som spärrat in ett helt folk och sedan brutalt gasat ihjäl miljoner människor. Det växte fram en insikt om att detta måste ha börjat någonstans. En ondska som fått stöd av en omgivning. En omgivning som blundat eller rent av hejat på.

Det är lätt att peka finger på andra men hur hanterar vi då det maktfullkomliga våldet i vårt samhälle idag. Nu tänker jag inte på det där man i Sverige sätter eld på flyktinganläggningar och oprovocerat sparkar ned oskyldiga unga flickor. Det kan vi reagera på och enas om som vämjeligt och förkastligt. Men det finns också en utbredd ondska som gror under ytan som kan likställas vid organiserad brottslighet och åsiktsmaffia.

Detta rör en till synes demokratisk kraft som agerar med stöd av samhällets centrala pelare, juridiken, myndigheterna och media. Kring 2010 upptäckte jag denna slags antihumanismens nätverk, då ville jag först blunda och försökte övertyga mig om att, ”det händer inte i Sverige!” Långsamt accepterade jag denna obskyra verklighet.

De kallar sig humanister men de är inte humanister. Varför gör de så? Och hur kommer det sig att så få protesterar? Det påminde mig om mina tankar som barn om hur man kunde släppa fram nazismen och jag beslöt mig för att inte blunda inför detta uppenbara djävulskap som bär jantelagens signum.

Rädda Humanismen

Humanismen har sitt upphov i kampen för frihet och mot slaveri, översitteri, och krigets fasor. Källan är medmänsklighet, tolerans, öppenhet, respekt för livet, rätten till sitt eget liv. I detta ingår personligt ansvar för sina val och handlingar. Humanismen har på detta sätt bidragit till formuleringar som ingår i mänskliga rättigheter.

I februari 2012 publicerade jag en artikel i Newsvoice: Humanisterna och antihumaniströrelsens historik – En ulv i fårakläder. Den kom att ingå i flera års djuplodande studier och klarläggande av vad som pågick. Man tycks ha börjat med att kapa och förvanska begreppet humanism. Det fortsatte med en infernalisk målsättning att förminska människans rätt till egen livsåskådning. Detta hot mot humanismen spreds i Sverige inom vetenskapsakademin, i utbildningsinstitutioner och medier, till och med inom public service. Min gamla arbetsplats. Jag fann det ytterst provocerande. Det tvingade mig att granska hur den verkar, varför den uppstått och hur den spreds.

Antihumanismen var från början en marxistisk materialistisk rörelse som vände sig mot religioners maktutövning och som ville befria människor från en fanatisk övertro på att Gud styrde allt. De som drabbats av sådan auktoritär miljö och som velat ut därifrån har hos antihumanismen funnit stöd för det.

I Sverige bildades ”Vetenskap & Folkbildning” (VoF) av Sven Ove Hansson KTH bakom VoF och årets förvillare.

Således var det ett initiativ från ett antal socialdemokrater som ville få stopp inte bara på Gud och religioners övertro utan främst på den under 1980-talet växande  nyandligheten med en mängd mer eller mindre ”flummiga” inslag.

Men ganska snart övergick man från en eventuell upplysningsambition till att eftersträva en makt som skulle bestämma vad folk fick tänka, tycka, tro och göra.

Det är svårt att veta om man då anade vad denna förening skulle kunna utvecklas till, inte är det vetenskap och inte är det folkbildning. Tvärtom blev det en internetanpassad Ku klux klanliknande sekt av jantar, mobbare och pseudiker som uppträder med påhittade namn och fiktiva ansikten. Således raka motsatsen till humanismens öppenhet, tolerans och medmänsklighet.

Man är idag en samhällsfiende, en maktfullkomlig hydra med flera huvuden, ett allvarligt hot mot den fria världen. I Sverige således på ytan representerad bl a av ”Vetenskap & Folkbildning” och dess systerförening förbundet som felaktigt kallar sig Humanisterna. Men det finns mer. Under ytan har man övertagit en rad grupperingar och maktpositioner i samhället. En undersökning av Kungliga Vetenskapsakademin skulle komma fram till att antihumanismen trängt sig djupt in i dess kammare.

Rörelsen har rötter i USA och är spridd i 40-talet länder, och den beskrivs som nyateism. En taktik är att förvilla genom desinformation. Ett viktigt verktyg här är Wikipedia. Detta är Orwells ”1984” och Huxleys ”Du sköna nya värld” i förening.

Antihumanister kan definieras på lite olika sätt. Marcello Truzzi som var med och startade skeptikerrörelsen hoppade av och kallade dem pseudoskeptiker vilket syftar på personer som driver ett osunt skeptiskt tänkande, som har inget att göra med ett utforskande sinnelag, öppenhet och vetenskaplighet. Jag har beskrivit dem som en pseudikerrörelse kartlagd här.

Rickard Berghorn har studerat denna rörelse och publicerade 2012 i tidskriften Kulturen en artikel Rashygien och vetenskap som religion: Humaniströrelsens historia. Artikeln belyser även Antihumaniströrelsens historia och sambandet mellan skeptikerrörelsen och den avart som Sturmarks förbund står för.

Man klarar inte av medvetandesprånget från fundamentalism till fri tanke. Det senare blir aningen tragikomiskt då Sturmark valt detta begrepp ”fri tanke”som namn för sitt förlag men inte förstår skillnad på medvetande och hjärna, eller andlighet och religion eller tankefrihet och översitteri. Jag har också belyst detta i en artikel på SvD Fullt möjligt förena tro och vetenskap.

Inskränktheten får fritt spelrum i Sverige på nätforum som VoF/Förbundet(anti)humanisterna äger. Associerade till denna rörelse är så gott som alltid nät-troll, maskerade med anonymitetens nicknames. Det är en antidemokratisk konstruktion och dess ”medlemmar” bryter konsekvent mot mänskliga rättigheter då de stör mötesfrid och försöker förhindra människor att hålla möten. Jodå de ringer lokalanordnare för att stoppa uthyrning till dem de utser som fiender. (Aktuellt exempel här). Mattias Lantz vid Uppsala Universitet har tagit på sig väktar-rollen för att förhindra andras forskningsresultat att spridas och Sturmark har gått i bräschen och uppmanat till sådana aktiviteter. De anstränger sig också att ryktesförstöra de människor som de pekar ut som fienden.

Idag är denna ”jantekår” en märklig mix av extremliberalism, marxism och konservatism. Fenomenet sprider sig också inom politiken där det dykt upp politiker som förmedlar en antidemokratisk värdegrund och nu pratar jag inte om SD utan om FP (L) och C. Riksdagsledamoten Fredrik Malm (FP) avslöjar sig när han använder det nedsättande begreppet foliehatt om människor som han ogillar.

På Centerns Facebook sida florerar jantebegreppen öppet och jag har länge misstänkt att Centern utsatts för entrism från VoF-trollen (Voflare eller Voffare). Att ledande Centerpersoner förnekar detta övertagande gör det bara än mer märkligt. Antingen är man med på den fientliga annekteringen (erövring) eller så varken hör eller ser man.

Kommunikationsforskare P-A Forstorp har beskrivit deras agerande och militära uppbyggnad i sin studie MAKTEN ÖVER FOLKVETTET: SKEPTIKER I SVENSK OFFENTLIGHET. Länk till PDF.

Då är vi tillbaka till ursprungsfrågan. Är vi beredda att låta detta fortgå utan att markera gränsen för att skydda vetenskapen, utbildningen och medierna? Förminskar vi problematiken och kallar den en fånig tvekamp mellan uppfattningar? Jag tror inte Erik Enby som utsatts för ett tioårigt mediadrev betraktar dem som fåniga. Jag tror inte Sanna Ehdin Annandala som kände sig tvingad att fly landet för att undgå deras förföljelser finner dem fåniga. Jag tror inte heller kostläkaren Annika Dahlqvist som funderade på att ta sitt liv, efter förvillarpris och förlorat jobb, betraktar dem som fåniga.

Antihumanismen har till sin hjälp hEXPRocESSEN och namngivna ovan har utsatts för vedervärdig behandling av denna blaska. Även Public Service har visat sig tjänstvillig i trakasserikampanjer mot enskilda människor, forskare och läkare som inget annat vill än hjälpa människor. Visst är det besynnerligt.

Det är också besynnerligt att framstående kändisar som Björn Ulvaeus (ABBA) och PC Jersild (Barnens ö) står bakom detta. De har möjligen förlorat tilltron till religion genom de övergrepp och missgrepp som skett inom religiösa yttringar. Men är det en ursäkt för att supporta övergrepp på människor? Här har Sturmark ordnat en elitgrupp profilerad som sekulära Humanister vilket också är ett kapat begrepp. Sekulär humanism är i sin ursprungliga betydelse en inriktning som utgör en brygga mellan trosuppfattningar och vetenskap, där man uppmanas att hållas isär dessa båda men samtidigt respektera att tron har sin plats liksom vetenskapen. Och mycket inom vetenskapen är rena trosuppfattningar! Denna insikt står i motsats till den förvanskade form som återfinns på Wikipedia. Här beskrivs enbart den nyateism som realiserades av Paul Kurtz och nu således missbrukas av Sturmark.

Nu har han visserligen i en artikel i Sydsvenska dagbladet bett regeringen ta krafttag mot ett möjligt irakiskt lagförslag som går ut på att tillåta barnäktenskap med flickor från 9 år. Det är ju ett tjusigt ställningstagande men som slår in öppna dörrar, flera år efter att kvinnogrupper och politiker lyft frågan, och två år efter att jag skrev om det på Humanism & Kunskap: Tvångsäktenskap med barn.

Jag är inte religiös och försvarar inte något av den ondska som begåtts i religionens namn tvärtom. Men jag skulle inte avstå läkarvård för att det förekommer missgrepp inom sjukvård. Jag skulle inte avstå från mat bara för att vissa leverantörer ägnar sig åt besprutning och andra tvivelaktiga livsmedelsproducerande åtgärder.
Ett annat följdfenomen av denna nyateistiska materialism är förnekelse och avståndstagande från andlighet eller återigen ett förvanskande av begreppet så att det blir oigenkännligt. Det har hos antihumanismen lett till en otäck självhävdelse som ser människan som redskap för tillfredsställelse av perversa behov.

Jimmy Wales en av grundarna till Wikipedia som sprider barnporr på Wikipedia, använder encyklopedin för personliga uppgörelser och kallar sig ”andlig ledare”. Denna Jimmy Wales är en hängiven materialist som i grund och botten föraktar andlighet och medmänsklighet. (Chockerande fakta om Wikipedia)
En tidigare Wikipediachef berättade för Natural News att Jimmy Wales tror på ”Hardcore/orubblig tro på ateism, har ett djupt engagemang för ‘scientism’ och ett djupt förakt för humanism.” Vetenskap & Folkbildning (VoF) har med Jimmy Wales samtycke tagit över delar av svenska Wikipedia. Åsiktspolis på Wikipedia

Om vi tror på att mänskligheten går framåt så behöver vi tydligen det värsta för att inse vad vi inte vill ha och för att sedan finna vägar mot en bättre värld.

Dessa pseudoskeptiker utgör en allvarlig fara för vår demokrati, deras förföljelser av utsatta måste få ett stopp. Här pågår justitiemord av grov kaliber. Ett sådant fall är läkaren Erik Enby som jag nu gör en dokumentär om (Läkaren som vägrade ge upp).

Under arbetet med dokumentären har jag chockerats av hur illa det står till i myndighets- och media-Sverige. När ska tillräckligt många upptäcka den Orwellska 1984 liknande diktatur som tagit över institutioner (Vetenskapsakademin, KI, KTH, Uppsala Universitet, Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet m fl) och nyhetsspridning genom av antihumanismen infekterade medier. Hur ska vi befria oss från det media- och myndighetsmissbruk som detta har lett till?

Helst av allt vill vi kanske blunda för det som är så negativt och otäckt. Men som sagt det otäcka försvinner inte av att blunda och risken är att det blir mycket värre om vi inte står upp för en i sann mening humanistisk värdegrund. I själ och hjärta vill en övervägande del av mänskligheten sträva mot frihet, och rätten att få bygga sitt liv. De som har en annan agenda och som tar sig rätten att förstöra människors liv kan säkert motivera sina handlingar med diverse pseudo-argument.

Min uppfattning är att de mest rigida (exempelvis Dan Larhammar, tredje preses på Kungliga Vetenskapsakademin, som förföljt Erik Enby i över 10 år) knappast är talbar eller påverkningsbar. Möjligen har de en psykopati i botten som utvecklats destruktivt och som låst dem vid detta svarta hål.

Så jag betonar återigen, låt oss stå upp för visionen om en mänsklighet fri att söka och bygga sina liv. När det gäller de som har en agenda att låsa in människan måste de liksom trollen utsättas för ljuset, exponeras och detroniseras.

Börje Peratt
Välkommen till min mediala sida

Jag vill tacka livet

Vaknade på fredag morgon (2 aug) med  ”Jag vill tacka livet” (Arja Saijonmaa) och förundrades. Men det skulle innan dagen var slut visa sig vara en bra hint.

Hade tidigare i veckan fått inbjudan till att i ett internationellt sammanhang presentera John Bauer filmprojektet och det krävdes en del formalia såsom en biography. Jo, John Bauerfilmens webbsida finns också på engelska.

Hann precis bli klar innan det var dags för dagens första möte inne i stan. Det handlade om vår förening Humanism & Kunskap (HK) som under året haft en så stark utveckling. Underbara aktiviteter (Åbo,   Medevi), seminarier (Medvetandet och Vetenskap) och nya spännande människor och medlemmar.

Hustru Ritva fick under tiden äntligen träffa yngste sonen på ett frukostmöte och sedan bar det av till lunchmöte med Kersti Wistrand.  Ritva skulle ta bilder av tavlor till hennes kommande artiklar för HK (en tidigare artikel av henne här). Och Kersti ville presentera en idé till en dokumentärserie som var mycket intressant. Kersti fick också utskrift av en kommande bok som jag hoppas en del på. Visionen är att bilda en studiecirkel för att bolla innehåll och sedan ett seminarium för att diskutera och lyfta upp det på en högre nivå. Helst en samhällsdebatt.

Sedan bar det av ut till Åkersberga och träff med Jan Johnsson en vän från ungdomstiden som kom att bli en av Sveriges mest uppskattade talare när det gäller omvärldsanalys. Han har nu pensionerat sig men engagerar sig fortsatt i ett möbelföretag. Så vi möttes där vilket var perfekt för senare på dagen skulle jag även till Roslagens närradio och träffa Kurt Hjelte (en sann livets hjälte) i studion.

Jag anade att det skulle bli att hoppa in i direktsändning och så blev det. Kurts radiokompanjon Åke frågade mig innan jag ens hade kommit in i studien.

Vad vill du ha för låt?

Hasplade ur mig det första som kom upp ”Jag vill tacka livet”.

Och så perfekt det valet blev. Fick berätta om filmdrömmar och om pågående projekt. Kurt hade varit på Visingsö i Vättern så jag plockade upp den tråden. Konstnären John Bauer blev 38 år, han förolyckades med sin lilla familj utanför Visingsö en stormig natt på Vättern 1918. I direktsändning blandade jag ihop mig själv och sa 1938. Ja så kan det gå med årtal och särskilt i en stressad situation som direktsändning kan innebära.

Kurt frågade också om dokumentären som han vet att jag håller på med. ”Guide, hästen med nio liv”. Jo Guides liv fick trots sina 33 år ett tvärt slut. Jag var med och det var traumatiskt. Fotografen bröt ihop och jag fick ta kameran. Med tårarna rinnande nedför kinderna blev ändå slutet dokumenterat.

Efter sändningen satt vi en timme och pratade om livet i skärgården och i största allmänhet, vi kunde ha suttit hela natten.

En underbar dag avslutades  på vår egen veranda i vacker solnedgång, med pizza och ett glas vin.

På lördag firar Ritva och jag ”Korallbröllop”. Vi har då varit gifta i 35 år.

Jag vill tacka livet.

Börje Peratt

Man får tro och tänka vad man vill bara man inte försöker krympa din värld.

Människan utveckling går via dem som tänkt utanför boxen, dem som skapat nytt, ny musik, nya texter, nya bilder, nya byggnadssätt, nya sätt att ta sig fram. De flesta av dem som tänker nytt måste först fly från dem som vill bevara det gamla och söka sig till miljöer och människor öppna för nya tankesätt.

Talesättet ”man blir inte profet i sin egen hemstad” är tyvärr en alltför ofta nedtryckande verklighet när det gäller nyskapandets förutsättningar.

Den kreativa intelligensen löser uppgifter intuitivt. Om du är ensam om att se möjligheter krävs tålamod innan de andra har vidgat sin fantasi och förståelse. Innovatören och entreprenörer har sällan tid att invänta detta och drar iväg på sin egen upptäckarutflykt. Så har kanske de flesta uppfinningar skapats.

Ur den kommande boken Försök Igen, sista delen i trilogin som publiceras inom forskningsprojektet om Medvetandets Uppkomst.

Många fantastiska uppfinningar medför även problem och många leder till beteendeförändringar.

Inte minst mobiltelefonen som idag utvecklats till smartphone.
Du vet den där lilla apparaten som tagit över relationer.

Jo ibland blir uppfinningar om inte kontraproduktiva så åtminstone riskabla eller i vilket fall som helst inte befriade från offer. Bil, båt, tåg och flygplan är fantastiska uppfinningar som tillför sådana kvaliteter i frihet och möjligheter till snabba förflyttningar. Samtidigt kan man undra om bilen gått genom som uppfinning givet att man varje år skulle få offra miljontals liv och människor i livslångt lidande.

Kärnkraft är en annan fantastisk upptäckt som kan användas för att lysa upp en hel stad eller för att spränga den i atomer.

Kritiken mot den farliga tekniken har alltid följare. Och de kan basera sin kritik på fakta.

Värre är det med människor som försöker hindra tänkande och skapandet genom att pracka sin egen krympta trosföreställning på andra. En annan risk är de som fabricerar konspirationsteorier på löpande band, den ena mer bisarr än den andra.

Alla vetenskapare borde ha en sund skeptisk inställning och alla borde kritiskt granska fakta och fynd. Tyvärr är inte detta fallet hos pseudoskeptikerna som utan att undersöka sakförhållande försöker sprida sina ogrundade påståenden vitt och brett. Ännu värre blir det om de utifrån sin gränslöshet alternativt sugrörsvy försöker skrämma andra till att lyda deras världsbild. Det än märkligare är om de kräver din acceptans av deras uppfattning och kallar dig för namn om du har en annan uppfattning.

Mitt förslag är att så snabbt som möjligt lämna inskränkta sammanhang och finna människor och grupper som är intresserade av öppen dialog vetenskap, skapande, kreativa flöden, politiska diskussioner och kunskapsbildning.

Tyvärr finns det många som säger sig bistå just sådana förhållande men som väljer att avfärda dig om du har en annan synpunkt. Jag är synnerligen glad för de sammanhang som erbjuder lyhördhet, generositet och uppskattar olika världsbilder och trosföreställningar.

Jag behöver inte tro på vare sig astrologi, homeopati eller utomjordingar men det är fullständigt irrelevant vad jag tror. Framför allt ska jag inte hävda min tro som sann.

En dag kanske någon av mina kritiska trosföreställningar och eventuella fördomar får anledning att fundera ett varv till som då Fuglesang käkade homeopatiska sömnmedel och blev väldigt sömnig.

Jo jag tror inte på chemtrails heller som annat än kristalliserade avgaser från jetmotorer och som en teori om att försöka ändra väder.
Jag har också presenterat några teorier i två böcker Succébo-fröet till framgång och i ”Tolv Sinnen” som båda innehåller flera frågeställningar som kan vara underlag för både ifrågasättande och diskussioner och möjliga nya upptäckter. Någon har missupptattat det som ”läror” när de är protovetenskapliga. Det vill säga alldeles i början av vetenskapens utforskande fält och allt annat än läror.

Ibland stirrar människor sig blinda på teorier och missar det uppenbara som finns alldeles inpå.

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn

Mötesfrid

Häromdagen hade vi årsmöte i föreningen Humanism & Kunskap och efteråt gick några av oss iväg på ett mat-café.

På årsmötet hade vi många angelägna frågor och kort tid så man kan säga att mötesdisciplin krävdes för att hinna med. Formella möten styrs ju upp av en agenda och det är just för att man ska avhandla rätt saker. Det blir ibland frustrerande att samtalet blir lidande på bekostnad av mötets mål. Helt naturligt att då flera vill fortsätta efteråt och kanske kompensera för det man inte hann ta upp under årsmötet. Så ofta följs ett sådant möte upp av en lunch eller middag med dem som kan.

Vi gick till ett ganska populärt ställe som vi ofta går till i sådana här sammanhang. Vi fann ett tillräckligt stort bord för oss alla. Bredvid oss vid ett mindre bord satt en familj med två små flickor kring sju år gamla. De vuxna satt med sina smartphones i händerna och lyfte inte blicken från dem då vi satte oss ned. Tjejerna förde sina egna samtal över bordet men verkade något uttråkade och samtidigt så vana vid situationen att de inte ens försökte störa sina föräldrar. Under den dryga timme vi fikade fascinerades jag av situationen vid bordet intill. Kunde inte låta bli att vid jämna mellanrum kasta ett öga mot dem. Jodå situationen var oförändrad. När vi själva var på väg att gå kunde jag inte låta bli att ta en bild av dem. Vet dock inte om eller hur den kan användas. Därför illustrerar jag med en av mina illustrationer i boken Coacha Unga som gavs ut 2008. Då var det efter att ha sett fyra ungdomar på ett annat café sitta med sina mobiler utan att umgås med varandra.
mötesmobil
(Utdrag ur Boken Coacha Unga med Livskompassen, Börje Peratt 2008)

Vi har infört rökfritt kanske är det dags att införa återhållsamhet för mobiler. Igår var jag på en pizzeria. Där satt en ensam man och pratade så högt i telefon att det påverkade rödlyset i korsningen utanför. Nä skämt åsido men det var direkt obehagligt. Dags att lufta denna problematik och finna lösningar.

En annan slags mötesfrid rör nätet. Under många år har det präglats av ”vilda västern” och näthuliganerna styr mycket. Trots att de kanske utgör en minoritet är det deras ”röster” som hörs och som präglar debatten. Jag kom tidigt att identifiera forum som var direkt förgiftade och förgiftande. Undvek dem som pesten.
Beslöt mig för att göra bloggar av mina specialområden och avfärdade alla som inte uppträdde med en slags lägsta respektnivå. De flesta lärde sig det. Andra fortsatte bakom anonyma masker att kränka även mig som vågade kritisera deras i mitt tycke fega angrepp på andra.

Att människor känner sig tvingade att vara anonyma på nätet för att kunna diskutera sina intressen är en annan sak. De kommer ändå inte undan näthuliganerna. Vi i föreningen Humanism & kunskap har beslutat att starta upp ett forum för dem. Vad det ska heta? Mötesfrid så klart.

Börje Peratt

Humanism och Kunskap på Vetapedia
Humanism på Vetapedia
Humanism och vetenskap i nytt sken

Ska vi ge upp?

Är janten vår värsta fiende

”I natt smidde jag tusen drömmar. I morse gjorde jag som vanligt.”

Hur många kliver upp på morgonen och tänker – Nu ska jag uträtta stordåd. – Idag ska jag lära mig något nytt  – Idag ska jag berömma människor och vara tacksam för det de gör.

Vi i Sverige kan glädja oss åt så mycket. Vi har inte haft krig på länge, vi har en hög standard och vi bor i ett land med fantastisk natur. Vi har gott om utrymme och trots vår lilla population gör vi bra ifrån oss på mängder av områden. En avgörande anledning till framgångar är tron på sig själv och stödet från andra. Dock är det en mentalitet som utgör kanske vår värsta fiende:

Du ska inte tro att du är något”,

Det är första budet i jantelagen. Den rösten finns i olika doser hos alltför många. Några får verkligen kämpa med detta spöke för att ta sig genom dagen. Få saker är så uthålliga och studsar så lätt tillbaka som janten.

1994 blev jag inkallad som mental coach till ett lag som förväntades ligga i topp men hamnat i botten. Laget lyfte sig och började klättra. Publiken skanderade hata, hata, hata. Jag blev intervjuad och sa att deras egna spelare hör samma sak som motståndarna och det är inte uppbyggande. Så började det komma nya ramsor ”Älska, älska Hammarby”.  Det blev en helt annan stämning och publiken bidrog till att lyfta laget till toppen.

Hatmentalitet återfinns inte bara inom idrott, värre är de som anser sig har rätt att döma ut, förfölja och bevaka andra. Det är trist att i ett fritt land som Sverige ska människor tvingas att gömma sig för dem. Det rör inte enbart dem som lever i en kultur där de anser sig bestämma över andras liv till och med utifrån hot om våld och död. Några organiserar sig i en Jantegemenskap där de kan projicera sina tillkortakommanden på andra.

Ska vi ge upp?

Ska vi ge upp humanism bara för att ”sekulära humanister” förvrängt begreppet. Ska vi ge upp humanism bara för att en hydra av ateister förvandlat det till intolerans. Ska vi ge upp humanism bara för att naturalister förvandlat det till övergrepp på miljö och hälsa.

Ska vi hålla tyst om detta?
Ska vi sluta försvara mänskliga rättigheter?
Ska vi ge upp medmänsklighet och vår frihet?

Så här skriver professor Robert Hahn: Humanism och vetenskap i nytt sken.

Vi går mot en tid som mentalt sett kan likställas med det som hände i Tyskland på 30-talet då många såg men få gjorde något. Visst vill du säga nej. Motståndare till människans frihet måste avslöjas och sättas på plats. Organiserade fiender mot människans frihet måste bekämpas och försvagas.

Bakom ibland vackra ord om ansvar och vetenskap döljer sig ett mörkt hot av egoism och okunskap.  Resurser och pengar går till deras makt och deras ”vetenskap”.
Humanioran tycks dödsdömd och medmänskligheten på fallrepet.

Tillhör du dem som anser att det är nog nu?

  • – Vi som vill ha ett medmänskligt samhälle, inte ett med hat och utnyttjande.
  • – Vi som anser att människan är omätbar och värdefull som hon är.
  • – Vi som anser att kärleken står över allt.

Kärleken och friheten har ett pris.

Det är ditt engagemang.  Gå med i Humanism & Kunskap idag. Ge din röst och din önskan kraft. Ger din önskan en gemenskap. Ge dig ett meningsfullt sammanhang som kan förändra.

Om vi tänker på vad vi behöver förbättra och förändra så blir denna organiserade Janteverksamhet ett av samhällets största skavsår. Alla de människor som hamnar snett, som förstör för sig själva och andra gör det därför att man inte tror sig om att lyckas på något annat sätt. Man saknar kanske förmågan till stora mål. Man saknar kanske tron på att förverkliga sig själv och framför allt saknar man tron på att bidra till sin egen och andras lycka.

Denna mentalitet kommer också till uttryck i klagovisan som bara ser problem och missförhållanden. Jag har under några år involverat mig i något som skulle kunna beskrivas som en upprättelse för mänskliga rättigheter och en strid mot några organiserade Jantegrupper. Jag har upptäckt att ibland är det så illa att ”kaka söker maka”.  Den vars eget inre är sårbart och öppet för janten. Många ser nog problemet men saknar mod att gör något åt det.

I Sverige kom antihumanisterna för att överta universiteten
och jag sade ingenting eftersom jag inte var student
Sedan kom de och tog alla anslag från humanioran
Och jag sa inget för jag var ointresserad
Sedan tog de över redaktioner
Och jag sa inget för jag kunde sluta se och höra
Sedan tog de över sjukvården
och jag sa inget för jag var inte sjuk
Sedan riktade de sitt näthat mot mig
Vid det laget var det ingen som sa något …

(Omarbetad version från “I Tyskland kom nazisterna” av Martin Niemöller, Antinazistisk präst i Tyskland, död 1984.)

Vill du göra något gå gärna med i Humanism & Kunskap

Börje Peratt

2012 i backspegeln

Under årets sista flämtande timmar kan det ju passa att rannsaka och granska hur väl man genomfört sina ”nyårslöften” och vad som har hänt.

Året inleddes med att ta strid för en för mig då ganska okänd människa som under lång tid utsatts för trakasseri och förföljelse av värsta sort. Jag hade upptäckt att det fanns en organiserad grupp som tagit sig som uppgift att kränka grundläggande mänskliga rättigheter och nu var mitt mått rågat. Det blev dags för en motkraft.

Humanism & Kunskap – Återblick 2012

Jo illvilja och inskränkthet rör upp mig och i detta fall ledde uppmärksamheten på denna antihumanistiska grupp människor till att ögonen öppnades för en värld som var väldigt obehaglig.

Sedan 2011 har jag i en rad artiklar försökt reda ut och analysera ett hot mot humanism som visat sig vara organiserat och ha tentakler långt in i media, politik och utbildningsväsende. Det mynnade slutligen ut i en insikt om att här krävdes en motkraft och jag författade en slags egen programförklaring till den.

Humanism & Kunskap
Vi bildade föreningen Humanism & Kunskap (HK) som återtagit begreppet humanism och vill ge kunskap om humanismens värdegrund och betydelse för utvecklingen av mänskliga rättigheter. Under 2012 har sidans innehåll blivit en guldgruva av artiklar från olika håll sammanställda och snyggt upplagda av redaktören Torbjörn Sassersson.
Här har vi även byggt på innehållet till den av Sassersson startade Vetapedia som ett alternativ till Wikipedia. Nätuppslagsverket har tagit positioner i viktiga ämnen.

Engagemanget i detta har tagit mycket tid och en del egna projekt har fått stryka på foten eller snarare läggas på vänt. Samtidigt har insikten om nätets allt större betydelse för att söka kunskap inspirerat till en strategi att sprida intresseområden och projekt på flera bloggar. Ja egentligen är det inte något nytt. Jag började tidigt lägga upp olika hemsidor för olika projekt. Med de nya bloggverktygen blev det ännu lättare att starta och underhålla en inriktning.
Så förutom hemsidorna för filmprojekt blev det ännu fler för olika slags kategorier och intressen. Du finner några av dem i vänsterspalten. Att sortera upp har renodlat och förenklar möjligheten att fördjupa det för stunden aktuella.

Om Medvetandets Uppkomst

Forskningsprojektet om Medvetandets Uppkomst omfattar tre böcker varav Succebo – fröet till framgång gavs ut 2011, försommaren 2012 kom Tolv Sinnen och därmed lämnade jag för gott den andliga garderoben. Tredje boken i denna trilogi ”Försök Igen” är planerad till 2013.

2011 tipsade globetrottern, journalisten och fotografen Hélène Lundgren mig om Toward a Science of Consciousness initierat av Christer Perfjell. Program kan laddas ned här.

På detta seminarium 2011 träffades internationella föregångare inom psykologi, kvant och hjärnforskning. Det innebar nya kontakter och möten som återigen bekräftar hur viktigt det är att just skapa sammanhang för utbyte och dialog. Bland dem var Lars Eric Uneståhl och den finske hjärnforskaren Matti Bergström som blev mycket kära bekantskaper och som jag återsett och har haft kontakt med sedan dess.

Sommaren 2012 träffade jag paret Uneståhl och deras medarbetare på Skandinaviska Ledarhögskolan. Ljuv musik uppstod. Lars-Eric och Elene har utvecklat den mentala träningen till ett framgångsverktyg och vi fann gemensamma nämnare. En idé processades fram under sensommaren och hösten och skulle kunna bli ett forskningsprojekt som kan få internationellt genomslag. Pia Hellertz valdes in som ledamot i HK där hennes artikelserie om paradigm rönt uppmärksamhet.
Vi beslöt också att genomföra ett gemensamt seminarium under mars 2013.

Ledarskapsutbildning
Till höstupptakten av en av mina ledarskapsutbildningar redovisades 7 års utvärdering. Resultatet var enastående och gav stöd för att upplägget ger en hållbar och långsiktig positiv förändring.

Teater och film

John Bauer – Bergakungen och uppbyggnaden av det långfilmsprojektet har gått framåt. Det har nu en plattform för att ta det ett steg vidare.

Vid sidan om ovanstående spår drevs även två teaterprojekt på egna manus en monolog Höken & Gosedjuret som hade urpremiär 15 november och ett kammarspel Fru Josefin med urpremiär 26 december. I samband med Fru Josefin initierades även Teater i Danderyd. Stockholms norrort är en teateröken och jag insåg att det skulle bli en publikt uppförsbacke men fick viss medvind av Danderyds kommun som upplät den nyrenoverade Danderydsgården med sin tekniskt avancerade scen. Danderyds Konsthall och Studiefrämjandet har också varit värdefulla stöd. En artikel i tidningen Mitt i och en intervju i Österåkers närradio blev också bra.
Coop Extra i Danderyd tog genom bageriets Sofie Hjertberg fram en exklusiv Fru Josefinbakelse som erbjudits alla besökare till pjäsen. Den har blivit uppskattad.

Kontakt med positiva nätverk
Under årets sista dagar fick jag kontakt med Thomas Gjutarenäfve grundare av Artisternas Riksdag. Vi kom överens om ett speciellt erbjudande till hans medlemmar och får se om dessa dyker upp återstående föreställningar 2, 3, 4 januari. Hur som helst så känns det som en inspirerande kontakt och ett viktigt nätverk inför framtiden. Mitt uppe i detta råkade jag även utför dess raka motats.

Utsatt för negativt nätverk
En person i ett helt annat nätverk ville arrangera ett evenemang. Men den gruppens ägare visade sig vara ett härskarego som regerar med hot och skrämsel och urskiljningslös uteslutning av medlemmar. Eftersom hennes grupp blivit stor och medlemmarna har skapat sig ett beroende av dessa kontakter får hennes känslokalla och hänsynslösa beteende en beklämmande effekt särskilt på de som lever ensamma. Jag blev mig själv ovetandes och utan att ha gjort något också indragen i hennes utlopp för makt. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att fråga varför jag var indragen. Resultatet blev etter värre då hennes lojala underlydare drogs med i en klassisk mobbingvåg. Det visade sig omöjligt att få till en dialog.

Att lämna det dåliga för att skapa något bra
Ytterligheterna sluter cirkeln. Året började med att försvara humanismen och slutade med en sådan konflikt då jag minst av allt anade det.
De som drabbats av uteslutningar och påhopp har nu istället startat en ny grupp Kul i Stockholm. Lycka till!

Man kan tycka att jag skulle vara för god för att överhuvud taget bry mig om en liten sektbildare på Facebook. Men då det drabbar inte bara mig utan nära och kära kan jag inte låta bli att agera. Resultatet blev också två nya konstruktiva Facebookgrupper. Den andra är Stockholms Kulturaktiviteter.

Börje Peratt