Samhället-myndigheter-människor

Dans i parken. Foto: Börje Peratt
Dans i parken. Foto: Börje Peratt

Det vi önskar är ett liv som går som en dans. Ett samhälle där organisation av arbete och tjänster, samverkan och utbyte, rättigheter och skyldigheter flyter på till glädje för medborgarna.

Ett utvecklat samhälle på demokratisk grund har ett system av politiker som representerar folkets olika uppfattningar, en kultur som speglar människors tankar och känslor och visar upp för oss vilka vi är, en myndighetsstruktur som arbetar för oss människor och som sätter människorna före orimlig byråkratisk fyrkantighet, en rättvisa som skyddar människan och tryggar individens rättigheter, och inte minst en fri journalistkår som granskar makten och visar upp om och hur den enskilda människan utnyttjas eller hotas av särintressen. Utan en stark demokrati riskerar vi få ett vilda västern, en anarki där den som kan skrämma omgivningen råder över andra.

Inget samhälle är perfekt och med ständiga förändringar krävs en förmåga till flexibilitet. Lagar och regler blir föråldrade, nya upptäckter leder till möjligheter att förändra funktioner och beteenden som blivit föråldrade och ersätta dem med nya bättre. Hotet mot en sådan gynnsam utveckling är en rigid ärkekonservatism. Samtidigt finns en förklaring till seghet i förändringar. Vi kan inte utan vidare alltid kasta oss in i nymodigheter utan att först försäkra oss om att de är ofarliga eller i alla fall inte ökar skadligheten för miljö och liv.

Med den enorma hastighet som samhället har förändrats under de senaste 100 åren hinner vi inte dubbelkolla konsekvenserna av alla nymodigheter. De negativa resultaten kan uppträda långt efter att vi redan gjort nymodigheterna till en vana.

Forskarnas uppgift är att undersöka hur olika substanser, metoder och tekniker påverkar såväl miljö och beteende som psyke och hälsa. Detta är en grannlaga uppgift och några forskare dyker ned i mikroskopiska detaljer som de sedan kan applicera på helheter. Andra fastnar i ett sugrörsseende och förmår inte ta helikopterperspektivet och se konsekvenserna av sina fynd. Återigen andra presenterar slutsatser av sina fynd som blir rena rappakaljan, men och det är ett stort men om denna rappakalja gynnar ett maktens särintresse så presenteras det som ett genombrott emedan andra som verkligen gjort ett genombrott som kan leda till nya insikter och metoder tystas eller skadas eftersom de inte gynnar makten med sina särintressen.

Ett sådant exempel är läkaren och forskaren Erik Enby. Hans vilja att förstå sjukdomens upphov har fått honom att bli läkare med drivkraften att forska och där han fördjupat sig i blodet, hur det uppträder och vad det kan innehålla och påverkas av.
Hans ambition var att doktorera men forskningen saboterades av kollegor och ett illvilligt etablissemang som skrämdes av att hela skolmedicinens paradigm kunde vara i fara. Detta kunde även innebära att läkemedelsindustrin hotades. Således egenintressen som missgynnade skolmedicinens utveckling.

De som kände sig utvalda att krossa Enby tog då hjälp av de rigida mekanismerna hos myndigheter och lyckades i en sammansvärjning med lögner och påhittade bevis dra Enbys läkarlegitimation och sedan försökte man också kasta honom i fängelse. Det är svårt att tänka sig en sådan process i ett fritt och demokratiskt land. Men detta pågår och Enby är varken den första eller den siste att drabbas. Förutsättningarna för att genomföra denna typ av justitiemord bygger här på att vetenskapens topphierarki drabbats av hybris och en självgodhet som gjort att våra mest ärevördiga vetenskapliga institutioner idag betraktas som en farlig lekstuga för karriärister. När sedan lydiga myndigheter och en ensidig journalistkår tar denna maktens parti får vi en situation som påminner om diktaturer. Bakom det hela ler en diabolisk läkemedelsindustri hela vägen till banken.

Fallet Macchiarini är bara en krusning på ytan mot vad som döljer sig därunder. Att det kunde avslöjas och få sådana stor uppmärksamhet beror också på att SVT i detta fall inte var hotat. Visst det var bra att Macchiariniskandalen fick denna uppmärksamhet och att de skyldiga skåpades ut. Men därunder finns så mycket mer. Fördjupar man sig i detta så riskerar hela korthuset falla, inte bara vetenskapsakademin, KI och medspelande myndigheter utan även media som Public Service och Bonnierpressen.

Vi lever nu i en tid då dessa unkna dubbelspel kan komma till ytan och där medvetenheten om fulspelet kan åstadkomma en vilja och förmåga till genomgripande förändring. Det finns många kloka, frustrerade, arga, misshandlade människor som vill ha en förändring. Kanske kan min film ”Läkaren som vägrade ge upp” vara en del i en sådan process.

Börje Peratt

lsvgu_poster_bloodcells_v8

Annonser

Det blev en offerkofta

Stockholmsforskningen på Stadsmuseet höll ett panelanförande om segregationen främst utifrån södra Järvafället med betoning på Rinkeby och Husby.
Jag blev inbjuden att sitta i en bipanel men hade nog läst fel i inbjudan då jag uppfattade att det skulle fokusera på vad gör vi nu, goda exempel, bygga framtidstro, sy till något inspirerande men det blev inte ens en tumme.

Istället blev det mycket offerkofta på och ”Varför har det gått åt helvete?” och ”det är naturligtvis politikernas fel!”

Tidigare var klyschan : ”Det är samhällets fel!”

Det fanns indikationer från några i panelen som arbetade för att ta tillvara på enskilda initiativ men moderatorn valde att fokusera på varför det gick snett. Ja denna afton handlade mest om att dra tjocka streck under tillkortakommanden.

Då det återstod en knapp halvtimme och folk redan börjat gå begärde jag mikrofonen och berättade om mina upplevelser av dessa områden från pionjärperioden då jag kom dit som lärare 1972. Jag nämnde också min uppväxt i Bagis som kom att kallas Stockholms Texas under 1960-talet och en plats dit polisen slutade åka. Försökte styra över till kulturens möjligheter och de goda initiativen men avbröts av moderatorn som uppenbarligen fann detta spår opassande. Så tillbaka till det destruktiva och varför är polisen så dålig?

Polisen gillar inte heller att lockas till Rinkeby för att bli stenad. Man stoppade till och med bussturer då bussarna utsattes för regelbunden stenkastning. Här kunde man knappast skylla på polisbrutalitet. Men visst det finns poliser som inte klarar sin rädsla och som inte har kompetens att gå in i ett område under kris. Det är en utbildningsfråga och en läggningsfråga. Här måste polisen centralt lära upp en styrka som agerar mer hjälpande och kommunicerande. Man nämnde under kvällen att det också fanns sådana poliser under Husbykravallerna.

Forskare har tagit initiativ till en ofinansierad studie som omfattar intervjuer med boende i Husby för att presentera enskildas upplevelser av Husbykravallerna. Och naturligtvis förstärktes martyrkänslan. Men det fanns också positiva korn som en ”Vikänsla” och att boende tog tag i problematiken. En ung kvinna gav vittnesmål om sin kamp, sina framgångar och motgångar och slutligen utbrändhet.

Man berättade om några unga kvinnor som demonstrerade mot våldet i Husby genom att gör en tyst vandring, den uppmärksammades inte av media på samma sätt som brinnande bilar. Ja möjligen var det så att kvällspress bar ansvaret för att trigga igång sådana aktiviteter för att mordbrännarna skulle stoltsera med att de hamnat i tidningen.

Jag återkopplade till några i panelen som jobbat med ungdomar och som försökte skapa goda aktiviteter. Den unga kvinnan som varit utbränd ville nu starta en förening för utsatta kvinnor. Det borde väl redan finnas tänkte jag men visst förökning genom delning kan ibland behövas för att få göra saker på sitt sätt. Där satt jag med flera tankar om vad man skulle kunna göra, inte bara typ festival, konst och idrott utan också andra engagemang, inte minst den Fristad som jag skrivit om på Demokraterna. Istället kom en man (stadsplanerare?) fram och menade att det borde byggas exklusiva dyra bostäder för att locka dit dem med pengar. Jag tror nog att flera än jag fann förslaget kontroversiellt. Men visst kan områden lyftas och bli populära om de rustas.

Med en vänsterpolitiker i panelen återkom vi ofta till den sociala nedrustningen. Jag håller med, den är avskyvärd och en väsentlig orsak till konflikter. Människor utan medel, resurser och möjligheter hamnar i en vanmakt. När unga ser sina föräldrar och vänner lida byggs en frustration. När de själva känner sig chanslösa leder det till all slags destruktivitet.

Men det finns också företagsamhet, goda krafter och vilja. Om man vill ändra på den politiska styrningen är valet knappt ett år bort. Tyvärr ser jag inte att viljan och kompetensen finns hos alltför många av de partier som sitter i stadshuset eller i riksdagen. Därför skrev jag också ett eget partiprogram Demokraterna.

Problemet med riskkapital i skolan har jag skrivit i flera artiklar och en publicerad på Humanism & Kunskap, ”Svenska skolan i riskzonen pga nedrustning och kvalitetsförsämring” för 19 månader sedan förvarnade om konsekvenserna med konkurser, förlorade skattemedel och ett stort antal unga elever i förvirring. Innehållet i den artikeln har som alla vet besannats. Även om jag då fick höra att det var propagandanonsens. Nåväl nu har vi facit. Skolan ska drivas av samhället. Ett annat område rör vården och omsorgen som också måste skötas på ett mer kontrollerat och ambitiöst sätt, utan vinstuttag. När de som arbetar känner vanmakt slutar de och vi får en ständig omsättning och ingen trygghet hos vare sig skolans elever, boende i området eller vårdtagare.

Hur som helst så blev det under avslutningen av kvällen en kort stund om framtiden som snabbt drogs tillbaka till ”Varför har staden delats?” Bitterhet, frustration och offerkofta kom att prägla även slutet och hela upplevelsen av kvällen. Jag som gick dit i förhoppningen om att kunna få höra goda exempel och diskutera sådana, blev för vilken gång i ordningen gruvligt besviken.

Visst gav kvällen en bakgrund och viktig kunskap om dagssituationen men som vanligt blev det för mycket rotande i skiten och för lite lyft mot lösningar.

Den stora skillnaden från idag och för några decennier sedan är att då fanns många ideella krafter som var villiga att ge av sig själva. Idag har de flesta försvunnit och få ersatt dem. Samtidigt kräver det att samhället ger förutsättningar. Jag tycker nog att det finns väldigt mycket av denna vara men det verkar som att de passiva och inaktiva inte kan ta tillvara på det. I min värld finns hur mycket som helst och i ett fritt land alla möjligheter.

Jag vet inte om problemet är bidragssverige, man anser sig har rätt till dessa bidrag utan att behöva göra något. Och så blir det politikernas och samhällets fel om man inte får tillräckligt. Ja det låter kanske inte så bra men om vi nu ska diskutera frågan så varför inte också denna. Bland de driftiga i panelen nämndes att man lyckades få samhället att anställa 20-talet ungdomar för att måla och återställa Tensta torg. Sådana aktiviteter är goda förebilder. Människan vill kunna försörja sig och bidra.

Med kulturer som drar åt olika håll kan det bli konflikter. Blundar man för detta så fastnar man också i en rävsax. Staden är inte enhetlig utan mångkulturell. Att integrera människor är något människor själva måste vilja. Samhället ska erbjuda en palett av uttryck. Vid ett återbesök i mitt gamla Bagis märkte jag att det blivit en internationell by där vår gamla kyrkosal tagits över av afrikaner som använde den med sina religiösa uttryck. Jag mindes våra tvångsmötena där som tråkiga. Nu fanns en glädje och gemenskap. Jo vi svenskar har mycket att lära av andra kulturer liksom andra kulturer kan lära av Norden och Svenskarna. Så har utbyten och kulturer utvecklats i alla tider.

Börje Peratt ( V, W , L )

Rinkebyfestivalen 1978

Det har diskuterats hur Rinkebyfestivalen kom till. Och det finns en del historieförfalskning i omlopp. Här presenteras bevis för dess  bakgrund och historia. Se affischen här.

Börje Peratt på den tiden Persson och undertecknare av programförslaget som antogs vid Sveriges Radios Ungdomsredaktion 1978 då jag tidvis var frilansare, vikarierande producent och vikarierande redaktionschef (”Sommar med Ungdomsredaktionen”)

Börje Peratt ( V, W , L )

Börje Peratt Biografi: En banbrytande mångsidighet

När jag nu efter att ha utmanat både antidemokratiska alternativister och antihumanister finner mig attackerad av gammalt tankegods och en slags destruktivitet som jag hitintills varit förskonad från, vill jag, med en blick i backspegeln, redovisa några insatser under ett drygt 40-årigt arbetsliv. Jag är tacksam för en mångsidig karriär med ofta rikt utbyte och uppskattning. En del insatser har gjort avtryck.

Men det hela började i en revolt. Rymde hemifrån tidigt, året jag skulle fylla 16, då det blev konflikt om intressen och yrkesval. I en kall rivningslya kom jag under sömnlösa nätter att skriva det som blev monologen ”Kaninen & Rovdjuret” senare framförd av Ernst Hugo Järegård på Stockholms Konserthus. Där och då grundlades kampen för rätten till sitt eget liv och mot dem som försöker tvinga in dig i livsval, åsikter eller trosföreställningar som du inte vill omfatta.

Om vi tar det lite från början så insåg jag efter hand att konstnärslivet (Bildmakare) inte var någon dans på rosor och där fick min far rätt. Men jag kämpade på och tog alla jobb jag kunde få. Det ledde under tonåren till en ganska bred yrkeserfarenhet, från vad som då kan beskrivas som samhällets lägre skikt, flyttgubbe, hamnsjåare, hantlangare, springbud och snöskottare. Ja, allt som kunde ge en ärligt tjänad slant var ett bra jobb.

På den tiden gick det mesta till kaffe och konstnärsmaterial så när jag en dag svimmade, under lastning av tunga lådor i Årsta partihallar, insåg jag att det var dags att söka andra utkomster. Började skriva på egna berättelser då jag  ”saknade dem i radio och TV”. Jag ställde frågan ”varför gör man inte sådana historier” och kom fram till att då får jag göra dem.  Men det tog tid att få dem antagna av medierna så de hamnade temporärt i byrålådan.

Borje Peratt simlärare livräddareFick chansen att jobba som badvakt och utbildade mig till simlärare. Upptäckte att jag hade lätt för att lära ut och stimulerades av gensvaret. Älskade att läsa och bodde nästan på biblioteket under min fritid. Alla dessa böcker var en skattkammare och jag utbildade mig till skolbibliotekarie.

På den tiden var det stor lärarbrist i skolorna och jag tog chansen att vikariera. Den första dagens första timmar var både en chock och en kick. I lärarrummet tittade lärare undrande på mig och en av dem berättade att jag hamnat i en klass där vikarierna brukade fly efter lunch.
Borje Peratt Ålgryteskolan intyg
Med en bakgrund inom idrott, tillhörde som 15-åring Stockholms elit både i hockey och fotboll, utvecklades en respekt för tränaren, självdisciplin och lagmoral. Det var inte svårt att inse att lärarjobbet också krävde både auktoritet och förmåga att skapa meningsfullhet. Det handlade om att få klassens elever motiverade. Och jag insåg mer och mer att alla drevs och motiverades unikt. Det handlade således om att finna detta unika. Att se var och en. Här utvecklades det som kom att bli Livskompassen.

För att inte detta ska bli för långrandigt redovisar jag nu åren fram till idag i punktform.

Jo jag har gjort en hel del tabbar men som någon har sagt,

”den som aldrig försöker riskerar heller ingenting.”

Borje Peratt Intyg Fagersjö1969-70 tog jag ett vikariat i Fagersjö i en som man ansåg då hopplös problemklass. Startade en filmklubb för att stimulera barnen. Utvecklade nya pedagogiska spel för att motivera rastlösa elever att samverka. Tog tillbaka tre elever som placerats i OBS-klass. Kombinationen fasta ramar med tydliga kunskapsmål, variation och kreativ frihet i val av presentation höjde elevernas lust och bidrog till en bra aktivitet. Resultaten uppmärksammades av Skolöverstyrelsen men också av dem som drev Barnens Ö.

Borje Peratt centralföringen sommarvistelse för barn1970 Blev jag rekryterad (21 år gammal) till att ta fram och utbilda ledare till kolloniverksamhet på Barnens Ö. Fick sedan för första gången uppleva hur det är att skickas till en arbetsplats (kollo) i kris och sönderfall. Den erfarenheten var en kickstart in i beteendevetenskapliga studier.

1970/71 Värnplikt på K1. Blev avkastad av en häst och krävde sedan hjälmskydd vid ridträning vilket resulterade i att från det året bar rekryterna fallskärmshjälmar under ritt. Huvudskadorna minskade direkt.

Borje Peratt vuxenskolan intyg 1974

Borje Peratt Intyg Hjulsta 1972-1976 Lärare i Hjulsta skola under rektor Tage Nodemalm var en mycket givande period. Hade ämnet Konst och en klass för särskilda elever. Startade förening för lärare och studiecirklar för att diskutera ”Det sociala arvet”. Det växte till en rad andra cirklar och omfattade nästan all skolans personal.  Många elever deltog också i de kulturevenemang som anordnades. Visionen var en ”totalskola” där man samarbetade för elevens bästa.

Borje Peratt Hjulsta-film artikel I Konstklassen gjordes en uppmärksammad 16 mm film, ”Överdos” som visades på Kulturhuset. Konstklassen deltog också aktivt i kommunens ”Stoppa Narkotikan” och bidrog till att denna samhällsfara minskade under lång tid.
Borje Peratt Bilda regering

1973 Tog fram pedagogiska spel om demokrati och miljö för Liber Läromedel. Skolklasser samlades i matsalar för att spela. Det inspirerade unga till att sätta sig in i politik och miljö.

Borje Peratt Dramatiska institutet1974-75 Gick produktionslinjen på Dramatiska Institutet.

1975 Producerade en musikal som jag komponerat och samverkade med Kungliga musikskolan och Statens Dansskola för att sätta upp den på Kulturhuset. Med stöd av Rädda Barnen spelades den bl a på Rinkeby Ungdomsgård för att diskutera kulturkonflikter men också barnens egna svårigheter och drömmar.

1975-1976 Ljud och bildspelsproducent på AVC med flera prisbelönta program

Borje Peratt ungdomsred Producent1977 Samhällskritiska program för Stockholms lokalradio som ledde till lagändring rörande kommuners ansvar för grönområden.
1977-1979 Sveriges Radio, Ungdomsredaktionen, vikarierande producent och redaktionschef. Gör flera uppmärksammade programinslag och får förfrågan att bli chef för en nystartade barn- ungdoms-redaktion. Tackar nej, ett beslut jag ångrat.
Borje Peratt Rinkebyfestival
1978 Tar initiativ till och producerar Rinkebyfestivalen som sedan fortlever många år. Poster

Skriver monologen Kaninen och Rovdjuret som uruppförs av Ernst Hugo Järegård och gör att Röda Korset i samarbete med svensk skola genomför en kampanj mot mobbing.

Borje Peratt TV recension Häftig fredag

1979 Regisserar kortfilmen Häftig fredag i Mariefred som visas i den uppmärksammade ungdomsserien i SVT. Det leder till debatt och en nationell kampanj mot langning.

1980 inleder livslångt samarbete med Transportbranschen för att utbilda yrkesförare i säkrare och miljövärnande körsätt. Det leder till ”Den nya förarrollen” och radikalt minskade olyckor främst hos nyutbildade förare.

Inleder mångårigt samarbete med Försvaret, Civil beredskap och Röda Korset för att utbilda i demokratiskt ledarskap och mänskliga rättigheter.

1984 Inleder mångårigt samarbete med Riksidrottsförbundet Två huvudspår utkristalliserar sig det ena är kampen mot doping och fusk och det andra är allas rätt till idrott och respekten för individen. Ett viktigt projekt är spridning av värdenormerande program för att balansera elit och bredd och att satsa på idrott som lek och samverkan.

1984 Startar en lång tränarbana i fotboll och blir steg 3 tränare. Uppfinner nya modeller och övningar som andra tränare tar efter. Skriver träningsprogram och värdegrunder som publiceras i Fotbollförbundets tidning och som storklubbar tillerkänner att de följer.

1986 skapar och tar initiativ till fotbollsturneringen Manus-trofén för tioåringar som förutsatte att klubben anmälde både ett tjej- och ett kill-lag. Killar mot killar och tjejer mot tjejer men sedan slog man ihop lagens gemensamma resultat. Turneringen spelades både i norrort och söderort och sedan hölls finalomgång ibland på Söderstadion inför en allsvensk match. Lyckan för dessa tioåringar att firas av Bajenpubliken var mäktig. Enebybergs flickor 77 som bildades för att pojkarna skulle kunna delta vann  St: Eriks cupen några år senare. Flickfotbollen fick en rejäl skjuts av det.

Borje Peratt Pep-Talk Expressen

1984-86 Medverkar i TV-serien Pep-Talk som får ett stort genomslag.

1985-1988 Producerar Rökfri Generation kampanjen som leder till att rökningen bland unga minskar drastiskt med 40 % bland målgruppen 14-18 år och skjuter upp rökdebuten i snitt fyra år.

1986 Inleder ett mångårigt samarbete med förbund, nämnder, organisationer och Arbetsmiljökommissionen. Sprider via film, informationsmaterial, seminarier och utställningar budskapet om ansvaret för arbetsmiljö och att arbetsgivaren har ett utbildningsansvar för att undvika risker och olyckor.

Startar 1986 företaget Visam (vision och samverkan) för att ge utbildning i stresshantering, kommunikation och energimassage.

Borje Peratt LO fredsfilm

Fördjupar intresset för psykosociala frågor och påverkar arbetsmarknadens parter i hur viktigt det är att uppmärksamma stress och behovet av stöd och samverkan.

Borje Peratt Fisketur SvD-1 1987-1991 Producerar, skriver och filmar TV-serier såsom Skattjakten och Fisketur för SVT som ses av mellan 35-63% av målgruppen och som vinner uppmärksamhet i övriga Norden.

Det leder till att medlemsantalet ökar inte bara inom orientering och sportfiske utan också i andra fritidsinriktade föreningar. Här förmedlas betydelsen av att föräldrarna ger sina barn tid och att umgås i naturen.

När det värsta händer kan det vara det bästa

1987 En egen svår bilolycka ger upphov till en ny inriktning. Sängliggande och med ingen röst införskaffade jag två telefonmodem för 50 000 kr för att kunna kommunicera med med mina medarbetare från min sjuksäng. På den tiden var det sättet att skicka texter till tryckeri. Jag använde det som ett intranet och insåg att detta var framtiden. Samtidigt slog ett nytt projekt rot, det kom att bli ett forskningsprojekt ”Medvetandets Uppkomst” och föranledde en mångårig beteendevetenskaplig inriktning som resulterar i tre böcker (publiceras 2011-2013)

Det leder också till kompendier och kurser i ledarskap och teambuildning. Tar titeln Coach i mental träning och torde i detta avseende var först med att använda Coach begreppet utanför idrottens värld. Medverkar till att enheter som telefonväxlar lär sig hantera stress och minska irritation. Det positiva genomslaget på insatser blir nästintill 100 % enligt Arbetarskyddsnämndens granskande journalist.

1989 ”Vingar av Fred” skiva med Lars Roos m fl. Ett projekt mot rasism och främlingsfientlighet. Den har också internationell prägel och går ut på att hjälpa människor som lever under hot.

1989-1991 TV-serien Fisketur når dryga 50% av målgruppen och blir ett populärt återkommande program under tre år.
Fiskeguide Hans Nordin (Wikipedia)
visar hur man fiskar och hur man uppträder i naturen.

1992-1994 Producerar för Försörjningskommissionen scenarier baserade på möjliga framtida händelser. Gör sommaren 1994 en produktion om en Östersjöfärja som går under samma år som Estoniakatastrofen senare inträffar (28 sept 1994).

1994 Skriver ett nytt coachingprogram ”Vänd minus till plus” och får i uppdrag att mentalt coacha Hammarby A-lag i Hockey. Laget går från en blygsam placering i nedre skiktet till topp och Allsvenskan.

1994-1996 Skriver en TV-serie och ett långfilmsmanus. Bedriver coachingverksamhet inom såväl elitidrott som på företag. Fokus ligger på att varje individ måste bli medveten om sina egna önskningar och finna sätt att förverkliga dem inte bara på jobbet eller inom idrotten. Hela människan måste utvecklas för att vara i balans och kunna leverera excellens. Når exempellösa framgångar på stora företag som bekräftas i vetenskapliga studier.

1997-1999 Inleder samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att utveckla domarkåren. Gör tre videofilmer och deltar i utbildning för att coacha domare. Domarkåren i Sverige får en samsyn.

1998 Får uppdraget av AIK elithockeylag att medverka till att mentalt coacha laget ut ur den kris man befann sig i. AIK klarar kvalet och blir kvar i elit. Södertälje som skämtat lite åt mental träning åker ur.

1999-2001 TV-serien ”Nordic Good Fishing”. Om naturäventyr i Norden går i SVT ”Mitt i Naturen” och det första programmet med ”Svårfångad vintergös” slår tittarrekord (10 % februari 2000).

2000 CD skiva Ohma egna kompositioner och filmteman. Tanken om enhet utvecklas.

Borje Peratt TGL Cannes GPVisar piloten Barnet från Havet i Cannes och den väcker stort intresse. En amerikansk distributör vill ta projektet till Hollywood. Ambitionerna att amerikanisera historien gör att jag backar ur. Kanske var det fel. Då hade ju långfilmen i alla fall blivit av.

2001 Bella & Real flerfaldigt internationellt belönad kortfilm om ”rätten till sitt eget liv”. (Bilder) (Intervju RAI TV)

2002 Jan Fridegård – Ordkonstnären. Dramadokumentär i SVT med Per Morberg i huvudrollen. Om möjligheten att från lägsta möjliga samhällsposition stataren (näst intill slav) avancera till en älskad och uppskattad författare.

2003-2004 Skriver på två musikaler, ”Viktor Viktoria” (Golfförbundets 100 års jubileum med producent Anders Åberg) och ”Den Fagre, den blinde och den lömske”. Det är en historia baserad på fornnordisk mytologi. Konsertpremiär i Dieselverkstaden i Stockholm. Tidningen Nya Åland skrev ”Nordisk mytologi för Gospelkör ” en svensk Jesus Christ superstar eller Godspell men baserad på Nordens sagor och myter. Här utvecklas ett nytt sätt att samverka, utbildas och samproducera som initierats redan 1999.

2005 Får uppdrag att ta fram en ny ledarkurs för en av Sveriges största branschorganisationer. Livskompassen för gruppledare. Det blir snabbt tre steg och en uppskattad kurs som tycks ge påtagliga förbättringar för arbetsmiljön. Deltagare ger belägg för hur denna utbildning förändrat mycket till det bättre inte bara i jobbet utan också privat.

2006 Kortfilmen Bella & Real bjuds in till Berlin Filmfestival och huvudrollen Olleh Persson driver på att vi nu ska göra långfilmen (pressinfo om historien och bakgrund). Det blir en fyraårig prövning att med minimala medel skriva, producera och regissera projektet. Parallellt skriver jag också boken Coacha Unga.

2008 Coacha Unga med Livskompassen. Boken handlar om rätten till sitt eget liv och att försöka förverkliga sig själv och sina drömmar. (Utlåtande av professor Matti Bergström)

2010 Bella & Real the Movie har premiär och några ungdomar vill bilda förening på boken Coacha Unga och använda det namnet till sin förening. De gör under ett par år en mirakulös och storartad insats bland annat för ensamkommande invandrarbarn.

Samma år 2010 skapas konceptet ”Fred Börjar Hemma”. Sätter ihop filmen Bella & Real med boken Coacha Unga och reser runt i landet, främst på skolor, för att samtala kring de viktiga och existentiella ämnen som kommer upp. Får stöd från Folke Bernadotte akademin och kommuner (Jalla).

Upptäcker antihumanisternas och nyateisternas kränkande förföljelser av oliktänkande

Börjar utreda deras aktiviteter, skriver artiklar och avslutar med en serie om näthat på min utforskarblogg. Överraskas av att detta (möjligen aningslösa) ondskans råttbo finns i Sverige. Det leder till insikten om en samhällskris där ideal och moral pulvriserats till förmån för en utbredd näthuliganism. Denna samhällscancer kommer upp till ytan och diskuteras i de flesta medier i början av 2013 i termer av näthat.

2011 Tar initiativ till föreningen Humanism och Kunskap för att återerövra humanismen från den samhällsröta som kapat och förvanskat begreppet. Finner att antihumanismen (som är dess ursprungliga namn) har internationella rötter och beskriver dess mer rätta beteckning som naturalistisk ateism. Detta har ingenting med humanism att göra. Fullt möjligt förena tro och vetenskap. Naturligtvis drar jag på mig illvilja och det syns framförallt i hatfulla kommentarer på google. Näthatare vill få mobba och hata utan att bli avslöjade.

2011 Publicerar första boken i forskningsprojektet Om Medvetandets Uppkomst. Lanserar begreppet Succébo som parallell till placebo. Det vinner positiv uppmärksamhet både bland svenska och finländska professorer i psykologi och neurofysiologi.

2012 Publicerar andra boken ”Tolv Sinnen” som redovisar empiri i vad som kallas för oberoende sinnen. D v s att människan kan varsebli sin omgivning även om alla naturliga sinnen är utslagna. Redovisar även forskning som ger starka indicier för s.k. parapsykologiska fenomen.

Har samma år urpremiär på två nyskrivna pjäser, en monolog och ett kammarspel.

2013 Om Medvetandets uppkomst betraktas som en modig och seriös utmaning mot rådande stelbenta syn inom vetenskap rörande människans psykiska och fysiska förmåga. Får tillfälle att hålla föreläsningar på Örebro Universitetssjukhus och inför Skandinaviska Ledarhögskolans vårmöte.

Från 2010 kommer internationella vetenskapliga studier kring placebo, tro och mental föreställningsförmåga. Den ena efter den andre publikationen som bekräftar hypoteserna om förmågan att inte bara skapa sin egen hälsa utan även att förändra sin verklighet med tankens kraft. Urgamla insikter börjar nu vinna spridning inom naturvetenskapen. Det tog några hundra år.(Medvetandets Uppkomst)

Prövar i början av 2013 att introducera ett politiskt forum, ett nytt sätt att diskutera politikens innehåll utan att störas av personfrågor eller ideologiska riktningar. Det möter på oväntat motstånd från alternativister som anser att man inte ska försöka förändra inom systemet. Samtidigt är detta initiativ bara ett av många som denna vår ser dagens ljus. Människor är trötta på rådande block och önskar något som lyfter upp de frågor de finner angelägna.

Jobbar med den tredje boken i trilogin ”Försök Igen” som gör upp med myten om ”trial and error”. Vi lär oss inte cykla av att ramla omkull och skrubba knäna utan det ögonblick då hjärna och kropp samverkar och finner balansen. Det innebär att själva försöket ger förutsättningar för lärande och den stund hjärnan uppfattar framgången spåras nya trådar i hjärnan.

En sak har jag lärt, att springa från konflikter som förstör tillvaron löser inte problemet. Till sist måste du ändå möta dem om du vill ha förändring. Egentligen är det vad livet handlar om att lära sig lösa tillkortakommanden, så att livet vinner på utvecklingen. Försök igen!

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Börje Peratt/Wikipedia
LinkedIn
SFI Filmdatabas
IMDb
Mediedatabas
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com

Rätten till sitt eget liv

Rätten till sitt eget liv, en problematik som följt mig genom hela livet. Jag insåg inte förrän sent att mycket jag gjort på något sätt berört denna frågeställning. När vi nu sett hur internet utnyttjas av störda människor som i sitt självförakt sprider hat och kränkningar runt omkring sig måste vi fråga oss om det är så vi vill ha det.

Först i arbetet med Bella & Real formulerades min insikt. Säkert låg den bakom och puttrade då jag skrev ledmotivet ”Fri i främmande land”. Musikvideo på Youtube.

Mänskliga rättigheter har en lång historik och har landat i att människan äger rätt till sin egen livsåskådning och sin trosföreställning. Vad som har hänt är att en liten grupp (ändå alltför stor) har ägnat sig åt att förfölja och förstöra människors liv. Till och med stoppat deras yrkesmöjligheter. Då man i liten skala visar upp hur de agerar genom att utsätta dem för motsvarande blir det naturligtvis protester.

NyAteisterna ägnar sig åt häxjakt
John Houdi och Magnus Pålsson: Antihumanister – hot mot demokratin

Människan äger rätt att göra bruk av sina begåvningar och att leva inom de ramar som samhället bestämmer som lagliga. Det är det där senare som kan kringskära människan men FN´s konventioner är kristallklara och allt fler länder ratificerar nu även, sådana i väst så självklara friheter som att kvinnan ska få klä sig, utbilda sig, röra sig fritt och arbeta utan att någon (mannen) har rätt att inkräkta på hennes val.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.” (FN´s deklaration om de mänskliga rättigheterna artikel 1) Jämför med  USA´s självständighetsförklaring:  ”Alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka.”

I rätten till sitt eget liv ligger en stor tolerans och ödmjukhet inför den enskilda människans unika karaktär och förutsättningar. För att kunna möta varandra i denna mångfald behöver vi utveckla en lyhördhet och generositet.

En villkorslös kärlek till sig själv och till varandra är ett utopiskt ideal men ändå så angeläget att arbeta för, både i sin egen verksamhet och i samarbete med andra. Det är långt ifrån lätt och kanske inte heller alltid rätt. Det finns situationer då man måste agera skoningslöst för att rädda sig själv och andra. Det finns också tillfällen då vi måste ställa krav som innebär att man klargör andras destruktiva ageranden.

Då kommer vi in på skyldigheter.

Med rättigheter bör det kanske också klargöras att människan har skyldigheter. Många av dessa ”skyldigheter” ligger inbäddade och nedplanterade i vår arvsmassa. Utan den villkorslösa kärleken skulle modern överge sitt barn. Så denna kärlek är nödvändig för livets överlevnad. En annan skyldighet är att rädda människor i nöd och att försvara de som utsätts för övergrepp.

USA´s och Storbritanniens insats under andra världskriget var nödvändig för att inte stora delar av världen skulle hamna under nazistiskt styre. Och hur många offrade inte sina liv för att vi idag ska kunna leva i en demokratisk västvärld.

Javisst man kan diskutera kvaliten i demokratierna (Demokraterna för ett medmänskligare samhälle) men det är bättre än diktatur. Och det är vi, var och en av oss som kan förändra och utveckla demokratin. Inte genom att sitta tyst och kalla bråkstakar för energitjuvar utan genom att agera.

I en diskussion kan olika perspektiv lyftas fram och med respektfullt framförande kan de tillföra nya insikter. När jag tog initiativ till föreningen Humanism och Kunskap var det bland annat för att kunna lyssna på andras livsåskådningar och trosföreställningar och föra samtal kring detta på ett utforskande och civiliserat sätt.

Medkänsla, empati är liksom villkorslös kärlek en avgörande kvalitet för att mänskligheten ska överleva. Så närhelst vi uppfattar orättvisor eller att någon utsätt för kränkningar och påhopp så reagerar den sunda människan med en inre protest. I en miljö av mobbing och utanförskap måste den enskilda ta ett beslut på vilken sida hon vill stå. Många väljer att blunda för grymheter och avtrubbningens effekt får människor att fly istället för att stötta den som råkar illa ut.

När vi nu sett hur internet utnyttjas av störda människor som i sitt självförakt sprider hat och kränkningar runt omkring sig måste vi fråga oss om det är så vi vill ha det.

Jag valde att 2009 börja undersöka detta otäcka fenomen och har konfronterat de värsta näthuliganerna. Det har varit en svår upptäckt att de har stöd i föreningar som säger sig vilja stödja ”Fri Tanke” och Vetenskap och Folkbildning, rent av är de organiserade antihumanister. Jo det har varit en svår insikt och helst av allt vill man knäppa med fingrarna och hoppas att ”illusionen” försvinner. Men det är ingen fantasi det är på riktigt och vad värre är denna organiserade hydra kryper långt in i maktens korridorer.

Näthuliganismens sjuka värld
Näthuliganismen missbrukar yttrandefriheten
Näthuliganism — Vetapedia

Näthuliganism
Jo jag har valt att bekämpa den och naturligtvis blir jag då själv utsatt för deras påhopp. I februari skrev jag en serie artiklar på min utforskarblogg om näthat och har gjort några fallbeskrivningar. Det kändes helt nödvändigt att reda ut hur illa det ligger till. Förhoppningen är nu att denna research kan ligga till grund för polisiära och juridiska åtgärder. Nätets vilda västern behöver rensas upp.

Börje Peratt

Värd på ”Sommardagar”, en konstutställning

7 juni, dagen efter nationaldagen, var det Eva Alvemurs och min tur att sitta värd på konstutställningen ”Sommardrömmar” i Danderyds Konsthall. Det är en samlingsutställning, tavlor, skulptur och vävnad av drygt tjugo konstnärer med någon slags hemhörighet i Danderyd.

Drivkrafterna bakom detta är Karin Nordvaller och Lars Olsson två mycket duktiga konstnärer (Karin måleri, Lars mångsidig konstnär).

Eva Alvemur delade denna dag uppdraget med mig. Hon är landskapsarkitekt men målar mycket och har sin ateljé i Danderyd. På utställningen deltar hon med två ”närbilder” av vallmoblomster, en olja och en akvarell. Storformat och underbart vackra. Dagen vi satt där kom flera besökare in och var intresserade av just hennes konst. En av dem funderade på att köpa hennes båda plus en till ”Vallmotavla”.

Att sitta värd visade sig vara väldigt roligt och överraskande på ett positivt sätt. Hallen ligger alldeles vid uppgången av rulltrapporna så det blir många spontanbesök.
Väven (av Shirley Tommos) som hänger alldeles vid ingången drar uppmärksamhet och flera besökare studerar den närgånget. Även de fantastiska smidesskulpturerna av Heikki Haapanen, ”getingen”, ”vildsvinet” och ”gräshoppan” väcker uppmärksamhet.

Också det mycket vackra schackspelet av ”Tina”, Christina Frid lockar till närmare betraktelse. Många tar sig tid att med hjälp av programmet lotsa sig runt och studera vem som gjort vad.

Ett par kom in och jag hörde att de diskuterade Kerstin Rikardssons Fjäril. Båda tyckte mycket om den men problemet var att den var – ”för liten”. De gick in och ut några gånger så när de kom tillbaka föreslog jag att de skulle ringa Kerstin och fråga om hon inte hade en större. Det var en bra idé tyckte man och jag tror de försökte ta kontakt direkt.

Jag satt en stund ensam i lokalen och det lugnade ner sig då kom en man in med sin lilla dotter kanske 4-5 år. Hon vill känna på resväskorna och kanske plocka om dem lite. Pappa försökte förklara att det var ett konstverk och att man inte fick röra. Men denna lilla virvelvind ville röra vid alla skulpturer så hon drog med sig pappa in i lokalen.
Flickan stannade till vid Kerstins Fjäril och tyckte den var fin så pappa tog en bild av den. Flickan gick runt och kände på Lars Olssons verk och pappa stannade vid mina Ölandsmotiv, tog en bild och sedan en närbild, en detalj.
Naturligtvis undrade jag över det. Men ville inte störa.

Medan flickan sprang fram och tillbaka rörde sig mannen åt mitt håll och jag kunde inte låta bli att ställa frågan om detaljbilden. -”Äh det var signaturen”. Jaha undrade jag – Börje Peratt, svarade han och tillade att Peratt hade gjort kultserien Fisketur. Oj tänkte jag, ”kult”! – Jo, fortsatte mannen, ”den gick i flera år och fick in mig på natur och fiske. Försöker få min dotter intresserad också …” Jag tillkännagav mig som den person som gjort denna TV-serie och han blev ännu lite mer upprymd. – ”.. har dem alla på VHS, vi, mina kompisar träffas ibland och har nostalgikvällar … sånna filmer görs inte idag och det är synd”, tyckte han. Det var överraskande att få ett sådant erkännande där och då från något man gjort för nästan 25 år sedan. Ett avtryck kan göras mer än i tavelform.

När det varit tomt ett tag kom Eduardo från norra Chile in, en ensam man som noga undersökte verken. Han ville gärna prata så jag frågade om han var konstnär. Jo svarade han men han ville mest arbeta med pedagogiskt måleri för barn. – ”Som världen ser ut idag måste vi uppmärksamma barnen”, förklarade han. – ”Människan har lämnat ideal och moral och förlorat humanismen”. Det ordet triggade direkt igång mig. 2011 tog jag initiativ till en förening för att återerövra begreppet och skapa kunskap om vad humanism innebär. Återigen ett samtal som berörde och som man sällan annars får tillfälle till.

Så kom ”Tre rosor” in i hallen, det var tre kvinnor som varit med och drivit Danderyds konstförening. De var så förvånade att finna Danderyds konsthall här. – ”Vad har hänt, jag trodde aldrig kommunen skulle ställa upp på detta?” De tog var sitt program och gjorde en seriös rundvandring. Under tiden ringde Karin Nordvaller och jag berättade om de tre rosorna. Karin bad mig ta deras uppgifter för vidare kontakt inför några kommande aktivitet. Ja, Karin vill ju involvera människor och sprida konsten.

Denna fredag, en klämdag mellan nationaldag och lördag med vackert väder kom ändå ganska många, kanske hundra, besökare. Det blev en fantastisk dag, inte minst att ha fått lära känna Eva Alvemur och haft så intressanta samtal. Att sitta värd (vakt låter så trist) gör att man kan lära känna nätverket och få chansen att fördjupa kontakten med varandra. Till hösten kommer många nya chanser i form av konstvandring och kulturbiennal.

Börje Peratt
LinkedIn
IMDb
Börje Peratt officiell hemsida
Börje Peratt – Bildmakare

Sverige mångfaldsland

Vårt avlånga land har en rad kulturer influerade utifrån både ideologiskt, kulturellt, religiöst och politiskt.
Förmodligen redan innan vikingatiden har vi haft ett utbyte med vår omvärld i syd, öst och väst. Fynd från utgrävningar pekar på det.
Naturligtvis har religion och särskilt kristendomen haft en stor betydelse för utformningen av vår kultur. Ideologiskt har liberalismen och socialismen i modern tid påverkat men redan Gustav Vasa och bondeupproret pekar på en befolkning som kämpat för sin frihet och sina rättigheter.
Med klassindelningen har följt en ständig kamp mellan de som vill försvara sina privilegier och de som kämpar för mat för dagen.
Socialismen och humanismen har tillsammans med det kristna kärleksbudskapet medverkat till att forma ett samhälle i frihet, jämställdhet och solidaritet.
Kampen har dock slagit in rigida kilar i hur vi ser på olika företeelser och jantelagens:

”du ska inte tro att du är något”,

har haft en menlig inverkan på människan och har så än idag.

Om vi delar upp Sverige från norr till söder så kan vi se att några grupper finns över hela landet och det är bönder och fiskare. Deras uppgift och inställning till sin uppgift torde vara tämligen lik var de än bor och jobbar.

Men sedan följer artskillnader i förhållandet mellan människor och till initiativ. Där socialismen är stark finns en utbredd och ingrodd misstro till initiativ och egen företagsamhet. Samtidigt finns där ofta en utbredd misstro inför överhöghet som kan se annorlunda ut än den som vill leva sitt eget liv utan påverkan från andra.
Det är stor skillnad på det småländska småföretagarlynnet och det norrländska lynnet underställt stora industrier.

Tyvärr kan man se avunden och misstron mot privata initiativ och direkt sabotera dem för att istället inrätta en slags kollektiv samhällsfinansierad lösning.
Detta är socialdemokratins och vänsterns heliga kor som likt kadaver stoppar upp utvecklingen.

Å andra sidan finns där minnet av storgodsägaren som tog för sig och förslavade sin omgivning. Och visst finns denna mentalitet även idag. Vi ser den i förslavandet av skogbruksimporterade människor från Afrika.

I många byar brydde man sig inte om att låsa efter sig medan andra byar inte kunde ha lås nog.
Öppenheten och instängdheten är två motsatta livsfilosofier som utvecklats av realiteter.

I stort sett varje landskap har sin särpäglade kultur och dialekt. Det är värdefullt att bevara och vara stolt över.

Mångfaldslandet Sverige fortsätter att berikas av invandring. Utan den skulle resultatet på sikt bli inavel.

Börje Peratt