Man får tro och tänka vad man vill bara man inte försöker krympa din värld.

Människan utveckling går via dem som tänkt utanför boxen, dem som skapat nytt, ny musik, nya texter, nya bilder, nya byggnadssätt, nya sätt att ta sig fram. De flesta av dem som tänker nytt måste först fly från dem som vill bevara det gamla och söka sig till miljöer och människor öppna för nya tankesätt.

Talesättet ”man blir inte profet i sin egen hemstad” är tyvärr en alltför ofta nedtryckande verklighet när det gäller nyskapandets förutsättningar.

Den kreativa intelligensen löser uppgifter intuitivt. Om du är ensam om att se möjligheter krävs tålamod innan de andra har vidgat sin fantasi och förståelse. Innovatören och entreprenörer har sällan tid att invänta detta och drar iväg på sin egen upptäckarutflykt. Så har kanske de flesta uppfinningar skapats.

Ur den kommande boken Försök Igen, sista delen i trilogin som publiceras inom forskningsprojektet om Medvetandets Uppkomst.

Många fantastiska uppfinningar medför även problem och många leder till beteendeförändringar.

Inte minst mobiltelefonen som idag utvecklats till smartphone.
Du vet den där lilla apparaten som tagit över relationer.

Jo ibland blir uppfinningar om inte kontraproduktiva så åtminstone riskabla eller i vilket fall som helst inte befriade från offer. Bil, båt, tåg och flygplan är fantastiska uppfinningar som tillför sådana kvaliteter i frihet och möjligheter till snabba förflyttningar. Samtidigt kan man undra om bilen gått genom som uppfinning givet att man varje år skulle få offra miljontals liv och människor i livslångt lidande.

Kärnkraft är en annan fantastisk upptäckt som kan användas för att lysa upp en hel stad eller för att spränga den i atomer.

Kritiken mot den farliga tekniken har alltid följare. Och de kan basera sin kritik på fakta.

Värre är det med människor som försöker hindra tänkande och skapandet genom att pracka sin egen krympta trosföreställning på andra. En annan risk är de som fabricerar konspirationsteorier på löpande band, den ena mer bisarr än den andra.

Alla vetenskapare borde ha en sund skeptisk inställning och alla borde kritiskt granska fakta och fynd. Tyvärr är inte detta fallet hos pseudoskeptikerna som utan att undersöka sakförhållande försöker sprida sina ogrundade påståenden vitt och brett. Ännu värre blir det om de utifrån sin gränslöshet alternativt sugrörsvy försöker skrämma andra till att lyda deras världsbild. Det än märkligare är om de kräver din acceptans av deras uppfattning och kallar dig för namn om du har en annan uppfattning.

Mitt förslag är att så snabbt som möjligt lämna inskränkta sammanhang och finna människor och grupper som är intresserade av öppen dialog vetenskap, skapande, kreativa flöden, politiska diskussioner och kunskapsbildning.

Tyvärr finns det många som säger sig bistå just sådana förhållande men som väljer att avfärda dig om du har en annan synpunkt. Jag är synnerligen glad för de sammanhang som erbjuder lyhördhet, generositet och uppskattar olika världsbilder och trosföreställningar.

Jag behöver inte tro på vare sig astrologi, homeopati eller utomjordingar men det är fullständigt irrelevant vad jag tror. Framför allt ska jag inte hävda min tro som sann.

En dag kanske någon av mina kritiska trosföreställningar och eventuella fördomar får anledning att fundera ett varv till som då Fuglesang käkade homeopatiska sömnmedel och blev väldigt sömnig.

Jo jag tror inte på chemtrails heller som annat än kristalliserade avgaser från jetmotorer och som en teori om att försöka ändra väder.
Jag har också presenterat några teorier i två böcker Succébo-fröet till framgång och i ”Tolv Sinnen” som båda innehåller flera frågeställningar som kan vara underlag för både ifrågasättande och diskussioner och möjliga nya upptäckter. Någon har missupptattat det som ”läror” när de är protovetenskapliga. Det vill säga alldeles i början av vetenskapens utforskande fält och allt annat än läror.

Ibland stirrar människor sig blinda på teorier och missar det uppenbara som finns alldeles inpå.

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn

Nyfikenhetens motiv

Bloggen om Utforskare handlar om nyfikenhet. Hur man förhåller sig till nyfikenheten avslöjar vilka motiv man har.

”Det finns två sorters nyfikenhet. Den ena har sin grund i egoism och driver oss att ta reda på det som eventuellt kan vara till nytta för oss. Den andra har sin grund i stolthet och beror på driften att veta vad andra inte vet.”

(François de la Rochefoucauld (1613-1680)

Jo kanske är det så men det finns också en barnets nyfikenhet som varken är ego eller drivs av lusten att veta mer än andra. Bara att förstå. Det är den slags nyfikenhet som antagligen är den starkaste hos mänskligheten. Som får människor att överge tryggheten bara för att få veta mer. Som bestiger berg bara för att de står där. Välter på stenar för att se vad som finns under och tilltalar människor för att få reda på något om vilka de är.

Nej förresten denna slags nyfikenhet på andra människor och djur med för den delen har ytterligare en drivkraft och den är social. Lusten att möta andra blir nämligen mer än att lära känna andra. Genom dessa relationer lär man också känna mer av sig själv.

Den sorts nyfikenhet som Rochefocucauld beskriver är förmodligen den mest primitiva som eftersträvar makt över andra. Det finns också en annan slags nyfikenhet som springer ur avunden och svartsjukan.

Den går möjligen in under Rochefocucaulds försök att förstå nyfikenheten. Men drivkraften för denna nyfikenhet utgår mer från rädslan och det desperata försöket att vinna någon slags kontroll ur osäkerhetens svårhanterliga tillstånd.

Barnets och relationens nyfikenhet är raka motsatsen och eftersträvar nyfikenheten på livet i samspel med andra.

En bra forskare är en person i vilken barndomskvaliteten av ständig nyfikenhet dröjer kvar. När forskaren får ett svar finns ännu fler andra frågor.

Vaffö då då?

Börje Peratt