Livet är en fest

Avsnitt 9: ”Det var inte så mycket musik längre, utan det var mer stalinister och KFML-are som styrde det hela” – Pugh Rogefeldt. Foto: Sveriges Radio

Sveriges Radiolegenden Stefan Wermelin har sammanställt 1960- och -70 talets mest centrala musikhändelser i programserien Livet är en fest.

Wermelin fortsätter också framåt till modern tid i den svenska musikhistorien som torde tillhöra motsvarande framgångsvåg som någonsin sim- och tennisundret och andra stora internationella svenska framgångar.

Det är en presentation och en djupdykning som heter duga och ger oss 70 timmar om den svenska rockhistorien, berättad av artisterna som var med. Undertecknad har också en roll i detta i avsnitt 9, Vem kan man lita på.

Proggen växte fram i symbios med ett växande politiskt intresse. Men politiken, som varit en naturlig del av proggen, tog snart över. Kanske kom den till och med att kväva den musik den sporrat.

I detta avsnitt av Livet är en fest hör du: Mikael Wiehe (Hoola Bandoola Band), Björn Afzelius (Hoola Bandoola Band), Anders Lind, Börje Peratt, Leif Nylén (Gunder Hägg, Blå Tåget), Tore Berger (Gunder Hägg, Blå Tåget), Torkel Rasmusson (Gunder Hägg, Blå Tåget), Lennart Wretlind, Janne Forssell, Kjell Alinge, Turid Lundqvist, Claes af Geijerstam (Ola & The Janglers), Sture Karlsson, Tija Thorpe, Magnus Uggla, Tomas Ledin, Channa Bankier, Kaya Ålander (Röda Bönor).

Det är inte utan en tår i ögat som dessa minnen spelas upp.

Tack Stefan!

Börje Peratt

peratt.com

Annonser

Rinkebyfestivalen 1978

Det har diskuterats hur Rinkebyfestivalen kom till. Och det finns en del historieförfalskning i omlopp. Här presenteras bevis för dess  bakgrund och historia. Se affischen här.

Börje Peratt på den tiden Persson och undertecknare av programförslaget som antogs vid Sveriges Radios Ungdomsredaktion 1978 då jag tidvis var frilansare, vikarierande producent och vikarierande redaktionschef (”Sommar med Ungdomsredaktionen”)

Börje Peratt ( V, W , L )

”Fundringar” i radio Österåker

Kurt Hjelte producent, orakel och legend inom bildspel och event kör närradio i Radio Österåker 103,7. Han har bett mig bidra med mina fundringar. Idag 9 augusti deltar jag med ett inslag i Fredagsmagasinet 15-18.

Har hämtat en del av innehållet från artikeln nedan och varvat med musik. Så det blev lite av tillbaka till rötterna.

I unga år då allt snurrar och man ständigt riskerar att hamna i obalans eller ur fas, då mängder av frågor ställs men man sällan får ett tillfredsställande svar är det stor risk att man tappar fotfästet.

Istället för att fullfölja sitt avtal med livet så riskerar man att aldrig finna den riktning som man innerst inne önskar.
Men att springa åt alla möjliga håll är ju också ett sätt att upptäcka världen. Genom livskarusellen kan man också upptäcka nya sidor både hos sig själv och andra.

Så jag är inte så himla säker på att det bara finns en gyllene väg. Jag tror snarare att det finns fler. En del av dem kan till och med vara väldigt svåra och jobbiga. Den mest plågsamma vägen kan i slutändan visa sig vara den man lärt sig mest av.

Vi anar nog att det kan finnas ett särskilt spår som manar var och en av oss till att bli den man är avsedd att bli. Ungefär som en rosknopp som ska slå ut och bli en vacker blomma.
En sådan bild är vacker och inspirerande.

Det finns också en avigsida. Målet att bli det bästa man kan bli kan leda till oöverstigliga krav. För den som bestämt sig kan det inspirera och ge fokus men för andra kan det sluta i misslyckande och förtvivlan. Och visst hamnar vi ibland i denna värld där allt ska vara perfekt.

Ett problem med det är att alla andra människor kan utgöra hot mot den egna perfektionismen. Ett sådant liv innebär ett jagande för att vara bättre än andra och inte sällan leder det till konflikter där man fördömer andra och även sig själv. Jo jag känner också igen mig i det.

Därmed förlorar man det kanske viktigaste av allt, närheten till sig själv och till andra. För vad är livet utan relation? Ja man slipper i och för sig missförstånd och bråk men man förlorar också det goda umgänget, kärleken, vänskapen och samtalen.


I detta superegoismens tidevarv med alltfler ensamstående är det tydligt av vi hellre lever själva än att underordna oss besväret att konfrontera varandra.

Samlevnadssvårigheterna blir också väldigt tydliga inom familjen.

Som förälder hoppas man att barnet ska undslippa de värsta och man gör vad som står i ens makt för att fostra och vägleda sitt barn. Det är ingen enkel uppgift. Rent av den svåraste en människa kan ta på sig. Det är också en livsuppgift. Trots att åren går kan i alla fall jag uppleva gånger som jag önskar att jag hanterat på annat sätt. Jag var, vill jag tro, en kärleksfull och närvarande pappa men också ibland alltför krävande.

Det finns tillfällen där jag önskar att jag kunnat hålla igen och nöjt mig eller åtminstone kritiserat på ett mer uppmuntrande sätt.
Inget kan som förhållandet till ett eget barn avslöja ens egen bräcklighet, svagheter och tillkortakommanden.

Vi är också våra barns förebilder. Så det spelar ingen roll vad vi säger det viktiga är hur vi uppträder.
Med den nya Smartphones generationen så behöver man inte bry sig om varandra när man träffas. Det utvecklar en slags superegoism där mobilen blir viktigare än människorna man har inpå sig.

Den engelska författaren och beteendeforskaren Richard Dawkins publicerade 1976 boken ”Den själviska genen”. I denna bok beskrivs människan som en maskin vars gener har en enda uppgift och det är att se till att maskinen överlever.

Jag kunde inte tänka mig att någon kunde ta detta på allvar. Men på den tiden fanns också starka kopplingar till en psykologisk riktning inom vetenskapen som kallas behaviorism. Och som den beteendeforskare Dawkins är, så lierade han sig med detta synsätt där allt ska förklaras biologiskt och mekaniskt. Ja du har säkert hört talas om Pavlovs hund och mekanisk betingning.
Genom att träna hunden att få mat då han pingade på en klocka så började hunden drägla så fort den hörde klockan.

Jag har förundrats över hur vetenskapen kan förvandla ett trick att lura en hund till att påstå att det räcker för att förklara människans beteende. I princip innebär det att vi saknar egen vilja och är styrda av mekaniska principer. Även osjälviskhet det som med ett finare namn kallas altruism skulle då enligt Dawkins vara en mekanisk princip.

En modern version av detta tänkande är Kognitiv beteende träning KBT och den har visat sig framgångsrik vid behandling av olika störningar. NLP neuro linguistic programming är en annan sådan teknik som egentligen föregick KBT och de har en del gemensamt.

Utifrån min egen frustration började jag tidigt att skapa en Livskompass (1970) och skrev en pjäs som sedan Ernst Hugo Järegård framträdde med. Innehållet har en del gemensamt med de problemområden som KBT och NLP berör med en stor skillnad och det är just att jag presenterade en kompass. Det den kan är att tydliggöra varför det inte är så enkelt som att bara anvisa väg. Eftersom det hela tiden inom var och en av oss finns olika riktningar som ständigt drar åt olika håll.

Enkelt kan man säga att det ser ut så här.
Du vet vad du vill
Du tar reda på hur du ska gå till väga
Du känner att du borde göra det här
Men du gör något helt annat, kanske direkt i motsats till både vad du vill och känner.

Man tänker en sak, känner något annat, vill en tredje sak och gör en fjärde. Det är Livskompassen i ett nötskal. Så med insikt i hur Livskompassen fungerar så kan man både förstå sig själv och andra och man kan faktiskt medvetet ändra på vilken riktning som ska få bestämma.

I beteende träning kan man ha metoden klart för sig men inte förståelse för varför det är så svårt.
NLP menar att det är viktigt att formulera sig positivt och rättframt som att ”Jag vill vara smal” istället för ”Jag vill inte vara tjock”. Hjärnan hör då INTE och TJOCK. Och då ger man hjärnan fel uppdrag.

NLP pratar också om Sensorisk Awareness och bli klar över vad man får för belöning av en insats. Sensorisk Awareness handlar om närvaro och medvetande om nuet. Man ska således vara medveten om vad man med sinnen uppfattar och hur de påverkar medvetandet med sina tankar och känslor.

Detta leder också till ett kroppsmedvetande. Även om KBT och NLP inte uttrycker sig så. Man menar att det handlar om att lägga märke till vilka tankar man har och vad man känner så att man kan sätta ord på detta.
Även här finns det mycket att hämta om man funderar över hur kroppen fungerar.

Naturligtvis är det inte så att Livskompassen finns hos bara människan. Den finns hos alla djur och sannolikt även hos mikroorganismer. Här finns mycket spännande studier på en slemsvamp som egentligen är en ansamling av enskilda individer. Denna slemsvamps olika individer kan samverka och krypa mot näring och den tar sig fram genom en labyrint. Mest fascinerande är att den är snabbare och bättre på att göra en infrastruktur av järnvägar och bilnätverk än samhällsanalytiker.

Så jag har kommit till en insikt om att Livskompassen finns redan i kroppen hos de minsta organismer. Min teori om detta presenteras i ett forskningsprojekt som fått namnet ”Om Medvetandets Uppkomst”. Jo det är en kaxig titel och den vinkar till Charles Darwins och hans ”Om arternas uppkomst”.

Det intressanta med Darwin är att han sa inte att den starkaste överlever, som många fått för sig, utan han skrev in i sitt stora verk att den som har bäst anpassningsförmåga överlever. ”Survival of the fittest”. Men detta påstående var han inte helt nöjd med. Han anses ha skrivit in det efter övertygande påtryckningar från sin medarbetare Herbert Spencer. Det centrala i Darwins tankesätt är tron på det meningsfulla skapandet. Att livet söker det gynnsamma och att livet på ett naturligt sätt anpassar sig till det som fungerar. Naturligt urval blev en filosofisk kompromiss och eftergift till Spencer.

Flexibilitet och förmåga att ändra sig är den fjärde hörnstenen i NLP.

Huvudfrågan blir då:

Är du villig att ändra på det som inte fungerar? Eller ändrar du dig på grund av motstånd?

Vi vet hur lätt det är att ge löften på nyårsafton som man sedan bryter på nyårsdagen.
Vi vet hur lätt det är att återfalla till gamla mönster och beteenden. Här menar jag att NLP och KBT pga av bristande analys av människans psyke inte fullt ut förstår problematiken.

NLP uppmanar till handling men om det inte fungerar, gör något annat! Jo visst men om jag ska lära mig gå eller cykla så finns inget annat och om jag är uthållig nog så hittar jag till slut balansen. Dock inte genom trial and error utan genom att försöka igen. Jag finner inte balansen genom att skrubba knäna eller slå huvudet mot bokhyllan utan i den stund kroppen och hjärnan får den där AHA upplevelsen. Det är först då hjärna spårar nya trådar. Så framgången som följer av försök igen får hjärnan att bokstavligt talat växa. Det är temat i den sista boken i den trilogi som presenterar mitt forskningsprojekt. <a href="Försök igen” target=”_blank”>Försök Igen.

Du har hur många chanser som helst.

Visst det kan tyckas vara en provocerande formulering, men om du tittar på ditt liv så är det resultatet hur du klarat dina försök och tagit vara på dina chanser.

Jag gör i denna forskning upp med flera gamla synsätt och hela arbetet liknar hur jag kom in på Sveriges Radio (Biografi). På den tiden jag växte upp fanns inga mobiler och framför allt inga smartphones. Vi hade små bärbara transistorradioapparater som vi tog med oss överallt. Jag kom till en punkt där jag saknade en typ av programinnehåll och sa till mig själv ”Varför gör man inte sådana här program?”. Så en dag sa jag till mig själv att ”Om ingen annan gör dem så kanske jag kan”. Det slutade med att jag gjorde ett program på egen hand som väckte viss uppmärksamhet. Jo det fick tidningsuppslag och hela baksidan på Dagens Nyheter. Jag skickade upp några programförslag till Sveriges Radio och det ledde till en snabb och rolig radiokarriär som tog slut då man ville att jag skulle bli chef. Min Livskompass just då var inte inställd på det. Jag tackade nej utan att tänka mig för och det är ett av de beslut jag ångrat.

Men tillbaka till det här med ”människan som en maskin”. Jag kunde aldrig förlika mig med det tankesättet och trodde inte heller att någon annan skulle göra det. Men hur fel hade jag inte. Dawkins tankar innehöll även andra moment som ateism men inte bara den vanliga som innebar att ”man tror inte på Gud” utan en som man själva kallade ”nyateism”. Nyateism innebär att man tar sig rätt att kränka dem som tror på Gud. Ja det låter inte klokt men det är faktiskt sant. Och när man ser vilka som går i första ledet på denna rörelse så blir man faktiskt mörkrädd. Och när man ser hur långt den trängt in i vetenskapsakademin på universitet och vetenskapsredaktioner så blir det riktigt otäckt.

Jag har skrivit en del om det på min utforskarblogg och har beslutat skriva en bok som ett svar på Dawkins själviska gen.

Jag menar att alla liv och samhällen är bevis på osjälviskhetens och den villkorslösa kärlekens kraft. Utan grisens alla spenar skulle kultingarna dö, utan vår vilja att bidra och hjälpa varandra skulle samhället inte klara sig. Ja vi skulle aldrig ha byggt ett samhälle om vi inte insåg hur gynnsamt det är för vår förmåga att överleva och förenkla tillvaron.

I allt detta springer vi alla omkring med vår egen inre Livskompass och försöker att orientera oss. Finna möjligheter och samband. Finna vänner och och utbyten. Finna kärlek och samhörighet.

Ett av de svåraste problemen i detta är lyssnandet, den lyhördhet där man ställer sitt eget superego åt sidan och försöker ta till sig vad den andre har att säga och försöker förstå hur den andre ser på situationen.
När man öppnar sig för den andre och talar hjärta till hjärta så sker mirakel.
Men i detta superegots tidevarv är vi mer måna om att få sagt det vi vill ha sagt och pådyvla andra vår egen uppfattning än att upptäcka varandra. Jo visst kan vi av och till finna det intressant att lyssna på någon annan, men det är väldigt lätt att återgå till den egna lilla världen, hotad av alla andras.

Börje Peratt

Denna text är ett utdrag av programinslag i Radio Österåker 103,7 och ingår i boken Försök Igen som kommer ut i slutet av 2016.

Coacha Unga med Livskompassen
Succébo-fröet till framgång

Jag vill tacka livet

Vaknade på fredag morgon (2 aug) med  ”Jag vill tacka livet” (Arja Saijonmaa) och förundrades. Men det skulle innan dagen var slut visa sig vara en bra hint.

Hade tidigare i veckan fått inbjudan till att i ett internationellt sammanhang presentera John Bauer filmprojektet och det krävdes en del formalia såsom en biography. Jo, John Bauerfilmens webbsida finns också på engelska.

Hann precis bli klar innan det var dags för dagens första möte inne i stan. Det handlade om vår förening Humanism & Kunskap (HK) som under året haft en så stark utveckling. Underbara aktiviteter (Åbo,   Medevi), seminarier (Medvetandet och Vetenskap) och nya spännande människor och medlemmar.

Hustru Ritva fick under tiden äntligen träffa yngste sonen på ett frukostmöte och sedan bar det av till lunchmöte med Kersti Wistrand.  Ritva skulle ta bilder av tavlor till hennes kommande artiklar för HK (en tidigare artikel av henne här). Och Kersti ville presentera en idé till en dokumentärserie som var mycket intressant. Kersti fick också utskrift av en kommande bok som jag hoppas en del på. Visionen är att bilda en studiecirkel för att bolla innehåll och sedan ett seminarium för att diskutera och lyfta upp det på en högre nivå. Helst en samhällsdebatt.

Sedan bar det av ut till Åkersberga och träff med Jan Johnsson en vän från ungdomstiden som kom att bli en av Sveriges mest uppskattade talare när det gäller omvärldsanalys. Han har nu pensionerat sig men engagerar sig fortsatt i ett möbelföretag. Så vi möttes där vilket var perfekt för senare på dagen skulle jag även till Roslagens närradio och träffa Kurt Hjelte (en sann livets hjälte) i studion.

Jag anade att det skulle bli att hoppa in i direktsändning och så blev det. Kurts radiokompanjon Åke frågade mig innan jag ens hade kommit in i studien.

Vad vill du ha för låt?

Hasplade ur mig det första som kom upp ”Jag vill tacka livet”.

Och så perfekt det valet blev. Fick berätta om filmdrömmar och om pågående projekt. Kurt hade varit på Visingsö i Vättern så jag plockade upp den tråden. Konstnären John Bauer blev 38 år, han förolyckades med sin lilla familj utanför Visingsö en stormig natt på Vättern 1918. I direktsändning blandade jag ihop mig själv och sa 1938. Ja så kan det gå med årtal och särskilt i en stressad situation som direktsändning kan innebära.

Kurt frågade också om dokumentären som han vet att jag håller på med. ”Guide, hästen med nio liv”. Jo Guides liv fick trots sina 33 år ett tvärt slut. Jag var med och det var traumatiskt. Fotografen bröt ihop och jag fick ta kameran. Med tårarna rinnande nedför kinderna blev ändå slutet dokumenterat.

Efter sändningen satt vi en timme och pratade om livet i skärgården och i största allmänhet, vi kunde ha suttit hela natten.

En underbar dag avslutades  på vår egen veranda i vacker solnedgång, med pizza och ett glas vin.

På lördag firar Ritva och jag ”Korallbröllop”. Vi har då varit gifta i 35 år.

Jag vill tacka livet.

Börje Peratt

Börje Peratt Biografi: En banbrytande mångsidighet

När jag nu efter att ha utmanat både antidemokratiska alternativister och antihumanister finner mig attackerad av gammalt tankegods och en slags destruktivitet som jag hitintills varit förskonad från, vill jag, med en blick i backspegeln, redovisa några insatser under ett drygt 40-årigt arbetsliv. Jag är tacksam för en mångsidig karriär med ofta rikt utbyte och uppskattning. En del insatser har gjort avtryck.

Men det hela började i en revolt. Rymde hemifrån tidigt, året jag skulle fylla 16, då det blev konflikt om intressen och yrkesval. I en kall rivningslya kom jag under sömnlösa nätter att skriva det som blev monologen ”Kaninen & Rovdjuret” senare framförd av Ernst Hugo Järegård på Stockholms Konserthus. Där och då grundlades kampen för rätten till sitt eget liv och mot dem som försöker tvinga in dig i livsval, åsikter eller trosföreställningar som du inte vill omfatta.

Om vi tar det lite från början så insåg jag efter hand att konstnärslivet (Bildmakare) inte var någon dans på rosor och där fick min far rätt. Men jag kämpade på och tog alla jobb jag kunde få. Det ledde under tonåren till en ganska bred yrkeserfarenhet, från vad som då kan beskrivas som samhällets lägre skikt, flyttgubbe, hamnsjåare, hantlangare, springbud och snöskottare. Ja, allt som kunde ge en ärligt tjänad slant var ett bra jobb.

På den tiden gick det mesta till kaffe och konstnärsmaterial så när jag en dag svimmade, under lastning av tunga lådor i Årsta partihallar, insåg jag att det var dags att söka andra utkomster. Började skriva på egna berättelser då jag  ”saknade dem i radio och TV”. Jag ställde frågan ”varför gör man inte sådana historier” och kom fram till att då får jag göra dem.  Men det tog tid att få dem antagna av medierna så de hamnade temporärt i byrålådan.

Borje Peratt simlärare livräddareFick chansen att jobba som badvakt och utbildade mig till simlärare. Upptäckte att jag hade lätt för att lära ut och stimulerades av gensvaret. Älskade att läsa och bodde nästan på biblioteket under min fritid. Alla dessa böcker var en skattkammare och jag utbildade mig till skolbibliotekarie.

På den tiden var det stor lärarbrist i skolorna och jag tog chansen att vikariera. Den första dagens första timmar var både en chock och en kick. I lärarrummet tittade lärare undrande på mig och en av dem berättade att jag hamnat i en klass där vikarierna brukade fly efter lunch.
Borje Peratt Ålgryteskolan intyg
Med en bakgrund inom idrott, tillhörde som 15-åring Stockholms elit både i hockey och fotboll, utvecklades en respekt för tränaren, självdisciplin och lagmoral. Det var inte svårt att inse att lärarjobbet också krävde både auktoritet och förmåga att skapa meningsfullhet. Det handlade om att få klassens elever motiverade. Och jag insåg mer och mer att alla drevs och motiverades unikt. Det handlade således om att finna detta unika. Att se var och en. Här utvecklades det som kom att bli Livskompassen.

För att inte detta ska bli för långrandigt redovisar jag nu åren fram till idag i punktform.

Jo jag har gjort en hel del tabbar men som någon har sagt,

”den som aldrig försöker riskerar heller ingenting.”

Borje Peratt Intyg Fagersjö1969-70 tog jag ett vikariat i Fagersjö i en som man ansåg då hopplös problemklass. Startade en filmklubb för att stimulera barnen. Utvecklade nya pedagogiska spel för att motivera rastlösa elever att samverka. Tog tillbaka tre elever som placerats i OBS-klass. Kombinationen fasta ramar med tydliga kunskapsmål, variation och kreativ frihet i val av presentation höjde elevernas lust och bidrog till en bra aktivitet. Resultaten uppmärksammades av Skolöverstyrelsen men också av dem som drev Barnens Ö.

Borje Peratt centralföringen sommarvistelse för barn1970 Blev jag rekryterad (21 år gammal) till att ta fram och utbilda ledare till kolloniverksamhet på Barnens Ö. Fick sedan för första gången uppleva hur det är att skickas till en arbetsplats (kollo) i kris och sönderfall. Den erfarenheten var en kickstart in i beteendevetenskapliga studier.

1970/71 Värnplikt på K1. Blev avkastad av en häst och krävde sedan hjälmskydd vid ridträning vilket resulterade i att från det året bar rekryterna fallskärmshjälmar under ritt. Huvudskadorna minskade direkt.

Borje Peratt vuxenskolan intyg 1974

Borje Peratt Intyg Hjulsta 1972-1976 Lärare i Hjulsta skola under rektor Tage Nodemalm var en mycket givande period. Hade ämnet Konst och en klass för särskilda elever. Startade förening för lärare och studiecirklar för att diskutera ”Det sociala arvet”. Det växte till en rad andra cirklar och omfattade nästan all skolans personal.  Många elever deltog också i de kulturevenemang som anordnades. Visionen var en ”totalskola” där man samarbetade för elevens bästa.

Borje Peratt Hjulsta-film artikel I Konstklassen gjordes en uppmärksammad 16 mm film, ”Överdos” som visades på Kulturhuset. Konstklassen deltog också aktivt i kommunens ”Stoppa Narkotikan” och bidrog till att denna samhällsfara minskade under lång tid.
Borje Peratt Bilda regering

1973 Tog fram pedagogiska spel om demokrati och miljö för Liber Läromedel. Skolklasser samlades i matsalar för att spela. Det inspirerade unga till att sätta sig in i politik och miljö.

Borje Peratt Dramatiska institutet1974-75 Gick produktionslinjen på Dramatiska Institutet.

1975 Producerade en musikal som jag komponerat och samverkade med Kungliga musikskolan och Statens Dansskola för att sätta upp den på Kulturhuset. Med stöd av Rädda Barnen spelades den bl a på Rinkeby Ungdomsgård för att diskutera kulturkonflikter men också barnens egna svårigheter och drömmar.

1975-1976 Ljud och bildspelsproducent på AVC med flera prisbelönta program

Borje Peratt ungdomsred Producent1977 Samhällskritiska program för Stockholms lokalradio som ledde till lagändring rörande kommuners ansvar för grönområden.
1977-1979 Sveriges Radio, Ungdomsredaktionen, vikarierande producent och redaktionschef. Gör flera uppmärksammade programinslag och får förfrågan att bli chef för en nystartade barn- ungdoms-redaktion. Tackar nej, ett beslut jag ångrat.
Borje Peratt Rinkebyfestival
1978 Tar initiativ till och producerar Rinkebyfestivalen som sedan fortlever många år. Poster

Skriver monologen Kaninen och Rovdjuret som uruppförs av Ernst Hugo Järegård och gör att Röda Korset i samarbete med svensk skola genomför en kampanj mot mobbing.

Borje Peratt TV recension Häftig fredag

1979 Regisserar kortfilmen Häftig fredag i Mariefred som visas i den uppmärksammade ungdomsserien i SVT. Det leder till debatt och en nationell kampanj mot langning.

1980 inleder livslångt samarbete med Transportbranschen för att utbilda yrkesförare i säkrare och miljövärnande körsätt. Det leder till ”Den nya förarrollen” och radikalt minskade olyckor främst hos nyutbildade förare.

Inleder mångårigt samarbete med Försvaret, Civil beredskap och Röda Korset för att utbilda i demokratiskt ledarskap och mänskliga rättigheter.

1984 Inleder mångårigt samarbete med Riksidrottsförbundet Två huvudspår utkristalliserar sig det ena är kampen mot doping och fusk och det andra är allas rätt till idrott och respekten för individen. Ett viktigt projekt är spridning av värdenormerande program för att balansera elit och bredd och att satsa på idrott som lek och samverkan.

1984 Startar en lång tränarbana i fotboll och blir steg 3 tränare. Uppfinner nya modeller och övningar som andra tränare tar efter. Skriver träningsprogram och värdegrunder som publiceras i Fotbollförbundets tidning och som storklubbar tillerkänner att de följer.

1986 skapar och tar initiativ till fotbollsturneringen Manus-trofén för tioåringar som förutsatte att klubben anmälde både ett tjej- och ett kill-lag. Killar mot killar och tjejer mot tjejer men sedan slog man ihop lagens gemensamma resultat. Turneringen spelades både i norrort och söderort och sedan hölls finalomgång ibland på Söderstadion inför en allsvensk match. Lyckan för dessa tioåringar att firas av Bajenpubliken var mäktig. Enebybergs flickor 77 som bildades för att pojkarna skulle kunna delta vann  St: Eriks cupen några år senare. Flickfotbollen fick en rejäl skjuts av det.

Borje Peratt Pep-Talk Expressen

1984-86 Medverkar i TV-serien Pep-Talk som får ett stort genomslag.

1985-1988 Producerar Rökfri Generation kampanjen som leder till att rökningen bland unga minskar drastiskt med 40 % bland målgruppen 14-18 år och skjuter upp rökdebuten i snitt fyra år.

1986 Inleder ett mångårigt samarbete med förbund, nämnder, organisationer och Arbetsmiljökommissionen. Sprider via film, informationsmaterial, seminarier och utställningar budskapet om ansvaret för arbetsmiljö och att arbetsgivaren har ett utbildningsansvar för att undvika risker och olyckor.

Startar 1986 företaget Visam (vision och samverkan) för att ge utbildning i stresshantering, kommunikation och energimassage.

Borje Peratt LO fredsfilm

Fördjupar intresset för psykosociala frågor och påverkar arbetsmarknadens parter i hur viktigt det är att uppmärksamma stress och behovet av stöd och samverkan.

Borje Peratt Fisketur SvD-1 1987-1991 Producerar, skriver och filmar TV-serier såsom Skattjakten och Fisketur för SVT som ses av mellan 35-63% av målgruppen och som vinner uppmärksamhet i övriga Norden.

Det leder till att medlemsantalet ökar inte bara inom orientering och sportfiske utan också i andra fritidsinriktade föreningar. Här förmedlas betydelsen av att föräldrarna ger sina barn tid och att umgås i naturen.

När det värsta händer kan det vara det bästa

1987 En egen svår bilolycka ger upphov till en ny inriktning. Sängliggande och med ingen röst införskaffade jag två telefonmodem för 50 000 kr för att kunna kommunicera med med mina medarbetare från min sjuksäng. På den tiden var det sättet att skicka texter till tryckeri. Jag använde det som ett intranet och insåg att detta var framtiden. Samtidigt slog ett nytt projekt rot, det kom att bli ett forskningsprojekt ”Medvetandets Uppkomst” och föranledde en mångårig beteendevetenskaplig inriktning som resulterar i tre böcker (publiceras 2011-2013)

Det leder också till kompendier och kurser i ledarskap och teambuildning. Tar titeln Coach i mental träning och torde i detta avseende var först med att använda Coach begreppet utanför idrottens värld. Medverkar till att enheter som telefonväxlar lär sig hantera stress och minska irritation. Det positiva genomslaget på insatser blir nästintill 100 % enligt Arbetarskyddsnämndens granskande journalist.

1989 ”Vingar av Fred” skiva med Lars Roos m fl. Ett projekt mot rasism och främlingsfientlighet. Den har också internationell prägel och går ut på att hjälpa människor som lever under hot.

1989-1991 TV-serien Fisketur når dryga 50% av målgruppen och blir ett populärt återkommande program under tre år.
Fiskeguide Hans Nordin (Wikipedia)
visar hur man fiskar och hur man uppträder i naturen.

1992-1994 Producerar för Försörjningskommissionen scenarier baserade på möjliga framtida händelser. Gör sommaren 1994 en produktion om en Östersjöfärja som går under samma år som Estoniakatastrofen senare inträffar (28 sept 1994).

1994 Skriver ett nytt coachingprogram ”Vänd minus till plus” och får i uppdrag att mentalt coacha Hammarby A-lag i Hockey. Laget går från en blygsam placering i nedre skiktet till topp och Allsvenskan.

1994-1996 Skriver en TV-serie och ett långfilmsmanus. Bedriver coachingverksamhet inom såväl elitidrott som på företag. Fokus ligger på att varje individ måste bli medveten om sina egna önskningar och finna sätt att förverkliga dem inte bara på jobbet eller inom idrotten. Hela människan måste utvecklas för att vara i balans och kunna leverera excellens. Når exempellösa framgångar på stora företag som bekräftas i vetenskapliga studier.

1997-1999 Inleder samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att utveckla domarkåren. Gör tre videofilmer och deltar i utbildning för att coacha domare. Domarkåren i Sverige får en samsyn.

1998 Får uppdraget av AIK elithockeylag att medverka till att mentalt coacha laget ut ur den kris man befann sig i. AIK klarar kvalet och blir kvar i elit. Södertälje som skämtat lite åt mental träning åker ur.

1999-2001 TV-serien ”Nordic Good Fishing”. Om naturäventyr i Norden går i SVT ”Mitt i Naturen” och det första programmet med ”Svårfångad vintergös” slår tittarrekord (10 % februari 2000).

2000 CD skiva Ohma egna kompositioner och filmteman. Tanken om enhet utvecklas.

Borje Peratt TGL Cannes GPVisar piloten Barnet från Havet i Cannes och den väcker stort intresse. En amerikansk distributör vill ta projektet till Hollywood. Ambitionerna att amerikanisera historien gör att jag backar ur. Kanske var det fel. Då hade ju långfilmen i alla fall blivit av.

2001 Bella & Real flerfaldigt internationellt belönad kortfilm om ”rätten till sitt eget liv”. (Bilder) (Intervju RAI TV)

2002 Jan Fridegård – Ordkonstnären. Dramadokumentär i SVT med Per Morberg i huvudrollen. Om möjligheten att från lägsta möjliga samhällsposition stataren (näst intill slav) avancera till en älskad och uppskattad författare.

2003-2004 Skriver på två musikaler, ”Viktor Viktoria” (Golfförbundets 100 års jubileum med producent Anders Åberg) och ”Den Fagre, den blinde och den lömske”. Det är en historia baserad på fornnordisk mytologi. Konsertpremiär i Dieselverkstaden i Stockholm. Tidningen Nya Åland skrev ”Nordisk mytologi för Gospelkör ” en svensk Jesus Christ superstar eller Godspell men baserad på Nordens sagor och myter. Här utvecklas ett nytt sätt att samverka, utbildas och samproducera som initierats redan 1999.

2005 Får uppdrag att ta fram en ny ledarkurs för en av Sveriges största branschorganisationer. Livskompassen för gruppledare. Det blir snabbt tre steg och en uppskattad kurs som tycks ge påtagliga förbättringar för arbetsmiljön. Deltagare ger belägg för hur denna utbildning förändrat mycket till det bättre inte bara i jobbet utan också privat.

2006 Kortfilmen Bella & Real bjuds in till Berlin Filmfestival och huvudrollen Olleh Persson driver på att vi nu ska göra långfilmen (pressinfo om historien och bakgrund). Det blir en fyraårig prövning att med minimala medel skriva, producera och regissera projektet. Parallellt skriver jag också boken Coacha Unga.

2008 Coacha Unga med Livskompassen. Boken handlar om rätten till sitt eget liv och att försöka förverkliga sig själv och sina drömmar. (Utlåtande av professor Matti Bergström)

2010 Bella & Real the Movie har premiär och några ungdomar vill bilda förening på boken Coacha Unga och använda det namnet till sin förening. De gör under ett par år en mirakulös och storartad insats bland annat för ensamkommande invandrarbarn.

Samma år 2010 skapas konceptet ”Fred Börjar Hemma”. Sätter ihop filmen Bella & Real med boken Coacha Unga och reser runt i landet, främst på skolor, för att samtala kring de viktiga och existentiella ämnen som kommer upp. Får stöd från Folke Bernadotte akademin och kommuner (Jalla).

Upptäcker antihumanisternas och nyateisternas kränkande förföljelser av oliktänkande

Börjar utreda deras aktiviteter, skriver artiklar och avslutar med en serie om näthat på min utforskarblogg. Överraskas av att detta (möjligen aningslösa) ondskans råttbo finns i Sverige. Det leder till insikten om en samhällskris där ideal och moral pulvriserats till förmån för en utbredd näthuliganism. Denna samhällscancer kommer upp till ytan och diskuteras i de flesta medier i början av 2013 i termer av näthat.

2011 Tar initiativ till föreningen Humanism och Kunskap för att återerövra humanismen från den samhällsröta som kapat och förvanskat begreppet. Finner att antihumanismen (som är dess ursprungliga namn) har internationella rötter och beskriver dess mer rätta beteckning som naturalistisk ateism. Detta har ingenting med humanism att göra. Fullt möjligt förena tro och vetenskap. Naturligtvis drar jag på mig illvilja och det syns framförallt i hatfulla kommentarer på google. Näthatare vill få mobba och hata utan att bli avslöjade.

2011 Publicerar första boken i forskningsprojektet Om Medvetandets Uppkomst. Lanserar begreppet Succébo som parallell till placebo. Det vinner positiv uppmärksamhet både bland svenska och finländska professorer i psykologi och neurofysiologi.

2012 Publicerar andra boken ”Tolv Sinnen” som redovisar empiri i vad som kallas för oberoende sinnen. D v s att människan kan varsebli sin omgivning även om alla naturliga sinnen är utslagna. Redovisar även forskning som ger starka indicier för s.k. parapsykologiska fenomen.

Har samma år urpremiär på två nyskrivna pjäser, en monolog och ett kammarspel.

2013 Om Medvetandets uppkomst betraktas som en modig och seriös utmaning mot rådande stelbenta syn inom vetenskap rörande människans psykiska och fysiska förmåga. Får tillfälle att hålla föreläsningar på Örebro Universitetssjukhus och inför Skandinaviska Ledarhögskolans vårmöte.

Från 2010 kommer internationella vetenskapliga studier kring placebo, tro och mental föreställningsförmåga. Den ena efter den andre publikationen som bekräftar hypoteserna om förmågan att inte bara skapa sin egen hälsa utan även att förändra sin verklighet med tankens kraft. Urgamla insikter börjar nu vinna spridning inom naturvetenskapen. Det tog några hundra år.(Medvetandets Uppkomst)

Prövar i början av 2013 att introducera ett politiskt forum, ett nytt sätt att diskutera politikens innehåll utan att störas av personfrågor eller ideologiska riktningar. Det möter på oväntat motstånd från alternativister som anser att man inte ska försöka förändra inom systemet. Samtidigt är detta initiativ bara ett av många som denna vår ser dagens ljus. Människor är trötta på rådande block och önskar något som lyfter upp de frågor de finner angelägna.

Jobbar med den tredje boken i trilogin ”Försök Igen” som gör upp med myten om ”trial and error”. Vi lär oss inte cykla av att ramla omkull och skrubba knäna utan det ögonblick då hjärna och kropp samverkar och finner balansen. Det innebär att själva försöket ger förutsättningar för lärande och den stund hjärnan uppfattar framgången spåras nya trådar i hjärnan.

En sak har jag lärt, att springa från konflikter som förstör tillvaron löser inte problemet. Till sist måste du ändå möta dem om du vill ha förändring. Egentligen är det vad livet handlar om att lära sig lösa tillkortakommanden, så att livet vinner på utvecklingen. Försök igen!

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Börje Peratt/Wikipedia
LinkedIn
SFI Filmdatabas
IMDb
Mediedatabas
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com

Radiointervju om teaterprojektet Fru Josefin

Den 3 december pratade jag med bildspelsproducenten och legenden Kurt Hjelte om vad som hade flutit under Stockholms broar sedan sist. Det var ett mycket kärt återhörande. Kurt berättade om hur han nu ägnade mycket tid åt att köra närradio, Radio Österåker 103,7.

Sedan en vecka tillbaka så är det den kanalen som går. Just nu pratar han med norrortsbor som snöat in och om plogbilar som plogar igen uppfarterna när man väl grävt sig ur.

Kurt blev eld och lågor då jag berättade om teaterprojektet Fru Josefin.
Youtube Fru Josefin trailer

Teater i Danderyd! Fru Josefin, en modern Fröken Julie. Men du då måste jag ringa upp dig. Har du tid på fredag?

Känner man Kurt så vet man att en vecka är en evighet. Men inte hade jag räknat med att han skulle ringa upp en timme senare och då göra intervjun rakt av. Det blev ett ganska långt samtal.

Fick idag 7 dec reda på att den skulle gå bästa sändningstid mitt i fredagstrafiken mellan 16-18 då folk på hemväg vill veta vad som händer lokalt.

Repriser: Lördag 8 dec mellan 15-17 och söndag 9 dec 12-14.
Då repar vi Fru Josefin så jag får vänta och lyssna tills då de lägger upp intervjun på play.

Men så roligt med denna återkontakt. Tror det kan bli en hel del kul med detta då jag också velat återvända till mina rötter som ju är radion.
Första framträdandet kan bli under jul då vi ska hjälpa Radio Österåkers lyssnare med julrim. Jag föreslog en titel Nödrimsprofessor.

Börje Peratt