Sex och pengar och brist på moral


Jag har alltid förvånats över människor som säger att man enbart jobbar för pengar. Det har inte varit min drivkraft. Främst har det handlat om att vilja skapa något. Och då nästan alltid utifrån en frågeställning om vad man kan förbättra, förändra, lyfta upp.

Till och med då jag som liten knatte en morgon vaknade till snöfall som gjort gården i princip oframkomlig. Jag gick ut och började skotta stigar till alla portar. Jo det gav ett välbehag att se människor slippa fastna och plumsa i snön. En granne framförde ett tack. Jag behövde inte det men det kändes ändå bra.
Sedan har vi det där med åtrå och sex. Jovisst innebär åtrån en oerhörd kraft och motivator men aldrig så att den ger rätt till övergrepp. Jag har till och med sagt då jag var ung tonåring och en kompis tyckte våldtäkt var en del av ett förhållande, att om man ligger där naken med en tjej och det inte känns rätt eller att hon ångrar sig så är det bara att bryta föreställningen.

För mig har kvinnan alltid varit helig och jag har en slags antik riddarmoral inpräntad i mig. Kanske därför jag fascineras av John Bauers romantiska illustrationer. Det nakna, heliga, oförstörbara.

Med #metoo kampanjen har det kommit fram berättelser som beskriver män som obildade apor oförmögna till ett civiliserat uppträdande. Ja värre än så. Tror till och med att det på stenåldern fanns en respekt och en hövlighet.

Donald Trump representerar urtypen för aphannens övergrepp och kränkningar han betraktas som en sexförbrytare och har en typ av självgodhet och råhet som nu synliggörs inom i stort sett alla yrkesbranscher. Att detta maktfullkomliga beteende kommer i dagen är nödvändigt för att få till en genomgående förändring främst hos männen. Naturligtvis finns beteendet även hos kvinnor men sannolikt i bra mycket mindre skala. Å andra sidan har man sett dessa jagande kvinnor som är ute efter apor och som i stort sett uppmanar till mer än tafsande. När spriten och kåtheten tar över så går hjärnan ut. Icke drogpåverkade kvinnor som är Trumpfans signalerar primitiva behov av en alfahanne. Så visst kan det finnas förklaringar som ”ursäktar” beteendet.

Men det finns naturligtvis inga ursäkter. Vi har haft en period av avslöjanden om pedofilövergrepp, våldtäkter och nu #metoo-kränkningar som kräver förändring.

Det öppnar upp för en global utbildning och fostran i humanismens värderingar där jämställdhet och respekt ska prägla människors relationer.

Moralen kring pengar har också ett samband här och de som aldrig blir nöjda och har så mycket att de inte vet var de ska göra av sina pengar ändå försöker smita från skatter. Det ligger något lurt i det. Motivet till pengar måste väl vara att göra något bra med dem.
Medverka till jämställdhet, säkerhet för barn och kvinnor, demokrati och den ursprungliga humanismens värderingar. I det senare fallet är det noga med att ta avstånd från den antihumanism som exempelvis Förbundet Humanisterna (Sturmark) står för. De var också inblandade i en övergreppsskandal för några år sedan.

Börje Peratt

Annonser

Frihet under ansvar

Foto: Ritva Peratt

Frihet detta mångdimensionella begrepp kan beskrivas på många sätt. Så låt oss ödmjuka oss inför att det finns fler synsätt än ett.

Begreppet ”Frihet under ansvar” står för att man utifrån moral och hänsyn visar respekt så att man klarar av sina uppgifter och åläggande på bästa sätt och inte skadar sig själv eller andra genom omdömeslöshet och ansvarslöshet. Såväl den humanistiska psykologins fader Maslow som existentialismens Sartre menade att människan är ansvarig för sina val och sina handlingar. Så också för sina uttryck.

Yttrandefrihet innebär i termer av detta att man är ansvarig för vad man säger och skriver och får ta ansvar för effekterna av sina uttalanden även juridiskt. Idag råder rent rättsligt att man kan bli bestraffad för förtal om det visar sig att man farit med osanning och kränkningar av personlig integritet. Så visst är yttrandefrihet också under ansvar och därmed under såväl samvetsregler som lagar.

Inom konstens ramar är friheten mycket mer utsträckt och därmed också mer ”ansvarslös”. Nödvändigt för utveckling och att spränga dogmer samtidigt har denna rätt till ansvarslöshet utnyttjats på tveksamma sätt. Men och det är ett stort men. Konsten måste ha stor frihet och den ska utmana ”heliga kor”. Det innebär också att de utövare som sprängt gränser ofta får ta de negativa konsekvenserna av dem.

I extremliberalismens frihet från ansvar anser man att det inte bör finnas vare sig gränser eller ansvar. Jag ställer mig tveksam till det.

Personangrepp och förföljelser av grupper är uttryck för antihumanismens anonyma och öppna fientligheter. Det är mediedreven som utsätter individer för gatlopp. Det är Trumps bas för spridande av lögner. Det är också fascismens och Nazismens propagandametoder. Det är frihet utan ansvar. Vill vi verkligen ha det?

Demokratin och humanismen är inte gratis. Vi måste kämpa för dem varje dag.

”Jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka din åsikt även om jag inte håller med om den. Men om du visar brist på respekt och angriper människor med osanning och kränker deras integritet kan du räkna med att jag reagerar.”

Börje Peratt

Se också Alice Teodorescus antologi på ämnet Frihet under ansvar

Vart tog moralen vägen?


Jag sitter med min nya assistent i knät. En blandning av hälsinge, karelskt och catalanskt blod som fått mitt hjärta att känna djupaste kärlek. Och jag tänker på hur nödvändigt det är med nytt blod för att mänskligheten ska utvecklas. Efter att ha bläddrat några sidor på nätet så frågar vi oss. -Vart tog moralen vägen?

I SD-Sverige där främlingsfientligheten råder hävdar man en ideologi där Sverigedemokraterna ger mer inavel. Lotta Gröning har en artikel i Expressen med rubriken Ni som nobbar SD – vad är alternativet? Sannolikt kommer detta inlägg att missförstås men Lottas provokation handlar om att ”det tysta folket” med Trumps ord, saknar alternativ.

Europa och särskilt Sverige blev tagna på sängen under flyktingkatastrofen (Fyra orsaker till varför flyktingkrisen har chockat det svenska systemet) och Sverige tog på sig en uppgift som vi enligt kritikerna inte mäktade med (Det svenska etablissemangets misslyckande). Det har enligt 24 studier påverkat kriminalitet och tryggheten i Sverige.  (Hur många års svensk byråkratisk dumsnäll inkompetens krävs för att stoppa handgranatsimport?). När folkpartisten Robert Hannah interpellerade till statsrådet Mehmet Kaplan om ”Social förtur till bostäder för återvändande terrorister” så brast det nog hos många som stått länge i kön. Starka reaktioner mot Stockholms satsning mot extremister (SVT). Två IS-återvändare från Sverige har redan varit delaktiga i terrorattackerna i Paris och Bryssel, påpekar terrorexperten Magnus Ranstorp.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) får kritik för sitt framträdande i SVT Agenda, där hon diskuterade IS-krigare som återvänder till Sverige efter ISIS nederlag i Syrien och Irak.  Bah Kuhnke skyfflade över ansvaret på kommunerna, som dock saknar både uppgifter om vilka personer det gäller och kompetens för att ta hand om problematiken.

Björklund (L) vill porta återvändare och kasta ut dem ur landet. LÄNK

Terroristexperter menar att detta är i första hand en fråga för underrättelsetjänst och justitia och ska skötas på högsta nivå då det handlar om rikets säkerhet.

Tendensen är tydlig, inte bara alternativister tycks önska alternativ. Detta har spelat SD i händerna.

Gröning tar upp Brexit och Trump och menar att tillväxten för SD kan jämföras med det missnöje som fick Trump till makten med stöd från det ”tysta folket” (Trump is no fascist. He is a champion for the forgotten millions). Ett stort antal artiklar diskuterar huruvida denna slags opportunism kan jämföras med Hitler (Länk1 , Länk2).  Andra menar att sådana som Trump, i sken av att ta tillvara på det ”tysta folket”, går det kapitalistiska etablissemangets ärende. Och Trump liksom SD har skapat sig en egen plattform som visar upp tydliga tecken på maktfullkomlighet.

Trump uttalade sig om att när han kom till makten skulle han kasta ut alla ovälkomna immigranter. Ursprungsbefolkningen (indianer) svarade med att han var välkommen att ta det första steget att lämna landet.

SD anhängare har också hotat med att kasta ut ”oönskade”, – ”vänta bara, då vi får makten då startar utrensningen”.

Ett historiskt faktum är att despoter utser någon syndabock (Hitler valde judarna, Erdogan förföljer gülenister) som man sedan riktar ”folkets” ilska mot. I Trumps fall, ”illegala invandrare”, mexikaner och hela befolkningen i muslimska länder.

Det är märkligt att halva amerikanska befolkningen inte tycks bry sig om de allvarliga begränsningarna i Trumps moral.

Historiskt sett blev Amerika en fristad som gav chans till framtid för människor från hela världen. Detta immigrantland leds nu av en man som har alla dessa immigranter att tacka för sin rikedom och han har i olika omgångar även gift sig och till USA tagit en kvinna från ett Balkanland i upplösning. Immigrerande kvinnor som hoppas på en ny framtid.

– Hur är man då funtad om man nedvärderar människor som flyr för att söka en framtid i USA? Vilken trygghet Trumps kvinnor känner har exfrun Ivana skrivit om. ”Han fick mig känna mig våldtagen inom äktenskapet!” Länk (1993 boken Lost Tycoon: The Many Lives of Donald J. Trump.)
– Hur är delar av landets befolkning funtade som släppt fram en patologisk lögnare och våldtäktsman? Vart tog moralen vägen?

USA, världens mäktigaste land, har trots all rikedom inte lyckats bygga ett omhändertagande samhälle. Människor har inte råd med sjukvård och tandvård, man får ingen semester och har inte tid med sina barn. Det är förståeligt att många då reagerar mot etablissemanget som skor sig. Men hur kan man välja att hoppas på en bedragare som skor sig på andra genom att inte göra rätt för sig? (Studie: Donald Trump: A Critical Theory-Perspective on Authoritarian Capitalism)

Katrine Marcal (tidigare Kielos) skriver sin sista krönika i Aftonbladet och läser en notis om en studie som visar att människors förväntade livslängd i USA håller på att falla till Mexikos nivå. Ett av världens rikaste länder, USA, håller på att bli fattigt samtidigt som det alltså fortfarande är rikt. Privat överflöd. Offentligt armod.

Jag tänker på Sverige och är tacksam för de socialdemokrater som på 1940- och 1950-talen med visioner och handlingskraft byggde ”den svenska modellen”. Det gav en skola för alla med en filosofi om att lära ut kritisk tänkande för att eleverna ska bilda sig sina uppfattningar grundade på fakta och förnuft. Visioner som gav en vård för alla från vagga till grav. Det gav också ett socialt skyddsnät med möjlighet att få vila från arbete vid sjukdom, 5 veckor semester, barnledighet och pension. Detta grundlades med ett solidariskt skattesystem och gav oss både trygghet och framtid. Inte minst gav det oss rätten till våra liv och en ambition att bygga ett jämställt och rättvist samhälle.

Hur kan samma socialdemokratisk kraft sedan trycka in en djupt orättfärdig, antihumanistisk och ickedemokratisk rörelse i samhällskroppen?

I samband med att några socialdemokratiska politiker tog strid mot kristendomen avfärdade man även andlighet och naturmedicin och bestämde sig för att överge det medmänskliga till förmån för en materialistisk värld. Därmed lämnade man ”rätten till sitt liv” och den kursändringen innebar att man gav sig rätt att kontrollera den enskildes liv. Vid uppbyggande av myndigheter befolkade man dem med ”rätt folk” som skulle åtlyda det nya subauktoritära mandatet. Plötsligt infiltrerade nyateister utbildningsinstitutioner, vetenskapen och media (Entrism). Genom förvillarpriser (VoF) lyckade man skrämma journalister och forskare till underkastelse. Man har dolt sig bakom en självbild om att ta ansvar för samhällets mentala hälsa men inget kunde vara mer fel. En förutsättning för dessa övergrepp är att man anser sig ha mandat att bestämma ”godkända livsåskådningar”. Jag har redogjort för detta i Fullt möjligt förena tro och vetenskap.

I sina angrepp på ”fel åskådning” tar man samma vida svängar som extremt reaktionära krafter står för. Att denna pseudoskeptiska rörelse (Vetenskap & Folkbildning, Förbundet (anti)humanisterna) initierad av Socialdemokrater, har hamnat snett finns det forskning, många vittnesmål och artiklar om. De är lierade med etablissemanget inom läkemedelsindustri och medievärlden vilket kommer till uttryck i en säregen inskränkthet och rigiditet.

Vi har också fått en mediediktatur där  flera riksmedier såsom DN och Expressen och deras associerade stänger ute sådan information som stör etablissemanget.

Fenomenet är inget nytt och sker/har skett i de flesta samhällen. Antingen vi har det från religiösa, politiska eller medieföreträdare så har grova övertramp mot människors frihet skett. Som situationen är idag med mängden av fakta och påhittade rena lögner, får vi svårt att hänga med i vad som är vad.

Svensk suveränitet och självständighet bortröstad

Ett är säkert Sverige är inte längre en suverän nation. Vi är en EU-provins i en strategisk plan om ett enda EU styrt från Bryssel. Med tanke på hur illa det står till i Sveriges Riksdag kanske man kan tycka att det är lika bra så. Men centralstyrning innebär att besluten kommer längre och längre från människorna och eftersom vi redan ser exempel på hur EU-troende politiker och tjänstemän agerar på ett sätt som är ogynnsamt för vårt eget land så bör människor ta sig en funderare.

Att våra folkvalda lyckats manipulera bort Sveriges suveränitet och sänka vår status till en lydstat under EU är att betraktas som ett landsförräderi. Här har moralen körts i botten.

Public Service har tagit upp hoten om att lägga ned ett antal EU-projekt och skyller på Brexit. Detta är en EU-propaganda som Public Service inte borde ägna sig åt. Fakta är att EU-provinsen Sverige har ett stort underskott till EU, ett antal miljarder som rinner iväg till andra länder. Det påstås av EU-vänliga media att endast 20 procent väljare vill stoppa detta svinn och hoppa av ett sjunkande EU. Men Sverige är inte längre en suverän nation. Vår frihet har sålts ut och miljarder rinner ut ur landet. Vi kan således inte ta sådana beslut som Storbritannien gjort. Är det verkligen så att större delen av Sveriges väljare tycker att det är okej att vi har förlorat vår suveränitet? Har man då funderat över konsekvenserna för skola, sjukvård och polis? Dessa har körts i botten och det saknas både pengar och styrning.

Det är i stort sett enbart V som officiellt vill lämna EU och återta Sverige. Jag finner det märkligt. Jag önskar ett Europeiskt samarbete men inte det som har degenererat Sverige till en kassako för andra länder och som förvandlat dem som byggt upp vårt land till fattigpensionärer.

Vart tog moralen vägen?

Börje Peratt

Svenska värderingar?

Oklart vad svenska värderingar är (SVT 3 dec 2016) tar upp diskussionen om det finns något som är typiskt för svenska värderingar och det som bildar en gemensam värdegrund.

Var tredje svensk vet inte vad som är svensk värdegrund
Dagens Nyheter har gjort undersökningen ihop med Ipsos där drygt 1000 röstberättigade svenskar intervjuats.

  • 9 procent, var tionde intervjuad, anser begreppet är nonsens.
  • 19 procent levererar det vanligaste svaret om ”jämlikhet, allas lika värde”.
  • 13 procent nämner ”västerländska värderingar, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter, öppenhet”
  • SD väljare har lättast att beskriva hur man uppfattar det och föreslår: ”att följa svenska normer, regler, kultur och traditioner, tala och förstå det svenska språket”.

För oss som vuxit upp under 1950-talet blir detta en nästintill absurd bild. Samtidigt blir det en ögonöppnare för dagsläget och förvirringen kring moral och grundläggande värderingar är uppenbar. Är vi verkligen osäkra på vad som är rätt och fel?

Finns det någon skillnad mellan folk och folk?

Ja, absolut även inom vårt eget land. Mellan byar, regioner och mellan olika folkgrupper. 08-området har länge betraktats som en  huvudstadens förtryckare och besserwisser gentemot resten av landet. Fördomar mot stockholmare är så generaliserande att det näst intill blivit en rasism. Men jag har också hört omdömen mellan invånare i två mindre orter i Roslagen.

”Du vet folk från R…bo kan man ju inte lita på, vänder man ryggen till får man en kniv i ryggen!

Hur är förhållandet mellan generationer?
I många kulturer högaktar man och respekterar de äldre för deras visdom. Det sägs att i Sverige överger man de äldre och nedvärderar deras erfarenheter och uppfattningar. Stämmer det?

Inom den kristna etiken är ärlighet, omvårdnad och generositet starka värderingar. Inom andra trosuppfattningar kan det rent av vara så att man uppmanar till oärlighet mot de ”orena” som är av annan religiös tillhörighet än den egna.

I vissa länder anses en våldtagen kvinna ha begått brott, utomäktenskaplig förbindelse och bestraffas för det med piskrapp, stening och  i vissa fall fängelse. I västvärlden försöker man åtminstone få tag på våldtäktsmannen och bestraffa denne. Så här gäller helt klart olika värderingar.

Kan vi då hitta någon egenskap som är universell och som kan gälla alla folk överallt och om så hur ser den ut i Sverige?

Generositet

Knappa 16 år gammal gav jag mig ut i världen utan pengar, jag ville bara bort. Jag var vrålhungrig och stod vid en väg en bit ifrån en annan liftare. Då kom han fram till mig med två tomater i händerna och gav mig den ena. Denna gest var så avgörande för mig att jag fick tillbaka min förlorade tro på mänskligheten. Jag började undra över om det i vårt väsen finns en grundläggande känsla för varandra, en universell medkänsla och respekt? Det projektet har pågått i 50 år nu.

Det som möjligen kännetecknar svenskar kan vara den – organiserade generositeten –

Vad hade Sverige varit utan alla dessa ideella som byggde upp den stolta svenska folkrörelsen som möjligen är unik i världen. Alla fick delta oavsett etnisk bakgrund, religion eller politisk ideologi. Jag minns med stor tacksamhet hur dessa vuxna utan någon ekonomisk ersättning ledde utflykter i naturen. Jag minns mina tränare inom idrotten som räddade mig från alla dumheter som pågick runt omkring. Jag minns han som startade en teatergrupp och fick oss att spela teater. Tack till er alla!

Med folkrörelsen följde att man tog ansvar för varandra och var beredd att ge av sig själv för det gemensammas bästa.

Svenskars givmildhet är en imponerande generositet som också visar sig i att ge pengar till människor i nöd. Idag har denna generositet genom spektakulära insamlingar möjligen utvecklats till en märklig ”avståndsmedmänsklighet”. Det kanske kan jämföras med avlatsbreven inom katolicismen för att få syndernas förlåtelse. Är det så att man betalar till olika välgörenhetsorganisationer för att befria sig från skuld över hur lite man tycker sig kunna göra av direkt medmänsklighet?

Många svenskar har i modern tid isolerat sig och lever i ensamhet och dör ensamma. Det blir påtagligt då man tar sig ut i ett samhälle och kan observera hur många det är som har en större relation med sin mobil än med omgivningen. Jag har tidigare berättat om då vi satt på ett kaffe och vid bordet intill satt en pappa och mamma fullt upptagna med sina mobiler. De avvek under den timme vi satt där inte en sekund från mobilerna medan deras två små flickor satt och pratade med varandra och hade gett upp kontakten med föräldrarna. Smartphones – Flykten från friheten

Tid det mest värdefulla vi kan ge!
Då vi bildade familj och fick barn blev tid det viktigaste av allt. Stress och måsten slet mellan familj och jobb. Yngsta sonen kom på undantag. Dåligt samvete fick mig att lova honom att vi skulle göra vad han än önskade sig. Han ville gå till sjön och meta. Vi tog varandra i handen och gick ned. Hans hand ville inte släppa min. Att ge någon av sin tid … och möta denna längtan. Det jag idag kan tycka vara synd är att den insikten inte praktiseras oftare.
Visst kan plikten mana oss till att ge av vår tid och det är ju inte alltid så kul men om man kan vända det till meningsfullhet så är chansen att det också blir lustfyllt. Som jag nämnde tidigare vi svenskar är bra på att organisera generositet. När det sker spontant och i avgörande situationer är det magiskt och underbart om det så bara är en fisketur eller en tomat.

Börje Peratt