Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat -?

Hjärnans låsning upprepar misstag (Foto Wikipedia)

Fotot refererar till återfallsförbrytare som kan vittna om oförmågan att förändra ett beteende och att ständigt bli bestraffad.

”Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.” Citatets källa är inte säker men det krediteras Albert Einstein, Anonyma Narkomaner (USA), Max Nordau, George Bernard Shaw, George A. Kelly, Rita Mae Brown, John Larroquette, Jessie Potter m fl.

En fundering är om inte flera kan ha kommit på ungefär samma sak. En annan fundering gäller om citatets begränsning. Empirisk och så kallad ”riktig” vetenskap kan beskrivas som tvångsmässig upprepning. Inom fysiken kan man göra om samma experiment 200 000 gånger för att vara säker på att resultatet inte avviker och vara säker på en slutsats. Vansinne eller ett sätt att kunna kräva otroligt bra betalt för meningslösa eller i alla fall tvivelaktiga krav på forskning?

En annan fundering är om citatet i själva verket inte håller. Vissa moment görs om och om igen ibland lyckas de ibland inte.

Men åter till vilka som står för citatet. Det finns inga dokumenterad bevis för att Einstein skrev eller gjorde uttalandet. Det är listat i ett avsnitt som heter ”Misattributed to Einstein” i den omfattande referensen ”The Ultimate Quotable Einstein” från Princeton University Press. [1]

En matchning finns i en broschyr tryckt av Narcotics Anonymous organization (Narkomaners anonyma organisation) 1981. [2]

”Priset kan tyckas vara högre för missbrukaren som prostituerar för en fix än den är för missbrukaren som bara ljuger för en läkare, men i slutändan betalar båda med sina liv. Galenskap upprepar samma misstag och förväntar sig olika resultat.”

Citatet har även använts av andra tolvstegsorganisationer som Anonyma alkoholister.

Den kontroversiella boken ”Degeneration” av Max Nordau publicerades på tyska 1892 och översattes till engelska 1895. Nordau granskade en mängd olika konstnärers verk och angrep dem som innehöll upprepningar som han menade var en mental defekt hos skaparen. Till exempel kritiserade han Maurice Maeterlincks ”La Princesse Maleine”: [3]

En fundering kring detta är att många skapare upprepar samma tema på olika sätt. Inte minst Ingemar Bergman som i nästan alla sina verk gestaltar egna existentiella konflikter och problematiker från barndomen och relationer. Eller konstnärer som utforskar en form och gör i stort sett samma form med variationer för att kanske upptäcka något nytt.

När George Bernard Shaw recenserade Nordaus text vände han kritiken om repetition tillbaka på författaren och föreslog att Nordau skulle kunna diagnostisera sig som psykiskt vansinnig: [4]

Max Nordaus fann i ”Degeneration” tvåhundra och sextio tusen odödliga ord, som säger samma sak om och om igen.

”Det är som [författaren] vet sättet att driva en tes, men Nordau anser det vara ett symptom på galen ”besatthet” hos konstnären. [Nordaus] budskap till världen är att alla våra karakteristiskt moderna konstverk är symtom på sjukdom hos konstnärerna, och att dessa [förment] sjuka artister själva är symptom på rasens nervösa utmattning genom överarbete.”

”The Psychology of Personal Constructs” av George A. Kelly (1955) innehöll en definition som motsvarade citatet, även om det byggde på andra ord: [5]

”Ur psykologisk ståndpunkt om personliga konstruktioner kan vi definiera en störning om en personlig konstruktion används upprepade gånger, trots att den saknar giltighet.”

En reflektion på detta är hur anorektikern ser på sin kropp som tjock fast alla data och spegelbilden vittnar om motsatsen.

I öppnande av den sjunde amerikanska årliga kvinnokonferensen oktober 1981 framförde Jessie Potter, pedagog och rådgivare i familjeförhållanden, ett tal som innehöll ett tematiskt relaterat ordspråk: [6]

”Om du alltid gör det du alltid har gjort, får du alltid det du alltid har fått.” (Jessie Potter)

Samuel Beckett, vinnare av Nobelpriset i litteratur, erbjöd 1983 också ett motsatt perspektiv i sitt arbete ”Worstward Ho”: [7]

”Allt gammalt. Inget annat någonsin. Någonsin försökt. Har någonsin misslyckats. Spelar ingen roll. Försök igen. Misslyckas igen. Misslyckas bättre.” (Samuel Beckett)

I januari 1986 delade den Emmy-vinnande skådespelaren John Larroquette, stjärna i TV-komediserien Night Court, definitionen under en intervju: [8]

”Vansinne är upprepningen av samma handling som förväntar sig olika resultat. Precis som att hoppa ut ur en 40-vånings byggnad, bryta varje ben, spenderar sex månader på sjukhuset, gå tillbaka till samma byggnad, upp till 39:e våningen, hoppa och förväntar sig att det ska bli annorlunda. Det är aldrig annorlunda. ”

I april 1986 innehöll en opinionsartikel av Baltazar A. Acevedo Jr i ”The Dallas Morning News” i Texas citatet: [9]

”… En galning definierad som en process genom vilken en individ eller ett system gör någonting om och om igen på samma sätt, men ändå förväntar sig olika resultat. Att fortsätta granska och ta itu med problem i vårt samhälle utifrån etniska perspektiv, istället för mänskliga, är överväganden galet och det ger bara ett resultat: Det kommer att leda till polariseringen som är standard för paranoida samhällen.”

Ytterligare en reflektion. Alla som idrottar vet att vissa moment utförs på nästintill samma sätt och i vissa fall lyckas de i andra fall inte. Ibland leder det till kantboll in ibland ut. Skillnaden på framgång kan vara hårfin och turlig. Ett looserbeteende definieras ofta som att upprepa ett beteende som alltid leder till misslyckande. Å andra sidan är det vad träning handlar om, att upprepa ett moment tills det lyckas. Det som Shaw är inne på- ”Försök igen!” Namnet på en kommande bok.

Börje Peratt

Referenser:

Citat är hämtade från Quoteinvestigator

  1. 2010, The Ultimate Quotable Einstein, Edited by Alice Calaprice, Section: Misattributed to Einstein, Quote Page 474, Princeton University Press, Princeton, New Jersey. (Verified on paper)
  2. 1981, Narcotics Anonymous Pamphlet, (Basic Text Approval Form, Unpublished Literary Work), Chapter Four: How It Works, Step Two, Page 11, Printed November 1981, Copyright 1981, W.S.C.-Literature Sub-Committee of Narcotics Anonymous], World Service Conference of Narcotics Anonymous. (Accessed at amonymifoundation.org on October 3, 2011; website has been restructured; text is available via Internet Archive Wayback Machine Snapshot January 1, 2013 link PDF of pamphlet link
  3. 1895 Copyright, Degeneration by Max Nordau (Max Simon Nordau) (Translated from the Second Edition of the German Work), Quote Page 238, D. Appleton and Company. (Google Books Full View) link
  4. 1895 July 27, Liberty, Volume 11, Number 6, A Degenerate’s View of Nordau by Bernard Shaw, Quote Page 2, Column 1, Published by Benj. R Tucker, New York. (Reprint in 1970 by Greenwood Reprint Corporation, Westport, Connecticut)(HathiTrust Full View) link
  5. 1955, The Psychology of Personal Constructs by George A. Kelly, Volume 2: Clinical Diagnosis and Psychotherapy, Quote Page 831, Published by W. W. Norton & Company, New York. (Verified on paper)
  6. 1981 October 24, The Milwaukee Sentinel, Search For Quality Called Key To Life by Tom Ahern, Quote Page 5, Column 5, Milwaukee, Wisconsin. (Google News Archive)
  7. 1983, Worstward Ho by Samuel Beckett, Quote Page 7, Grove Press Inc., New York. (Verified with scans)
  8. 1986 January 5, The Sydney Morning Herald, Television with Jacqueline Lee Lewes: From drugs, drink to… Night Court: ‘Confessions of an Emmy Star, Quote Page 31, Column 3, Sydney, New South Wales, Australia. (Newspapers_com)
  9. 1986 April 25, The Dallas Morning News, Leadership Beyond Ethnicity Should Be Goal of Dallasites by Baltazar A. Acevedo Jr., Dallas, Texas. (NewsBank Access World News)
Annonser

Samhället-myndigheter-människor

Dans i parken. Foto: Börje Peratt
Dans i parken. Foto: Börje Peratt

Det vi önskar är ett liv som går som en dans. Ett samhälle där organisation av arbete och tjänster, samverkan och utbyte, rättigheter och skyldigheter flyter på till glädje för medborgarna.

Ett utvecklat samhälle på demokratisk grund har ett system av politiker som representerar folkets olika uppfattningar, en kultur som speglar människors tankar och känslor och visar upp för oss vilka vi är, en myndighetsstruktur som arbetar för oss människor och som sätter människorna före orimlig byråkratisk fyrkantighet, en rättvisa som skyddar människan och tryggar individens rättigheter, och inte minst en fri journalistkår som granskar makten och visar upp om och hur den enskilda människan utnyttjas eller hotas av särintressen. Utan en stark demokrati riskerar vi få ett vilda västern, en anarki där den som kan skrämma omgivningen råder över andra.

Inget samhälle är perfekt och med ständiga förändringar krävs en förmåga till flexibilitet. Lagar och regler blir föråldrade, nya upptäckter leder till möjligheter att förändra funktioner och beteenden som blivit föråldrade och ersätta dem med nya bättre. Hotet mot en sådan gynnsam utveckling är en rigid ärkekonservatism. Samtidigt finns en förklaring till seghet i förändringar. Vi kan inte utan vidare alltid kasta oss in i nymodigheter utan att först försäkra oss om att de är ofarliga eller i alla fall inte ökar skadligheten för miljö och liv.

Med den enorma hastighet som samhället har förändrats under de senaste 100 åren hinner vi inte dubbelkolla konsekvenserna av alla nymodigheter. De negativa resultaten kan uppträda långt efter att vi redan gjort nymodigheterna till en vana.

Forskarnas uppgift är att undersöka hur olika substanser, metoder och tekniker påverkar såväl miljö och beteende som psyke och hälsa. Detta är en grannlaga uppgift och några forskare dyker ned i mikroskopiska detaljer som de sedan kan applicera på helheter. Andra fastnar i ett sugrörsseende och förmår inte ta helikopterperspektivet och se konsekvenserna av sina fynd. Återigen andra presenterar slutsatser av sina fynd som blir rena rappakaljan, men och det är ett stort men om denna rappakalja gynnar ett maktens särintresse så presenteras det som ett genombrott emedan andra som verkligen gjort ett genombrott som kan leda till nya insikter och metoder tystas eller skadas eftersom de inte gynnar makten med sina särintressen.

Ett sådant exempel är läkaren och forskaren Erik Enby. Hans vilja att förstå sjukdomens upphov har fått honom att bli läkare med drivkraften att forska och där han fördjupat sig i blodet, hur det uppträder och vad det kan innehålla och påverkas av.
Hans ambition var att doktorera men forskningen saboterades av kollegor och ett illvilligt etablissemang som skrämdes av att hela skolmedicinens paradigm kunde vara i fara. Detta kunde även innebära att läkemedelsindustrin hotades. Således egenintressen som missgynnade skolmedicinens utveckling.

De som kände sig utvalda att krossa Enby tog då hjälp av de rigida mekanismerna hos myndigheter och lyckades i en sammansvärjning med lögner och påhittade bevis dra Enbys läkarlegitimation och sedan försökte man också kasta honom i fängelse. Det är svårt att tänka sig en sådan process i ett fritt och demokratiskt land. Men detta pågår och Enby är varken den första eller den siste att drabbas. Förutsättningarna för att genomföra denna typ av justitiemord bygger här på att vetenskapens topphierarki drabbats av hybris och en självgodhet som gjort att våra mest ärevördiga vetenskapliga institutioner idag betraktas som en farlig lekstuga för karriärister. När sedan lydiga myndigheter och en ensidig journalistkår tar denna maktens parti får vi en situation som påminner om diktaturer. Bakom det hela ler en diabolisk läkemedelsindustri hela vägen till banken.

Fallet Macchiarini är bara en krusning på ytan mot vad som döljer sig därunder. Att det kunde avslöjas och få sådana stor uppmärksamhet beror också på att SVT i detta fall inte var hotat. Visst det var bra att Macchiariniskandalen fick denna uppmärksamhet och att de skyldiga skåpades ut. Men därunder finns så mycket mer. Fördjupar man sig i detta så riskerar hela korthuset falla, inte bara vetenskapsakademin, KI och medspelande myndigheter utan även media som Public Service och Bonnierpressen.

Vi lever nu i en tid då dessa unkna dubbelspel kan komma till ytan och där medvetenheten om fulspelet kan åstadkomma en vilja och förmåga till genomgripande förändring. Det finns många kloka, frustrerade, arga, misshandlade människor som vill ha en förändring. Kanske kan min film ”Läkaren som vägrade ge upp” vara en del i en sådan process.

Börje Peratt

lsvgu_poster_bloodcells_v8

Ta ingen skit

När jag hamnade i en ny klass på lågstadiet kom jag själv att utsättas för mobbing, där läraren valde att blunda. Så jag kunde identifiera mig med rädslan och hoten om att förföljas, plågas och osynliggöras. Läraren spelade psalmer och berättade med darrande röst om Jesus som försvarade de svaga. Hon som inte försvarade mig utan vände bort blicken och sedan gav mig sänkt betyg i uppförande och ordning för att jag skolkade. Dessa erfarenheter kom att ge mig värdefull kunskap som jag senare använde i mitt skrivande.

Idrotten räddade mig från dumheter

Där jag växte upp dog några av mina kompisar av knark och riskfylld kriminalitet. Jag beslöt att inte låta sånt drabba mig. Ilskan över orättfärdigheter kunde istället omvandlas i en sportslig energi. Men det räckte inte i längden. Gjorde i tonåren uppror mot kraven på att bli något jag inte ville. Flydde hemmet för att få möjlighet att förverkliga det mina drömmar krävde av mig. Jag komponerade och målade. Det fanns en magi i musiken och bilden. Denna magi gav en upplevelse som sträckte sig längre och djupare än vardagen. För den som inte förstår, kallas det verklighetsflykt men det handlade för mig om nya insikter. Dock kunde jag som ung och oerfaren inte leva på det.

Den råa verkligheten

Hungern drev 16-åringen ut på alla slags jobb (hamnarbete, flyttkarl, snöskottare, lagerarbete) för att kunna överleva. På fritid skrev jag av mig mina erfarenheter. Orden som präntades ned gav en växande förståelse. Ett resultat av det blev 10 år senare ”Kaninen och Rovdjuret”. En existentiell kamp om rätten till sitt eget liv.

”Ta ingen skit” som programledaren Elin ”Grynet” Ek många år senare uttryckte det i TV-serien ”Grynet show”.

Men det är ju en komplicerad kamp då det pågår övergrepp överallt, hela tiden. Är det då någon skillnad på det som händer idag och det som jag upplevde under min uppväxt och då jag rymde hemmet sommaren 1965.

Jag var då knappa 16 år och idag 50 år senare ser den yttre verkligheten något annorlunda ut. Men fortfarande handlar det om att utstå orättvisor och fortfarande handlar det om att finna en meningsfull tillvaro. Skillnaden idag torde vara internet och all dynga som sprids där. Är det så att Facebook vittnar om hur svårt människor har för att bidra till en bättre värld. Det finns en Facebooksida som heter Vi som hatar journalister & politiker för att dom alltid vinklar sanningen. Den har samlat nästan 12 000 gillande.

En annan Facebooksida Journalistik – Integritet, moral och mod som lyfter fram modiga och seriösa journalister som vill beskriva verkligheten har fått 20 gillande.

Är detta ett avslöjande av hur lätt det är att skitförklara en hel yrkeskår för att de ”alltid vinklar sanningen”.  Är det så att den som startat denna FB sida har dumförklarat sig själv med detta generaliserande och samtidigt har man diskvalificerat alla seriösa journalister och politiker?

Börje Peratt

Vi är där vi är tack vare modet att ta konflikt

Människan har i alla tider pratat om domedagen och ändå har människan gång på gång rest sig ur mörkret och skapat något bättre.

Att vi har nått dit vi är idag med demokrati och hyfsad jämställdhet beror både på de som vågat utmana och ta konflikter, de som intuitivt och kreativt i olika konstnärliga former speglat samhället och de som haft förmågan att med förnuft och dialog föra samhällsdebatten framåt.

Det är inte så lätt som att alla vill ha frihet. Större delen av världens folk regleras med stränga normer. För en del ger det en slags trygghet då alla vet vad som gäller, för andra kränker det fri och rättigheter. Ett auktoritärt styre kommer ofelbart att stöta på patrull i form av motstånd och slutgiltig revolt liksom allmän upplösning kommer att tvinga fram behov av ordning och reda.
Det ligger i människans natur att upptäcka nya möjligheter hos sig själv och omvärlden. Denna människans sanna natur kan bara stävjas genom rädsla. Den ena rädslan handlar om oro för bestraffning och att kastas ut ur gemenskapen. Den andra rädslan handlar om att inte ta tillvara på sin frihet och sina möjligheter och att fastna i sitt eget garn av försiktighet.

Den humanistiska psykologins inriktning är att klargöra dessa förhållanden så att människan blir klar över att i alla dessa sammanhang har hon ett val. Först och främst valet inför sig själv, att bli den hon är ämnad att bli. Människans högsta mål borde vara att ta tillvara på sin begåvning inom den egna personligheten och kroppen hon har begåvats med.

Behovet av stöd och erkännande är viktigt men inte nödvändigt. Tilltron till den enskilda människans resurser att utvecklas av egen kraft gör att vi som tror på människan försöker åstadkomma ett ”tillåtande klimat” och en accepterande hållning. Men när vi finner övertramp och beteenden som strider mot vår övertygelse så försvinner de inte genom att foga sig och hålla tyst.

Börje Peratt ( V, W , L )

Utdrag ur kommande bok ”Försök Igen

Ett samtal mellan de fyra stora

Historielöshet kan bli påfrestande för en omgivning med kunskap. Historielöshet leder inte bara till att en stor energi läggs ned på att uppfinna hjulet åter och åter igen. Det leder även till att tusenårig kunskap som plötsligt uppenbaras för någon som helt ny också framställs som ny. Och det är ju inte fel. Men som sagt påfrestande om någon framställer det som moderna upptäckter värda Nobellpris.

När nu Eckhart Tolle kommer till Stockholm för sitt seminarium i november så kom jag att tänka på vilken spridning denna ”lev nu” profet fått. Missförstå mig inte hans budskap är relevant och sättet han gör det på fångar många. Liksom andra föregångare fångat sin tid.

Jag mindes en text jag skrev om hur ett samtal kunde ha utspelat sig om ”de fyra stora” fått möjlighet att träffas över en middag. Hur kunde upphovsmännen till den moderna psykologin ha resonerat om de möttes vid ett middagsbord?

Texten är ur boken Succébo-Fröet till framgång som kom ut 2011 (sid 88-89). Första delen i trilogin ”Medvetandets Uppkomst”.

Det var fyra mycket framstående vetenskapsmän som satt kring det lilla bordet. Middagen var avklarad och kaffet dukades in. Ännu hade ingen av dem berört ämnet. Vem skulle säga något först? Freud satt där med sin cigarr och plirade med ögonen över sina rundbågade glasögon. Han skulle väl kunna börja, han var trots allt äldst, tänkte Maslow. Abraham Maslow slog lite lätt med kaffeskeden mot koppen och det blev som en signal till att hålla tal. Maslow harklade sig lätt och vände sig mot Sigmund.

-”Säg mig herr Freud, hur kommer det sig att ni inom psykoanalysen lägger så stor vikt vid att analysera drömmar?”

Freud drog med ena handen utefter sitt hakskägg och tittade runt bordet för att se att de andra två männen också lyssnade innan han tog till orda.

-”Jo, det är nu ganska enkelt. Drömmen är en genväg till människans undermedvetna. Genom att analysera drömmen kommer vi snabbare åt kärnan i en människas inre konflikter och kan klarlägga dem.”

De övriga två herrarna vid borden Mister Skinner och Monsieur Piaget lyssnade. Skinner kunde inte hålla tillbaka en skeptisk rynka.

-”Alla här vet ju att jag undviker allt som rör något slags inre känsloliv och att jag enbart anser värt att studera det jag ser.”

Skinner insåg att hans ord skulle provocera och förklarade sig vidare:

-”Beteendevetenskap är just att studera beteenden.”

Piaget ville inte korrigera Skinner på något sätt men ändå blev det en oavsiktlig kritik då han sa:

-”Ja din föregångare doktor Pavlov studerade hundar och ni Mr. Skinner duvor och möss. Vad har det för relevans på oss människor?”

Maslow kunde inte undanhålla sig ett dämpat skratt. Skinner avslöjade en rodnad i pannan:

-”Och ni Monsieur Piaget har dragit långtgående slutsatser om hur vi alla utvecklas kunskapsmässigt från att studera enbart era egna barn.”

Piaget var inte sen att svara.

-”Det är med barnen som vi har störst chans att studera utvecklingen av logiken och dess påverkan på olika åldrars förmåga till kunskap och förståelse.”

Maslow märkte att en strid var under uppsegling och lät skeden klinga mot koppen. Männen vände sig mot honom.

-”Kanske är det så att vi alla här har en del i sanningen. Själv ägnar jag mig ju åt hur vi tar ansvar för det vi gör. Framför allt är jag intresserad av vad det är som ger mening åt livet.”

Maslow gjorde en konstpaus för att låta orden sjunka in, sedan fortsatte han.

-” Vi forskar ju alla på helt olika saker och mina frågor ligger ju åt ett helt annat håll än det som ni Mr. Skinner studerar.”

Maslow tog ytterligare en paus för att invänta en reaktion från någon av de andra. Piaget harklade till och sade på omisskännlig bruten engelska med fransk accent.

-”Principen och målet för utbildning är att skapa män som kan göra nya saker, inte bara upprepa vad andra generationer har gjort, män som är kreativa, uppfinningsrika och upptäckare.”

Nu var det Piagets tur att invänta ett svar, då inget kom fortsatte han.

-”Jag kan inte se att någon av oss gör fel. Vi studerar bara olika perspektiv på beteenden och motiv. Då får vi olika svar. Kanske kan vi lära oss något av varandra?”

-”Så rätt Monsieur Piaget”, Maslow återtog initiativet.

”Om det enda verktyg du har är en hammare så ser du varje problem som en spik.”

Maslow njöt av sitt underfundiga inlägg -”Låt mig citera vår existentialistiska vän Rollo May”, han tog ytterligare en konstpaus.

-”Om Freuds analys drivs till ytterlighet och vi vet allt om drifter, instinkter och mekanismer, så har vi allt utom varat.”

Nu tände Sigmund till och blossade rejält på cigarren innan han svarade.

-”Er vän Mr. May ifrågasätter ju det omedvetna och anser att tron på det omedvetna gör människan oansvarig.”

Maslow vispade åter igen till med skeden i koppen -”Frigör människan från ansvar.” Korrigerade Maslow. -”Doktor May anser att tankar om det omedvetna frigör människan från ansvar.””Vilket som”, knarrade Sigmund irriterat och med darr på rösten.

Att bli ifrågasatt hade visat sig kunna få konsekvenser för Sigmund Freuds andhämtning. Då hans tidigare elev Carl Gustav Jung vägrade tro på sexualdriften som den allenarådande driften, ja då hade Freud svimmat. Men nu lugnade han ner sig: ”Ibland är en cigarr bara en cigarr.” Freud lutade sig tillbaka och puffade godmodigt medan de övriga tre log lättade. Maslow tog åter till orda.

-Det jag vill säga är att, förmågan att vara närvarande i nuet är den viktigaste komponenten för mental hälsa.

Om detta kunde alla enas.”

Avsnitt ur boken Tolv Sinnen.

Den uppmärksammade torde notera att dessa fyra stora är alla män och pratar bara om män.
Humanism & Kunskap försöker vi balansera bilden. Sommaren-hösten 2013 går en artikelserie av Kersti Wistrand om kvinnans plats i historien, i förhistorisk och modern tid.

Börje Peratt ( V, W , L )

Avundens olika ansikten

Avunden tillhör de sju dödssynderna och anses moraliskt förkastlig. Men det finns också en sida som är värd att ta i beaktelse även om den inte är rekommenderad att sträva efter.

Avund är ett gift. Men i likhet med ett antal andra gifter kan den också ha en stimulerande effekt.

Avunden kan ligga bakom konkurrens och viljan att överträffa andra. Den är alldeles säkert en av drivkrafterna bakom det narcissistiska högmodet.

”Du ska inte tro att du är bättre än mig”

Jag naturligtvis ska det heta ”bättre än vad jag är”, men så styltigt brukar man inte formulera sig.

Hur som helst så har jag sett företagare tävla om bäst teknik bara för att ha det senaste och hoppas kunna få kunder på det men också för att utmanövrera sina konkurrenter. Man kan se hela Hollywoodcirkusen uppbyggd på denna avund. Och inte minst ”wannabe” syndromet där utseende, kläder och materiell är allt. Det som inom psykologin kallas ”falsk status”.

Det räcker med ett program av Hollywoodfruar för att se det i sin nakna sårbarhet. Här kan vi också se avundens fulare ansikte. Den där man inte tål andras framgång, den där man avskyr andras sätt att lyckas och det spiller över på att ogilla allt hos den andre. Sätt att vara och bete sig misstänkliggörs och förfulas. Den där intoleransen och högmodet blir levnadssättet.

I Sverige kanske vi inte har motsvarande förfall men naturligtvis finns avunden även här. Den kanske är mer smygande än populistiskt. Nej förresten vi ser den väldigt tydligt inom angreppen på livsåskådningar och levnadssätt. Här manifesterar sig den sjuka avunden i ilska över att andra människor säger sig uppleva saker som man själv är oförmögen till.

Det vackra man inte kan härma, det svärtar man.

Det har till och med gått så långt att det bildats föreningar och förbund för att samla dem som lider av denna missunnsamhet.
Antihumanisternas fientliga profil

”Du ska inte tro att du har något som inte vi har”

Javisst är det Jantelagen som ligger där och styr. Finns det då någon kur, någon bot för denna åkomma?

Avund lever ofta längre än det vi avundas.

Tyvärr är denna mentala avundsjuka ofta så rigid att den fastnar hos den som drabbats. I slutändan är den naturligtvis självförstörande och drar med sig en rad andra mentala obalanser inte minst vrede och högmod.
Det är tragiskt när man betänker hur mycket energi som slösas bort.
Så hur agerar man då om man drabbas av andras avund?
Tycker synd om dem, javisst. En avundsjuk människa lider.

Avundsjuka är skuggan som succén kastar.

Acceptera att de förstör för andra?
Nej knappast. Det sitter många mentalt handikappade människor i fängelse. Tills vi kan skydda oss mot deras skadeverkningar har vi tyvärr inte så många andra lösningar. Flera döljer sina fega angrepp på andra bakom anonyma masker. De tror att de aldrig blir avslöjade. De som dopade sig på 1980-talet trodde de var osårbara. Med skarpare analyser och bättre knivar avslöjades de. I slutändan vill ingen ha dem. De kastas bokstavligt och bildligt talat ut från arenan.

Den avundsjuke är sin egen bödel.

Finns det då ingen väg tillbaka? Jo om den djupt avundsjuke är villig att, liksom alkoholisten och narkomanen, erkänna sin sjukdom. Man måste tillstå att man blivit avundens skadedjur, då men inte förrän då kan man finna inre ro och medverka till ett bättre liv för sig själv och andra. Det krävs ett rejält lappkast, ett mod och en inre styrka för att det ska fungera.

Den som drabbats av skadedjur kan lyssna på det som greken Herodotos sa redan under antiken över 400 år f kr.

Det är bättre att vara avundad än beklagansvärd.

En annan version på temat är: Avundsjukan är kanske den mest uppriktiga formen av smicker.

Jag nämnde tidigare Hollywod som också kallas drömfabriken. Det perspektivet är så mycket mer sympatiskt. Man satsar på sin dröm och skapar något gott av den. Så får vi fantastiska skådespelare, dansare, filmkonstnärer, musiker och utan dem skulle livet vara så mycket fattigare.

Börje Peratt

Börje Peratt Biografi: En banbrytande mångsidighet

När jag nu efter att ha utmanat både antidemokratiska alternativister och antihumanister finner mig attackerad av gammalt tankegods och en slags destruktivitet som jag hitintills varit förskonad från, vill jag, med en blick i backspegeln, redovisa några insatser under ett drygt 40-årigt arbetsliv. Jag är tacksam för en mångsidig karriär med ofta rikt utbyte och uppskattning. En del insatser har gjort avtryck.

Men det hela började i en revolt. Rymde hemifrån tidigt, året jag skulle fylla 16, då det blev konflikt om intressen och yrkesval. I en kall rivningslya kom jag under sömnlösa nätter att skriva det som blev monologen ”Kaninen & Rovdjuret” senare framförd av Ernst Hugo Järegård på Stockholms Konserthus. Där och då grundlades kampen för rätten till sitt eget liv och mot dem som försöker tvinga in dig i livsval, åsikter eller trosföreställningar som du inte vill omfatta.

Om vi tar det lite från början så insåg jag efter hand att konstnärslivet (Bildmakare) inte var någon dans på rosor och där fick min far rätt. Men jag kämpade på och tog alla jobb jag kunde få. Det ledde under tonåren till en ganska bred yrkeserfarenhet, från vad som då kan beskrivas som samhällets lägre skikt, flyttgubbe, hamnsjåare, hantlangare, springbud och snöskottare. Ja, allt som kunde ge en ärligt tjänad slant var ett bra jobb.

På den tiden gick det mesta till kaffe och konstnärsmaterial så när jag en dag svimmade, under lastning av tunga lådor i Årsta partihallar, insåg jag att det var dags att söka andra utkomster. Började skriva på egna berättelser då jag  ”saknade dem i radio och TV”. Jag ställde frågan ”varför gör man inte sådana historier” och kom fram till att då får jag göra dem.  Men det tog tid att få dem antagna av medierna så de hamnade temporärt i byrålådan.

Borje Peratt simlärare livräddareFick chansen att jobba som badvakt och utbildade mig till simlärare. Upptäckte att jag hade lätt för att lära ut och stimulerades av gensvaret. Älskade att läsa och bodde nästan på biblioteket under min fritid. Alla dessa böcker var en skattkammare och jag utbildade mig till skolbibliotekarie.

På den tiden var det stor lärarbrist i skolorna och jag tog chansen att vikariera. Den första dagens första timmar var både en chock och en kick. I lärarrummet tittade lärare undrande på mig och en av dem berättade att jag hamnat i en klass där vikarierna brukade fly efter lunch.
Borje Peratt Ålgryteskolan intyg
Med en bakgrund inom idrott, tillhörde som 15-åring Stockholms elit både i hockey och fotboll, utvecklades en respekt för tränaren, självdisciplin och lagmoral. Det var inte svårt att inse att lärarjobbet också krävde både auktoritet och förmåga att skapa meningsfullhet. Det handlade om att få klassens elever motiverade. Och jag insåg mer och mer att alla drevs och motiverades unikt. Det handlade således om att finna detta unika. Att se var och en. Här utvecklades det som kom att bli Livskompassen.

För att inte detta ska bli för långrandigt redovisar jag nu åren fram till idag i punktform.

Jo jag har gjort en hel del tabbar men som någon har sagt,

”den som aldrig försöker riskerar heller ingenting.”

Borje Peratt Intyg Fagersjö1969-70 tog jag ett vikariat i Fagersjö i en som man ansåg då hopplös problemklass. Startade en filmklubb för att stimulera barnen. Utvecklade nya pedagogiska spel för att motivera rastlösa elever att samverka. Tog tillbaka tre elever som placerats i OBS-klass. Kombinationen fasta ramar med tydliga kunskapsmål, variation och kreativ frihet i val av presentation höjde elevernas lust och bidrog till en bra aktivitet. Resultaten uppmärksammades av Skolöverstyrelsen men också av dem som drev Barnens Ö.

Borje Peratt centralföringen sommarvistelse för barn1970 Blev jag rekryterad (21 år gammal) till att ta fram och utbilda ledare till kolloniverksamhet på Barnens Ö. Fick sedan för första gången uppleva hur det är att skickas till en arbetsplats (kollo) i kris och sönderfall. Den erfarenheten var en kickstart in i beteendevetenskapliga studier.

1970/71 Värnplikt på K1. Blev avkastad av en häst och krävde sedan hjälmskydd vid ridträning vilket resulterade i att från det året bar rekryterna fallskärmshjälmar under ritt. Huvudskadorna minskade direkt.

Borje Peratt vuxenskolan intyg 1974

Borje Peratt Intyg Hjulsta 1972-1976 Lärare i Hjulsta skola under rektor Tage Nodemalm var en mycket givande period. Hade ämnet Konst och en klass för särskilda elever. Startade förening för lärare och studiecirklar för att diskutera ”Det sociala arvet”. Det växte till en rad andra cirklar och omfattade nästan all skolans personal.  Många elever deltog också i de kulturevenemang som anordnades. Visionen var en ”totalskola” där man samarbetade för elevens bästa.

Borje Peratt Hjulsta-film artikel I Konstklassen gjordes en uppmärksammad 16 mm film, ”Överdos” som visades på Kulturhuset. Konstklassen deltog också aktivt i kommunens ”Stoppa Narkotikan” och bidrog till att denna samhällsfara minskade under lång tid.
Borje Peratt Bilda regering

1973 Tog fram pedagogiska spel om demokrati och miljö för Liber Läromedel. Skolklasser samlades i matsalar för att spela. Det inspirerade unga till att sätta sig in i politik och miljö.

Borje Peratt Dramatiska institutet1974-75 Gick produktionslinjen på Dramatiska Institutet.

1975 Producerade en musikal som jag komponerat och samverkade med Kungliga musikskolan och Statens Dansskola för att sätta upp den på Kulturhuset. Med stöd av Rädda Barnen spelades den bl a på Rinkeby Ungdomsgård för att diskutera kulturkonflikter men också barnens egna svårigheter och drömmar.

1975-1976 Ljud och bildspelsproducent på AVC med flera prisbelönta program

Borje Peratt ungdomsred Producent1977 Samhällskritiska program för Stockholms lokalradio som ledde till lagändring rörande kommuners ansvar för grönområden.
1977-1979 Sveriges Radio, Ungdomsredaktionen, vikarierande producent och redaktionschef. Gör flera uppmärksammade programinslag och får förfrågan att bli chef för en nystartade barn- ungdoms-redaktion. Tackar nej, ett beslut jag ångrat.
Borje Peratt Rinkebyfestival
1978 Tar initiativ till och producerar Rinkebyfestivalen som sedan fortlever många år. Poster

Skriver monologen Kaninen och Rovdjuret som uruppförs av Ernst Hugo Järegård och gör att Röda Korset i samarbete med svensk skola genomför en kampanj mot mobbing.

Borje Peratt TV recension Häftig fredag

1979 Regisserar kortfilmen Häftig fredag i Mariefred som visas i den uppmärksammade ungdomsserien i SVT. Det leder till debatt och en nationell kampanj mot langning.

1980 inleder livslångt samarbete med Transportbranschen för att utbilda yrkesförare i säkrare och miljövärnande körsätt. Det leder till ”Den nya förarrollen” och radikalt minskade olyckor främst hos nyutbildade förare.

Inleder mångårigt samarbete med Försvaret, Civil beredskap och Röda Korset för att utbilda i demokratiskt ledarskap och mänskliga rättigheter.

1984 Inleder mångårigt samarbete med Riksidrottsförbundet Två huvudspår utkristalliserar sig det ena är kampen mot doping och fusk och det andra är allas rätt till idrott och respekten för individen. Ett viktigt projekt är spridning av värdenormerande program för att balansera elit och bredd och att satsa på idrott som lek och samverkan.

1984 Startar en lång tränarbana i fotboll och blir steg 3 tränare. Uppfinner nya modeller och övningar som andra tränare tar efter. Skriver träningsprogram och värdegrunder som publiceras i Fotbollförbundets tidning och som storklubbar tillerkänner att de följer.

1986 skapar och tar initiativ till fotbollsturneringen Manus-trofén för tioåringar som förutsatte att klubben anmälde både ett tjej- och ett kill-lag. Killar mot killar och tjejer mot tjejer men sedan slog man ihop lagens gemensamma resultat. Turneringen spelades både i norrort och söderort och sedan hölls finalomgång ibland på Söderstadion inför en allsvensk match. Lyckan för dessa tioåringar att firas av Bajenpubliken var mäktig. Enebybergs flickor 77 som bildades för att pojkarna skulle kunna delta vann  St: Eriks cupen några år senare. Flickfotbollen fick en rejäl skjuts av det.

Borje Peratt Pep-Talk Expressen

1984-86 Medverkar i TV-serien Pep-Talk som får ett stort genomslag.

1985-1988 Producerar Rökfri Generation kampanjen som leder till att rökningen bland unga minskar drastiskt med 40 % bland målgruppen 14-18 år och skjuter upp rökdebuten i snitt fyra år.

1986 Inleder ett mångårigt samarbete med förbund, nämnder, organisationer och Arbetsmiljökommissionen. Sprider via film, informationsmaterial, seminarier och utställningar budskapet om ansvaret för arbetsmiljö och att arbetsgivaren har ett utbildningsansvar för att undvika risker och olyckor.

Startar 1986 företaget Visam (vision och samverkan) för att ge utbildning i stresshantering, kommunikation och energimassage.

Borje Peratt LO fredsfilm

Fördjupar intresset för psykosociala frågor och påverkar arbetsmarknadens parter i hur viktigt det är att uppmärksamma stress och behovet av stöd och samverkan.

Borje Peratt Fisketur SvD-1 1987-1991 Producerar, skriver och filmar TV-serier såsom Skattjakten och Fisketur för SVT som ses av mellan 35-63% av målgruppen och som vinner uppmärksamhet i övriga Norden.

Det leder till att medlemsantalet ökar inte bara inom orientering och sportfiske utan också i andra fritidsinriktade föreningar. Här förmedlas betydelsen av att föräldrarna ger sina barn tid och att umgås i naturen.

När det värsta händer kan det vara det bästa

1987 En egen svår bilolycka ger upphov till en ny inriktning. Sängliggande och med ingen röst införskaffade jag två telefonmodem för 50 000 kr för att kunna kommunicera med med mina medarbetare från min sjuksäng. På den tiden var det sättet att skicka texter till tryckeri. Jag använde det som ett intranet och insåg att detta var framtiden. Samtidigt slog ett nytt projekt rot, det kom att bli ett forskningsprojekt ”Medvetandets Uppkomst” och föranledde en mångårig beteendevetenskaplig inriktning som resulterar i tre böcker (publiceras 2011-2013)

Det leder också till kompendier och kurser i ledarskap och teambuildning. Tar titeln Coach i mental träning och torde i detta avseende var först med att använda Coach begreppet utanför idrottens värld. Medverkar till att enheter som telefonväxlar lär sig hantera stress och minska irritation. Det positiva genomslaget på insatser blir nästintill 100 % enligt Arbetarskyddsnämndens granskande journalist.

1989 ”Vingar av Fred” skiva med Lars Roos m fl. Ett projekt mot rasism och främlingsfientlighet. Den har också internationell prägel och går ut på att hjälpa människor som lever under hot.

1989-1991 TV-serien Fisketur når dryga 50% av målgruppen och blir ett populärt återkommande program under tre år.
Fiskeguide Hans Nordin (Wikipedia)
visar hur man fiskar och hur man uppträder i naturen.

1992-1994 Producerar för Försörjningskommissionen scenarier baserade på möjliga framtida händelser. Gör sommaren 1994 en produktion om en Östersjöfärja som går under samma år som Estoniakatastrofen senare inträffar (28 sept 1994).

1994 Skriver ett nytt coachingprogram ”Vänd minus till plus” och får i uppdrag att mentalt coacha Hammarby A-lag i Hockey. Laget går från en blygsam placering i nedre skiktet till topp och Allsvenskan.

1994-1996 Skriver en TV-serie och ett långfilmsmanus. Bedriver coachingverksamhet inom såväl elitidrott som på företag. Fokus ligger på att varje individ måste bli medveten om sina egna önskningar och finna sätt att förverkliga dem inte bara på jobbet eller inom idrotten. Hela människan måste utvecklas för att vara i balans och kunna leverera excellens. Når exempellösa framgångar på stora företag som bekräftas i vetenskapliga studier.

1997-1999 Inleder samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att utveckla domarkåren. Gör tre videofilmer och deltar i utbildning för att coacha domare. Domarkåren i Sverige får en samsyn.

1998 Får uppdraget av AIK elithockeylag att medverka till att mentalt coacha laget ut ur den kris man befann sig i. AIK klarar kvalet och blir kvar i elit. Södertälje som skämtat lite åt mental träning åker ur.

1999-2001 TV-serien ”Nordic Good Fishing”. Om naturäventyr i Norden går i SVT ”Mitt i Naturen” och det första programmet med ”Svårfångad vintergös” slår tittarrekord (10 % februari 2000).

2000 CD skiva Ohma egna kompositioner och filmteman. Tanken om enhet utvecklas.

Borje Peratt TGL Cannes GPVisar piloten Barnet från Havet i Cannes och den väcker stort intresse. En amerikansk distributör vill ta projektet till Hollywood. Ambitionerna att amerikanisera historien gör att jag backar ur. Kanske var det fel. Då hade ju långfilmen i alla fall blivit av.

2001 Bella & Real flerfaldigt internationellt belönad kortfilm om ”rätten till sitt eget liv”. (Bilder) (Intervju RAI TV)

2002 Jan Fridegård – Ordkonstnären. Dramadokumentär i SVT med Per Morberg i huvudrollen. Om möjligheten att från lägsta möjliga samhällsposition stataren (näst intill slav) avancera till en älskad och uppskattad författare.

2003-2004 Skriver på två musikaler, ”Viktor Viktoria” (Golfförbundets 100 års jubileum med producent Anders Åberg) och ”Den Fagre, den blinde och den lömske”. Det är en historia baserad på fornnordisk mytologi. Konsertpremiär i Dieselverkstaden i Stockholm. Tidningen Nya Åland skrev ”Nordisk mytologi för Gospelkör ” en svensk Jesus Christ superstar eller Godspell men baserad på Nordens sagor och myter. Här utvecklas ett nytt sätt att samverka, utbildas och samproducera som initierats redan 1999.

2005 Får uppdrag att ta fram en ny ledarkurs för en av Sveriges största branschorganisationer. Livskompassen för gruppledare. Det blir snabbt tre steg och en uppskattad kurs som tycks ge påtagliga förbättringar för arbetsmiljön. Deltagare ger belägg för hur denna utbildning förändrat mycket till det bättre inte bara i jobbet utan också privat.

2006 Kortfilmen Bella & Real bjuds in till Berlin Filmfestival och huvudrollen Olleh Persson driver på att vi nu ska göra långfilmen (pressinfo om historien och bakgrund). Det blir en fyraårig prövning att med minimala medel skriva, producera och regissera projektet. Parallellt skriver jag också boken Coacha Unga.

2008 Coacha Unga med Livskompassen. Boken handlar om rätten till sitt eget liv och att försöka förverkliga sig själv och sina drömmar. (Utlåtande av professor Matti Bergström)

2010 Bella & Real the Movie har premiär och några ungdomar vill bilda förening på boken Coacha Unga och använda det namnet till sin förening. De gör under ett par år en mirakulös och storartad insats bland annat för ensamkommande invandrarbarn.

Samma år 2010 skapas konceptet ”Fred Börjar Hemma”. Sätter ihop filmen Bella & Real med boken Coacha Unga och reser runt i landet, främst på skolor, för att samtala kring de viktiga och existentiella ämnen som kommer upp. Får stöd från Folke Bernadotte akademin och kommuner (Jalla).

Upptäcker antihumanisternas och nyateisternas kränkande förföljelser av oliktänkande

Börjar utreda deras aktiviteter, skriver artiklar och avslutar med en serie om näthat på min utforskarblogg. Överraskas av att detta (möjligen aningslösa) ondskans råttbo finns i Sverige. Det leder till insikten om en samhällskris där ideal och moral pulvriserats till förmån för en utbredd näthuliganism. Denna samhällscancer kommer upp till ytan och diskuteras i de flesta medier i början av 2013 i termer av näthat.

2011 Tar initiativ till föreningen Humanism och Kunskap för att återerövra humanismen från den samhällsröta som kapat och förvanskat begreppet. Finner att antihumanismen (som är dess ursprungliga namn) har internationella rötter och beskriver dess mer rätta beteckning som naturalistisk ateism. Detta har ingenting med humanism att göra. Fullt möjligt förena tro och vetenskap. Naturligtvis drar jag på mig illvilja och det syns framförallt i hatfulla kommentarer på google. Näthatare vill få mobba och hata utan att bli avslöjade.

2011 Publicerar första boken i forskningsprojektet Om Medvetandets Uppkomst. Lanserar begreppet Succébo som parallell till placebo. Det vinner positiv uppmärksamhet både bland svenska och finländska professorer i psykologi och neurofysiologi.

2012 Publicerar andra boken ”Tolv Sinnen” som redovisar empiri i vad som kallas för oberoende sinnen. D v s att människan kan varsebli sin omgivning även om alla naturliga sinnen är utslagna. Redovisar även forskning som ger starka indicier för s.k. parapsykologiska fenomen.

Har samma år urpremiär på två nyskrivna pjäser, en monolog och ett kammarspel.

2013 Om Medvetandets uppkomst betraktas som en modig och seriös utmaning mot rådande stelbenta syn inom vetenskap rörande människans psykiska och fysiska förmåga. Får tillfälle att hålla föreläsningar på Örebro Universitetssjukhus och inför Skandinaviska Ledarhögskolans vårmöte.

Från 2010 kommer internationella vetenskapliga studier kring placebo, tro och mental föreställningsförmåga. Den ena efter den andre publikationen som bekräftar hypoteserna om förmågan att inte bara skapa sin egen hälsa utan även att förändra sin verklighet med tankens kraft. Urgamla insikter börjar nu vinna spridning inom naturvetenskapen. Det tog några hundra år.(Medvetandets Uppkomst)

Prövar i början av 2013 att introducera ett politiskt forum, ett nytt sätt att diskutera politikens innehåll utan att störas av personfrågor eller ideologiska riktningar. Det möter på oväntat motstånd från alternativister som anser att man inte ska försöka förändra inom systemet. Samtidigt är detta initiativ bara ett av många som denna vår ser dagens ljus. Människor är trötta på rådande block och önskar något som lyfter upp de frågor de finner angelägna.

Jobbar med den tredje boken i trilogin ”Försök Igen” som gör upp med myten om ”trial and error”. Vi lär oss inte cykla av att ramla omkull och skrubba knäna utan det ögonblick då hjärna och kropp samverkar och finner balansen. Det innebär att själva försöket ger förutsättningar för lärande och den stund hjärnan uppfattar framgången spåras nya trådar i hjärnan.

En sak har jag lärt, att springa från konflikter som förstör tillvaron löser inte problemet. Till sist måste du ändå möta dem om du vill ha förändring. Egentligen är det vad livet handlar om att lära sig lösa tillkortakommanden, så att livet vinner på utvecklingen. Försök igen!

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Börje Peratt/Wikipedia
LinkedIn
SFI Filmdatabas
IMDb
Mediedatabas
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com