Ett samtal mellan de fyra stora

Historielöshet kan bli påfrestande för en omgivning med kunskap. Historielöshet leder inte bara till att en stor energi läggs ned på att uppfinna hjulet åter och åter igen. Det leder även till att tusenårig kunskap som plötsligt uppenbaras för någon som helt ny också framställs som ny. Och det är ju inte fel. Men som sagt påfrestande om någon framställer det som moderna upptäckter värda Nobellpris.

När nu Eckhart Tolle kommer till Stockholm för sitt seminarium i november så kom jag att tänka på vilken spridning denna ”lev nu” profet fått. Missförstå mig inte hans budskap är relevant och sättet han gör det på fångar många. Liksom andra föregångare fångat sin tid.

Jag mindes en text jag skrev om hur ett samtal kunde ha utspelat sig om ”de fyra stora” fått möjlighet att träffas över en middag. Hur kunde upphovsmännen till den moderna psykologin ha resonerat om de möttes vid ett middagsbord?

Texten är ur boken Succébo-Fröet till framgång som kom ut 2011 (sid 88-89). Första delen i trilogin ”Medvetandets Uppkomst”.

Det var fyra mycket framstående vetenskapsmän som satt kring det lilla bordet. Middagen var avklarad och kaffet dukades in. Ännu hade ingen av dem berört ämnet. Vem skulle säga något först? Freud satt där med sin cigarr och plirade med ögonen över sina rundbågade glasögon. Han skulle väl kunna börja, han var trots allt äldst, tänkte Maslow. Abraham Maslow slog lite lätt med kaffeskeden mot koppen och det blev som en signal till att hålla tal. Maslow harklade sig lätt och vände sig mot Sigmund.

-”Säg mig herr Freud, hur kommer det sig att ni inom psykoanalysen lägger så stor vikt vid att analysera drömmar?”

Freud drog med ena handen utefter sitt hakskägg och tittade runt bordet för att se att de andra två männen också lyssnade innan han tog till orda.

-”Jo, det är nu ganska enkelt. Drömmen är en genväg till människans undermedvetna. Genom att analysera drömmen kommer vi snabbare åt kärnan i en människas inre konflikter och kan klarlägga dem.”

De övriga två herrarna vid borden Mister Skinner och Monsieur Piaget lyssnade. Skinner kunde inte hålla tillbaka en skeptisk rynka.

-”Alla här vet ju att jag undviker allt som rör något slags inre känsloliv och att jag enbart anser värt att studera det jag ser.”

Skinner insåg att hans ord skulle provocera och förklarade sig vidare:

-”Beteendevetenskap är just att studera beteenden.”

Piaget ville inte korrigera Skinner på något sätt men ändå blev det en oavsiktlig kritik då han sa:

-”Ja din föregångare doktor Pavlov studerade hundar och ni Mr. Skinner duvor och möss. Vad har det för relevans på oss människor?”

Maslow kunde inte undanhålla sig ett dämpat skratt. Skinner avslöjade en rodnad i pannan:

-”Och ni Monsieur Piaget har dragit långtgående slutsatser om hur vi alla utvecklas kunskapsmässigt från att studera enbart era egna barn.”

Piaget var inte sen att svara.

-”Det är med barnen som vi har störst chans att studera utvecklingen av logiken och dess påverkan på olika åldrars förmåga till kunskap och förståelse.”

Maslow märkte att en strid var under uppsegling och lät skeden klinga mot koppen. Männen vände sig mot honom.

-”Kanske är det så att vi alla här har en del i sanningen. Själv ägnar jag mig ju åt hur vi tar ansvar för det vi gör. Framför allt är jag intresserad av vad det är som ger mening åt livet.”

Maslow gjorde en konstpaus för att låta orden sjunka in, sedan fortsatte han.

-” Vi forskar ju alla på helt olika saker och mina frågor ligger ju åt ett helt annat håll än det som ni Mr. Skinner studerar.”

Maslow tog ytterligare en paus för att invänta en reaktion från någon av de andra. Piaget harklade till och sade på omisskännlig bruten engelska med fransk accent.

-”Principen och målet för utbildning är att skapa män som kan göra nya saker, inte bara upprepa vad andra generationer har gjort, män som är kreativa, uppfinningsrika och upptäckare.”

Nu var det Piagets tur att invänta ett svar, då inget kom fortsatte han.

-”Jag kan inte se att någon av oss gör fel. Vi studerar bara olika perspektiv på beteenden och motiv. Då får vi olika svar. Kanske kan vi lära oss något av varandra?”

-”Så rätt Monsieur Piaget”, Maslow återtog initiativet.

”Om det enda verktyg du har är en hammare så ser du varje problem som en spik.”

Maslow njöt av sitt underfundiga inlägg -”Låt mig citera vår existentialistiska vän Rollo May”, han tog ytterligare en konstpaus.

-”Om Freuds analys drivs till ytterlighet och vi vet allt om drifter, instinkter och mekanismer, så har vi allt utom varat.”

Nu tände Sigmund till och blossade rejält på cigarren innan han svarade.

-”Er vän Mr. May ifrågasätter ju det omedvetna och anser att tron på det omedvetna gör människan oansvarig.”

Maslow vispade åter igen till med skeden i koppen -”Frigör människan från ansvar.” Korrigerade Maslow. -”Doktor May anser att tankar om det omedvetna frigör människan från ansvar.””Vilket som”, knarrade Sigmund irriterat och med darr på rösten.

Att bli ifrågasatt hade visat sig kunna få konsekvenser för Sigmund Freuds andhämtning. Då hans tidigare elev Carl Gustav Jung vägrade tro på sexualdriften som den allenarådande driften, ja då hade Freud svimmat. Men nu lugnade han ner sig: ”Ibland är en cigarr bara en cigarr.” Freud lutade sig tillbaka och puffade godmodigt medan de övriga tre log lättade. Maslow tog åter till orda.

-Det jag vill säga är att, förmågan att vara närvarande i nuet är den viktigaste komponenten för mental hälsa.

Om detta kunde alla enas.”

Avsnitt ur boken Tolv Sinnen.

Den uppmärksammade torde notera att dessa fyra stora är alla män och pratar bara om män.
Humanism & Kunskap försöker vi balansera bilden. Sommaren-hösten 2013 går en artikelserie av Kersti Wistrand om kvinnans plats i historien, i förhistorisk och modern tid.

Börje Peratt ( V, W , L )

Annonser

Börje Peratt Biografi: En banbrytande mångsidighet

När jag nu efter att ha utmanat både antidemokratiska alternativister och antihumanister finner mig attackerad av gammalt tankegods och en slags destruktivitet som jag hitintills varit förskonad från, vill jag, med en blick i backspegeln, redovisa några insatser under ett drygt 40-årigt arbetsliv. Jag är tacksam för en mångsidig karriär med ofta rikt utbyte och uppskattning. En del insatser har gjort avtryck.

Men det hela började i en revolt. Rymde hemifrån tidigt, året jag skulle fylla 16, då det blev konflikt om intressen och yrkesval. I en kall rivningslya kom jag under sömnlösa nätter att skriva det som blev monologen ”Kaninen & Rovdjuret” senare framförd av Ernst Hugo Järegård på Stockholms Konserthus. Där och då grundlades kampen för rätten till sitt eget liv och mot dem som försöker tvinga in dig i livsval, åsikter eller trosföreställningar som du inte vill omfatta.

Om vi tar det lite från början så insåg jag efter hand att konstnärslivet (Bildmakare) inte var någon dans på rosor och där fick min far rätt. Men jag kämpade på och tog alla jobb jag kunde få. Det ledde under tonåren till en ganska bred yrkeserfarenhet, från vad som då kan beskrivas som samhällets lägre skikt, flyttgubbe, hamnsjåare, hantlangare, springbud och snöskottare. Ja, allt som kunde ge en ärligt tjänad slant var ett bra jobb.

På den tiden gick det mesta till kaffe och konstnärsmaterial så när jag en dag svimmade, under lastning av tunga lådor i Årsta partihallar, insåg jag att det var dags att söka andra utkomster. Började skriva på egna berättelser då jag  ”saknade dem i radio och TV”. Jag ställde frågan ”varför gör man inte sådana historier” och kom fram till att då får jag göra dem.  Men det tog tid att få dem antagna av medierna så de hamnade temporärt i byrålådan.

Borje Peratt simlärare livräddareFick chansen att jobba som badvakt och utbildade mig till simlärare. Upptäckte att jag hade lätt för att lära ut och stimulerades av gensvaret. Älskade att läsa och bodde nästan på biblioteket under min fritid. Alla dessa böcker var en skattkammare och jag utbildade mig till skolbibliotekarie.

På den tiden var det stor lärarbrist i skolorna och jag tog chansen att vikariera. Den första dagens första timmar var både en chock och en kick. I lärarrummet tittade lärare undrande på mig och en av dem berättade att jag hamnat i en klass där vikarierna brukade fly efter lunch.
Borje Peratt Ålgryteskolan intyg
Med en bakgrund inom idrott, tillhörde som 15-åring Stockholms elit både i hockey och fotboll, utvecklades en respekt för tränaren, självdisciplin och lagmoral. Det var inte svårt att inse att lärarjobbet också krävde både auktoritet och förmåga att skapa meningsfullhet. Det handlade om att få klassens elever motiverade. Och jag insåg mer och mer att alla drevs och motiverades unikt. Det handlade således om att finna detta unika. Att se var och en. Här utvecklades det som kom att bli Livskompassen.

För att inte detta ska bli för långrandigt redovisar jag nu åren fram till idag i punktform.

Jo jag har gjort en hel del tabbar men som någon har sagt,

”den som aldrig försöker riskerar heller ingenting.”

Borje Peratt Intyg Fagersjö1969-70 tog jag ett vikariat i Fagersjö i en som man ansåg då hopplös problemklass. Startade en filmklubb för att stimulera barnen. Utvecklade nya pedagogiska spel för att motivera rastlösa elever att samverka. Tog tillbaka tre elever som placerats i OBS-klass. Kombinationen fasta ramar med tydliga kunskapsmål, variation och kreativ frihet i val av presentation höjde elevernas lust och bidrog till en bra aktivitet. Resultaten uppmärksammades av Skolöverstyrelsen men också av dem som drev Barnens Ö.

Borje Peratt centralföringen sommarvistelse för barn1970 Blev jag rekryterad (21 år gammal) till att ta fram och utbilda ledare till kolloniverksamhet på Barnens Ö. Fick sedan för första gången uppleva hur det är att skickas till en arbetsplats (kollo) i kris och sönderfall. Den erfarenheten var en kickstart in i beteendevetenskapliga studier.

1970/71 Värnplikt på K1. Blev avkastad av en häst och krävde sedan hjälmskydd vid ridträning vilket resulterade i att från det året bar rekryterna fallskärmshjälmar under ritt. Huvudskadorna minskade direkt.

Borje Peratt vuxenskolan intyg 1974

Borje Peratt Intyg Hjulsta 1972-1976 Lärare i Hjulsta skola under rektor Tage Nodemalm var en mycket givande period. Hade ämnet Konst och en klass för särskilda elever. Startade förening för lärare och studiecirklar för att diskutera ”Det sociala arvet”. Det växte till en rad andra cirklar och omfattade nästan all skolans personal.  Många elever deltog också i de kulturevenemang som anordnades. Visionen var en ”totalskola” där man samarbetade för elevens bästa.

Borje Peratt Hjulsta-film artikel I Konstklassen gjordes en uppmärksammad 16 mm film, ”Överdos” som visades på Kulturhuset. Konstklassen deltog också aktivt i kommunens ”Stoppa Narkotikan” och bidrog till att denna samhällsfara minskade under lång tid.
Borje Peratt Bilda regering

1973 Tog fram pedagogiska spel om demokrati och miljö för Liber Läromedel. Skolklasser samlades i matsalar för att spela. Det inspirerade unga till att sätta sig in i politik och miljö.

Borje Peratt Dramatiska institutet1974-75 Gick produktionslinjen på Dramatiska Institutet.

1975 Producerade en musikal som jag komponerat och samverkade med Kungliga musikskolan och Statens Dansskola för att sätta upp den på Kulturhuset. Med stöd av Rädda Barnen spelades den bl a på Rinkeby Ungdomsgård för att diskutera kulturkonflikter men också barnens egna svårigheter och drömmar.

1975-1976 Ljud och bildspelsproducent på AVC med flera prisbelönta program

Borje Peratt ungdomsred Producent1977 Samhällskritiska program för Stockholms lokalradio som ledde till lagändring rörande kommuners ansvar för grönområden.
1977-1979 Sveriges Radio, Ungdomsredaktionen, vikarierande producent och redaktionschef. Gör flera uppmärksammade programinslag och får förfrågan att bli chef för en nystartade barn- ungdoms-redaktion. Tackar nej, ett beslut jag ångrat.
Borje Peratt Rinkebyfestival
1978 Tar initiativ till och producerar Rinkebyfestivalen som sedan fortlever många år. Poster

Skriver monologen Kaninen och Rovdjuret som uruppförs av Ernst Hugo Järegård och gör att Röda Korset i samarbete med svensk skola genomför en kampanj mot mobbing.

Borje Peratt TV recension Häftig fredag

1979 Regisserar kortfilmen Häftig fredag i Mariefred som visas i den uppmärksammade ungdomsserien i SVT. Det leder till debatt och en nationell kampanj mot langning.

1980 inleder livslångt samarbete med Transportbranschen för att utbilda yrkesförare i säkrare och miljövärnande körsätt. Det leder till ”Den nya förarrollen” och radikalt minskade olyckor främst hos nyutbildade förare.

Inleder mångårigt samarbete med Försvaret, Civil beredskap och Röda Korset för att utbilda i demokratiskt ledarskap och mänskliga rättigheter.

1984 Inleder mångårigt samarbete med Riksidrottsförbundet Två huvudspår utkristalliserar sig det ena är kampen mot doping och fusk och det andra är allas rätt till idrott och respekten för individen. Ett viktigt projekt är spridning av värdenormerande program för att balansera elit och bredd och att satsa på idrott som lek och samverkan.

1984 Startar en lång tränarbana i fotboll och blir steg 3 tränare. Uppfinner nya modeller och övningar som andra tränare tar efter. Skriver träningsprogram och värdegrunder som publiceras i Fotbollförbundets tidning och som storklubbar tillerkänner att de följer.

1986 skapar och tar initiativ till fotbollsturneringen Manus-trofén för tioåringar som förutsatte att klubben anmälde både ett tjej- och ett kill-lag. Killar mot killar och tjejer mot tjejer men sedan slog man ihop lagens gemensamma resultat. Turneringen spelades både i norrort och söderort och sedan hölls finalomgång ibland på Söderstadion inför en allsvensk match. Lyckan för dessa tioåringar att firas av Bajenpubliken var mäktig. Enebybergs flickor 77 som bildades för att pojkarna skulle kunna delta vann  St: Eriks cupen några år senare. Flickfotbollen fick en rejäl skjuts av det.

Borje Peratt Pep-Talk Expressen

1984-86 Medverkar i TV-serien Pep-Talk som får ett stort genomslag.

1985-1988 Producerar Rökfri Generation kampanjen som leder till att rökningen bland unga minskar drastiskt med 40 % bland målgruppen 14-18 år och skjuter upp rökdebuten i snitt fyra år.

1986 Inleder ett mångårigt samarbete med förbund, nämnder, organisationer och Arbetsmiljökommissionen. Sprider via film, informationsmaterial, seminarier och utställningar budskapet om ansvaret för arbetsmiljö och att arbetsgivaren har ett utbildningsansvar för att undvika risker och olyckor.

Startar 1986 företaget Visam (vision och samverkan) för att ge utbildning i stresshantering, kommunikation och energimassage.

Borje Peratt LO fredsfilm

Fördjupar intresset för psykosociala frågor och påverkar arbetsmarknadens parter i hur viktigt det är att uppmärksamma stress och behovet av stöd och samverkan.

Borje Peratt Fisketur SvD-1 1987-1991 Producerar, skriver och filmar TV-serier såsom Skattjakten och Fisketur för SVT som ses av mellan 35-63% av målgruppen och som vinner uppmärksamhet i övriga Norden.

Det leder till att medlemsantalet ökar inte bara inom orientering och sportfiske utan också i andra fritidsinriktade föreningar. Här förmedlas betydelsen av att föräldrarna ger sina barn tid och att umgås i naturen.

När det värsta händer kan det vara det bästa

1987 En egen svår bilolycka ger upphov till en ny inriktning. Sängliggande och med ingen röst införskaffade jag två telefonmodem för 50 000 kr för att kunna kommunicera med med mina medarbetare från min sjuksäng. På den tiden var det sättet att skicka texter till tryckeri. Jag använde det som ett intranet och insåg att detta var framtiden. Samtidigt slog ett nytt projekt rot, det kom att bli ett forskningsprojekt ”Medvetandets Uppkomst” och föranledde en mångårig beteendevetenskaplig inriktning som resulterar i tre böcker (publiceras 2011-2013)

Det leder också till kompendier och kurser i ledarskap och teambuildning. Tar titeln Coach i mental träning och torde i detta avseende var först med att använda Coach begreppet utanför idrottens värld. Medverkar till att enheter som telefonväxlar lär sig hantera stress och minska irritation. Det positiva genomslaget på insatser blir nästintill 100 % enligt Arbetarskyddsnämndens granskande journalist.

1989 ”Vingar av Fred” skiva med Lars Roos m fl. Ett projekt mot rasism och främlingsfientlighet. Den har också internationell prägel och går ut på att hjälpa människor som lever under hot.

1989-1991 TV-serien Fisketur når dryga 50% av målgruppen och blir ett populärt återkommande program under tre år.
Fiskeguide Hans Nordin (Wikipedia)
visar hur man fiskar och hur man uppträder i naturen.

1992-1994 Producerar för Försörjningskommissionen scenarier baserade på möjliga framtida händelser. Gör sommaren 1994 en produktion om en Östersjöfärja som går under samma år som Estoniakatastrofen senare inträffar (28 sept 1994).

1994 Skriver ett nytt coachingprogram ”Vänd minus till plus” och får i uppdrag att mentalt coacha Hammarby A-lag i Hockey. Laget går från en blygsam placering i nedre skiktet till topp och Allsvenskan.

1994-1996 Skriver en TV-serie och ett långfilmsmanus. Bedriver coachingverksamhet inom såväl elitidrott som på företag. Fokus ligger på att varje individ måste bli medveten om sina egna önskningar och finna sätt att förverkliga dem inte bara på jobbet eller inom idrotten. Hela människan måste utvecklas för att vara i balans och kunna leverera excellens. Når exempellösa framgångar på stora företag som bekräftas i vetenskapliga studier.

1997-1999 Inleder samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att utveckla domarkåren. Gör tre videofilmer och deltar i utbildning för att coacha domare. Domarkåren i Sverige får en samsyn.

1998 Får uppdraget av AIK elithockeylag att medverka till att mentalt coacha laget ut ur den kris man befann sig i. AIK klarar kvalet och blir kvar i elit. Södertälje som skämtat lite åt mental träning åker ur.

1999-2001 TV-serien ”Nordic Good Fishing”. Om naturäventyr i Norden går i SVT ”Mitt i Naturen” och det första programmet med ”Svårfångad vintergös” slår tittarrekord (10 % februari 2000).

2000 CD skiva Ohma egna kompositioner och filmteman. Tanken om enhet utvecklas.

Borje Peratt TGL Cannes GPVisar piloten Barnet från Havet i Cannes och den väcker stort intresse. En amerikansk distributör vill ta projektet till Hollywood. Ambitionerna att amerikanisera historien gör att jag backar ur. Kanske var det fel. Då hade ju långfilmen i alla fall blivit av.

2001 Bella & Real flerfaldigt internationellt belönad kortfilm om ”rätten till sitt eget liv”. (Bilder) (Intervju RAI TV)

2002 Jan Fridegård – Ordkonstnären. Dramadokumentär i SVT med Per Morberg i huvudrollen. Om möjligheten att från lägsta möjliga samhällsposition stataren (näst intill slav) avancera till en älskad och uppskattad författare.

2003-2004 Skriver på två musikaler, ”Viktor Viktoria” (Golfförbundets 100 års jubileum med producent Anders Åberg) och ”Den Fagre, den blinde och den lömske”. Det är en historia baserad på fornnordisk mytologi. Konsertpremiär i Dieselverkstaden i Stockholm. Tidningen Nya Åland skrev ”Nordisk mytologi för Gospelkör ” en svensk Jesus Christ superstar eller Godspell men baserad på Nordens sagor och myter. Här utvecklas ett nytt sätt att samverka, utbildas och samproducera som initierats redan 1999.

2005 Får uppdrag att ta fram en ny ledarkurs för en av Sveriges största branschorganisationer. Livskompassen för gruppledare. Det blir snabbt tre steg och en uppskattad kurs som tycks ge påtagliga förbättringar för arbetsmiljön. Deltagare ger belägg för hur denna utbildning förändrat mycket till det bättre inte bara i jobbet utan också privat.

2006 Kortfilmen Bella & Real bjuds in till Berlin Filmfestival och huvudrollen Olleh Persson driver på att vi nu ska göra långfilmen (pressinfo om historien och bakgrund). Det blir en fyraårig prövning att med minimala medel skriva, producera och regissera projektet. Parallellt skriver jag också boken Coacha Unga.

2008 Coacha Unga med Livskompassen. Boken handlar om rätten till sitt eget liv och att försöka förverkliga sig själv och sina drömmar. (Utlåtande av professor Matti Bergström)

2010 Bella & Real the Movie har premiär och några ungdomar vill bilda förening på boken Coacha Unga och använda det namnet till sin förening. De gör under ett par år en mirakulös och storartad insats bland annat för ensamkommande invandrarbarn.

Samma år 2010 skapas konceptet ”Fred Börjar Hemma”. Sätter ihop filmen Bella & Real med boken Coacha Unga och reser runt i landet, främst på skolor, för att samtala kring de viktiga och existentiella ämnen som kommer upp. Får stöd från Folke Bernadotte akademin och kommuner (Jalla).

Upptäcker antihumanisternas och nyateisternas kränkande förföljelser av oliktänkande

Börjar utreda deras aktiviteter, skriver artiklar och avslutar med en serie om näthat på min utforskarblogg. Överraskas av att detta (möjligen aningslösa) ondskans råttbo finns i Sverige. Det leder till insikten om en samhällskris där ideal och moral pulvriserats till förmån för en utbredd näthuliganism. Denna samhällscancer kommer upp till ytan och diskuteras i de flesta medier i början av 2013 i termer av näthat.

2011 Tar initiativ till föreningen Humanism och Kunskap för att återerövra humanismen från den samhällsröta som kapat och förvanskat begreppet. Finner att antihumanismen (som är dess ursprungliga namn) har internationella rötter och beskriver dess mer rätta beteckning som naturalistisk ateism. Detta har ingenting med humanism att göra. Fullt möjligt förena tro och vetenskap. Naturligtvis drar jag på mig illvilja och det syns framförallt i hatfulla kommentarer på google. Näthatare vill få mobba och hata utan att bli avslöjade.

2011 Publicerar första boken i forskningsprojektet Om Medvetandets Uppkomst. Lanserar begreppet Succébo som parallell till placebo. Det vinner positiv uppmärksamhet både bland svenska och finländska professorer i psykologi och neurofysiologi.

2012 Publicerar andra boken ”Tolv Sinnen” som redovisar empiri i vad som kallas för oberoende sinnen. D v s att människan kan varsebli sin omgivning även om alla naturliga sinnen är utslagna. Redovisar även forskning som ger starka indicier för s.k. parapsykologiska fenomen.

Har samma år urpremiär på två nyskrivna pjäser, en monolog och ett kammarspel.

2013 Om Medvetandets uppkomst betraktas som en modig och seriös utmaning mot rådande stelbenta syn inom vetenskap rörande människans psykiska och fysiska förmåga. Får tillfälle att hålla föreläsningar på Örebro Universitetssjukhus och inför Skandinaviska Ledarhögskolans vårmöte.

Från 2010 kommer internationella vetenskapliga studier kring placebo, tro och mental föreställningsförmåga. Den ena efter den andre publikationen som bekräftar hypoteserna om förmågan att inte bara skapa sin egen hälsa utan även att förändra sin verklighet med tankens kraft. Urgamla insikter börjar nu vinna spridning inom naturvetenskapen. Det tog några hundra år.(Medvetandets Uppkomst)

Prövar i början av 2013 att introducera ett politiskt forum, ett nytt sätt att diskutera politikens innehåll utan att störas av personfrågor eller ideologiska riktningar. Det möter på oväntat motstånd från alternativister som anser att man inte ska försöka förändra inom systemet. Samtidigt är detta initiativ bara ett av många som denna vår ser dagens ljus. Människor är trötta på rådande block och önskar något som lyfter upp de frågor de finner angelägna.

Jobbar med den tredje boken i trilogin ”Försök Igen” som gör upp med myten om ”trial and error”. Vi lär oss inte cykla av att ramla omkull och skrubba knäna utan det ögonblick då hjärna och kropp samverkar och finner balansen. Det innebär att själva försöket ger förutsättningar för lärande och den stund hjärnan uppfattar framgången spåras nya trådar i hjärnan.

En sak har jag lärt, att springa från konflikter som förstör tillvaron löser inte problemet. Till sist måste du ändå möta dem om du vill ha förändring. Egentligen är det vad livet handlar om att lära sig lösa tillkortakommanden, så att livet vinner på utvecklingen. Försök igen!

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Börje Peratt/Wikipedia
LinkedIn
SFI Filmdatabas
IMDb
Mediedatabas
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com

Psykopati och det fria valet. Avsnitt 1

1999 skrev jag en artikelserie om psykopati. Det var innan internets explosion. Idag är denna hitintills opublicerade artikelserie mer aktuell än någonsin.  Jag väljer nu att publicera detta då en forskare för en vecka visade upp sina teorier i en dokumentär och kom fram till att han själv var psykopat. Vem är psykopat? – Vetenskapens värld.

Forskaren hänvisade till genetik och biologiskt arv. Jo det kan mycket väl vara en förklaring men slutsatsen blev ändå att miljön avgör om psykopatin utlöser sina mest destruktiva drag.

Man har således ett val. Med insikt om den ondska som utförs kan man hålla igen och lära sig att agera socialt accepterat.

Jag kommer att publicera denna serie i valda delar och släppa lite åt gången. Mycket av innehållet är applicerbart på allt från näthulliganer till politikens cyniska manipulering för att röja undan de svagares möjligheter, till chefer i näringsliv och organisationer. Ja naturligtvis berör det alla människor som löser sin behov med våld (psykiskt och/eller fysiskt) mot värnlösa och oskyldiga.

Psykopater vid makten

En artikelserie av Börje Peratt 1999.

Avsnitt 1

Under de snart tjugo år då jag forskat på ledarskap och sökt de kvalifikationer som gör ledare visionära och medarbetare till att bli mer målorienterade och samverkande har jag kunnat iaktta konsekvensen av bristen på visionärt ledarskap och den frapperande skaran med ett psykopatliknande beteende. Med det menas en oförmåga att känna för eller med sina medmänniskor.

Man styrs av ett rationellt och krasst agerande utan hänsyn till omgivningen. Man har en totalt egoistisk målsättning där varje åtgärd syftar till egen vinning och egna kickar oavsett om underlydande och medmänniskor blir lidande.

Det finns även i detta sammanhang en särskilt obehaglig profil, tidigare kallad sociopaten som har förmåga att spela medkänsla, som har lärt sig vilka beteenden som väcker förtroende och som manipulerar människor med fingertoppskänslighet. Avsaknad av empati och identifikation medför heller inget störande samvete över hur illa man gör andra.

En annan slags profil som egentligen är känslodominerad men med sina beteenden kan uppfattas som känslokall psykopat, är den narcissistiska självförhärligande och karismatiska typen. Den för omgivningen så dominerande ledaren tar åt sig all ära då det går bra och letar syndabockar och skyller på alla andra då det går dåligt.

Typen är förfärande vanlig bland individer och inom organisationer som enbart har till uppgift att kritisera andra men aldrig åstadkommer något själva. Ett avgörande inslag i denna bild är sannolikt avunden över den egna oförmågan och andras resultat. Genom att trycka ner andra som gör något så minskar smärtan över att själv inte få till det.

Man måste poängtera att det även finns konstruktiva karismatiska, ”sol”-personligheter som genom sitt engagerade sätt har förmåga att lysa upp och entusiasmera människor och som delar både motgångar och ära. Ja faktum är att de ”största” ledarpersonligheterna tar på sig ansvaret för motgångarna och delar äran med alla.

Den tidigare nämnde narcissistiska självförhärligande erkänner dock aldrig fel och avslöjar sig ställd mot väggen genom att söka syndabockar och inte ens dra sig för att sälja ut sina närmaste.

Det längsta man kan komma i något som liknar en ursäkt är – ”Jag noterar att du säger att du mår dåligt – tråkigt för dig”.

Hur ska man då utveckla ett gott och lämpligt ledarskap? Att plocka fram en mall och söka personlighetsdrag har visat sig vara alltför begränsat och rent av felaktigt. Människor är unika med mängder av gemensamma grunddrag men med fullständigt unika sammansättningar och ”doser” av dessa grunddrag. Vi har på den logiska sidan förmågan att iaktta, identifiera, analysera, beskriva och förmedla.

Vi har på den emotionella sidan förmågan att engagera oss, satsa, visa känslor, ta sociala kontakter och kommunicera. Men hur vi agerar beror på vad vi identifierar oss med, vårt ”ego”, personlighet, begåvning, situation och förutsättningar. Fostran, kultur och fördomar påverkar dessutom våra beteenden och uttryck.

Det mest tragiska i detta är väl att ju mer psykopaten tränar sig och förstår hur beteendet kan påverka och gynna egna syften desto mer insyltad blir psykopaten i sina egna manipulationer. (Något som idag bekräftas från allt fler håll  ”Psykopater kan inte hjälpas till empati” )

Det är således en pessimistisk bild av möjligheterna till förändring. Den viktigaste frågan man kan ställa sig är om denna slags sjukliga personlighetstyp ska få styra samhället.

Så långt artikeln från 1999. Vilka slutsatser kan vi dra idag 2012

Psykopaten domineras kanske av känslor, trots sin spelade kontroll, vilket gör att man måste hoppa runt från de ena negativa forumet efter det andra som om man lever på giftet att förnedra andra. Ett beteende som är väldigt tydligt inom så kallade skeptikergrupper.

”Skeptikergrupper” är ofta pseudovetenskapliga pseudiker och kännetecknas av en frapperande okunnighet. Om de blir attackerade efter att ha mobbat andra så förvandlas de till offer och beklagar sig över att någon ställer sig i vägen för deras rätt att kränka andra. Denna offerhuva är naturligtvis manipulativ för att få dem som försvarar sig att framstå i dålig dager.

Efter att ha granskat agerande på några forum insåg jag att beteendet förstärks vid varje typ av angrepp om den inte stoppas. I en NewsVoice artikel har jag valt att kalla dessa profiler predatorer och antihumanister.

Jag visste inte då hur rätt begreppet antihumanism var.

Denna artikelserie kommer att fortsätta under bloggen utforskare.

Börje Peratt

Försök igen – toleransens väg

Att återknyta till det förflutna är också ett sätt att vinna tillbaka visionen.
Nu minns jag vad som var så viktigt.
Att kämpa mot intolerans blir lätt intolerant. Vägen till skapandet är just toleransen inför sig själv och allt annat. Förståelsen för att allt inte går rätt från början lär sig varje konstnär, musiker och aktör.

Förståelsen för lärandets villkor är – Försök igen.

Det är också bevisat att det är först då du försöker igen och faktiskt kommer på något som hjärnan utvecklar nya spår.

Så allt käbbel och alla konflikter riskera att leda till att hjärnan skrumpnar.

Så vida man nu inte lever på striden och finner glädje i käbblet.

Jo jag inser att även om diskussionen kan vara frustrerande och tålamodsprövande så finns det även viktiga korn av lärospår där också.

I en kommande bok i projektet Medvetandets Uppkomst kommer jag att forska i detta och presentera iden tredje boken av trilogin som heter just Try Again-Försök igen

Försök igen – Try and try again – Börje Peratt – 9789197788038

Börje Peratt

Unga behöver ledarskap

Konflikt är nödvändig för utveckling. Problem med konflikt är inte konflikten. Problemet är istället ”Skygglappen” som undviker att se eller ta tag i konflikten.

Den konflikträdda och konfliktundvikande förlänger problemet och förorsakar därmed mer lidande. I samband med skygglappsseende hos ansvariga och ledare uppträder ett flyktbeteende som kan få väldigt destruktiva konsekvenser för dem som drabbas.

Skolledare anser ibland att det varken förekommer  rasism, våldtäkt, mobbing eller droger på den egna skolan. Ändå är det vardag för eleverna. När de värsta fallen uppdagas blir det  offren som angrips och som anses ha orsakat sitt eget lidande.

Om en större grupp börjar agera mot hemskheterna så betraktas de ibland som hot istället för som de hjältar de är. De vågar ta tag i rötan och vill förbättra.

Ledare som länge gått med skygglappar försöker sopa under mattan och vill inte se. Om de inte är psykopater lider de av problemen. Men hellre det än att ta tag i konflikten och riskera ett krig.

Konflikter har dock en tendens att komma ifatt hur mycket man än springer ifrån dem. Plötsligt måste man acceptera en verklighet som man minst av allt vill tillstå.

Det märkliga är att ”Skygglappar” startar krig med dem som vill att man ska öppna ögonen. Och så fortgår det tills några får nog.

Mitt uppe i de värsta problemen ropar politiker på beprövade metoder. De finns och är urgamla. Vuxna som vägleder och där så behövs markerar med tydliga gränser. Socialt engagemang från ledare, lärare och vuxna som ger tid och visar att man bryr sig och respekterar unga.

Lösningen är en stimulerande och inspirerande skola och fritid med vuxna som vågar engagera sig och ta ansvar

Avregleringarna har gått snett

Visioner om ett rikare samhälle har gått i stå och kulturen har drabbats

På centrala områden har kostnaderna skenat och orsakat svårigheter för de nya generationerna. Under min ungdom låg en hyra på 1/10 i värsta fall 2/5 av en normallön. Idag får man räkna med att hyran tar minst 2/3 ibland hela lönen och enda sättet att klara sig är genom hyresbidrag.

Utanpå det har vi energipriser på en nivå som är rena stölden. Varför ska Sverige med både vatten- och kärnkraft behöva ha så dyra elpriser? Oljan och bensinen kostar det vet vi ju och inte lär det bli billigare. Men att man inte tagit fram alternativa driftssystem och miljövänligare kommunikationer beror på fantasilöshet och kortsiktiga vinstintressen.

Sedan har vi teletrafiken. Nu börjar dessa priser sjunka men under avregleringen så steg priserna istället för tvärtom. Så fri konkurrens innebär inte nödvändigtvis att konsumenterna vinner på det.

Jag är ytterligt tveksam till att avreglering av järnvägen leder till konsumentfördelar. Kaos, panik och prishöjningar är de mer självklara konsekvenserna. Jag är för fri företagsamhet men inte sådan som byråkrater manar fram. Då väntar ett slags ”vilda västern” och laglöshet. Jag ser snarare framför mig att man satsar där det behövs och det är på bostadsområdet.

Släpp loss byggkrafterna men ställ krav på snygga, smarta, billiga ekobostäder. En etta ska inte kosta mer än högst 1/5 del av en normal låginkomst. Då får vi också lägre priser på alla områden inom bostadsmarknaden. Elpriserna ska ner till hälften. Sänk avgifterna för kollektivtrafiken och järnvägstrafiken för alla upp till 30.

Sänk priserna ytterligare på telefoni och bredband. Då blir det inte så svårt att betala för sig även när det gäller kultur, musik och film. Det som ger livet mervärde måste få kosta något.

Homofoba lärare

Jag är ibland ute på skolor och håller seminarier. Metoden som jag jobbar utifrån kallas ”Livskompassen”. Innehållet går ut på att skapa dialog, motivation och inspiration att utvecklas och få saker och ting gjorda både för egen del och tillsammans med andra. Då jag håller utbildningar utvärderas de alltid av deltagarna. Och på en sexgradig skala hamnar snittet ofta någonstans kring 5,5. Således bra betyg.

Nu var jag på en skola där en av de manliga lärarna sökte upp mig i en paus. Samtalet var ungefär så här: ”Du som jobbar med film kanske kan svara på varför det är så mycket bögar inom film och teater”.

Jag svarade att jag inte vet om det är flera inom kultur än inom andra områden men att det kanske syns mer här. Mannen lyfte fram flera kända namn med tydlig avsky i rösten och frågade om jag visste om att de var bögar. Jag svarade att den sexuella läggningen är vars och ens ensak och det viktiga är väl karaktären och människan.

Hans betyg på mitt seminarium blev ”Ettor” och han kommenterade det med ”den där Börje Peratt…… ” och så vidare. Denna lärare jobbar dagligen med unga människor varav några sannolikt har andra sexuella preferenser än dom som just denna lärare accepterar. Visst är det tragiskt. Det får mig att tänka på American Beauty och ”Böghataren” som själv var homosexuell och med sitt homofoba hat gjorde allt för att undvika att tillstå det.

Börje Peratt

Livskompassen (Vetapedia)

Coacha med Peratt Livskompassen

Coacha Unga – med Livskompassen – Börje Peratt – Böcker – Bokus