Det blev en offerkofta

Stockholmsforskningen på Stadsmuseet höll ett panelanförande om segregationen främst utifrån södra Järvafället med betoning på Rinkeby och Husby.
Jag blev inbjuden att sitta i en bipanel men hade nog läst fel i inbjudan då jag uppfattade att det skulle fokusera på vad gör vi nu, goda exempel, bygga framtidstro, sy till något inspirerande men det blev inte ens en tumme.

Istället blev det mycket offerkofta på och ”Varför har det gått åt helvete?” och ”det är naturligtvis politikernas fel!”

Tidigare var klyschan : ”Det är samhällets fel!”

Det fanns indikationer från några i panelen som arbetade för att ta tillvara på enskilda initiativ men moderatorn valde att fokusera på varför det gick snett. Ja denna afton handlade mest om att dra tjocka streck under tillkortakommanden.

Då det återstod en knapp halvtimme och folk redan börjat gå begärde jag mikrofonen och berättade om mina upplevelser av dessa områden från pionjärperioden då jag kom dit som lärare 1972. Jag nämnde också min uppväxt i Bagis som kom att kallas Stockholms Texas under 1960-talet och en plats dit polisen slutade åka. Försökte styra över till kulturens möjligheter och de goda initiativen men avbröts av moderatorn som uppenbarligen fann detta spår opassande. Så tillbaka till det destruktiva och varför är polisen så dålig?

Polisen gillar inte heller att lockas till Rinkeby för att bli stenad. Man stoppade till och med bussturer då bussarna utsattes för regelbunden stenkastning. Här kunde man knappast skylla på polisbrutalitet. Men visst det finns poliser som inte klarar sin rädsla och som inte har kompetens att gå in i ett område under kris. Det är en utbildningsfråga och en läggningsfråga. Här måste polisen centralt lära upp en styrka som agerar mer hjälpande och kommunicerande. Man nämnde under kvällen att det också fanns sådana poliser under Husbykravallerna.

Forskare har tagit initiativ till en ofinansierad studie som omfattar intervjuer med boende i Husby för att presentera enskildas upplevelser av Husbykravallerna. Och naturligtvis förstärktes martyrkänslan. Men det fanns också positiva korn som en ”Vikänsla” och att boende tog tag i problematiken. En ung kvinna gav vittnesmål om sin kamp, sina framgångar och motgångar och slutligen utbrändhet.

Man berättade om några unga kvinnor som demonstrerade mot våldet i Husby genom att gör en tyst vandring, den uppmärksammades inte av media på samma sätt som brinnande bilar. Ja möjligen var det så att kvällspress bar ansvaret för att trigga igång sådana aktiviteter för att mordbrännarna skulle stoltsera med att de hamnat i tidningen.

Jag återkopplade till några i panelen som jobbat med ungdomar och som försökte skapa goda aktiviteter. Den unga kvinnan som varit utbränd ville nu starta en förening för utsatta kvinnor. Det borde väl redan finnas tänkte jag men visst förökning genom delning kan ibland behövas för att få göra saker på sitt sätt. Där satt jag med flera tankar om vad man skulle kunna göra, inte bara typ festival, konst och idrott utan också andra engagemang, inte minst den Fristad som jag skrivit om på Demokraterna. Istället kom en man (stadsplanerare?) fram och menade att det borde byggas exklusiva dyra bostäder för att locka dit dem med pengar. Jag tror nog att flera än jag fann förslaget kontroversiellt. Men visst kan områden lyftas och bli populära om de rustas.

Med en vänsterpolitiker i panelen återkom vi ofta till den sociala nedrustningen. Jag håller med, den är avskyvärd och en väsentlig orsak till konflikter. Människor utan medel, resurser och möjligheter hamnar i en vanmakt. När unga ser sina föräldrar och vänner lida byggs en frustration. När de själva känner sig chanslösa leder det till all slags destruktivitet.

Men det finns också företagsamhet, goda krafter och vilja. Om man vill ändra på den politiska styrningen är valet knappt ett år bort. Tyvärr ser jag inte att viljan och kompetensen finns hos alltför många av de partier som sitter i stadshuset eller i riksdagen. Därför skrev jag också ett eget partiprogram Demokraterna.

Problemet med riskkapital i skolan har jag skrivit i flera artiklar och en publicerad på Humanism & Kunskap, ”Svenska skolan i riskzonen pga nedrustning och kvalitetsförsämring” för 19 månader sedan förvarnade om konsekvenserna med konkurser, förlorade skattemedel och ett stort antal unga elever i förvirring. Innehållet i den artikeln har som alla vet besannats. Även om jag då fick höra att det var propagandanonsens. Nåväl nu har vi facit. Skolan ska drivas av samhället. Ett annat område rör vården och omsorgen som också måste skötas på ett mer kontrollerat och ambitiöst sätt, utan vinstuttag. När de som arbetar känner vanmakt slutar de och vi får en ständig omsättning och ingen trygghet hos vare sig skolans elever, boende i området eller vårdtagare.

Hur som helst så blev det under avslutningen av kvällen en kort stund om framtiden som snabbt drogs tillbaka till ”Varför har staden delats?” Bitterhet, frustration och offerkofta kom att prägla även slutet och hela upplevelsen av kvällen. Jag som gick dit i förhoppningen om att kunna få höra goda exempel och diskutera sådana, blev för vilken gång i ordningen gruvligt besviken.

Visst gav kvällen en bakgrund och viktig kunskap om dagssituationen men som vanligt blev det för mycket rotande i skiten och för lite lyft mot lösningar.

Den stora skillnaden från idag och för några decennier sedan är att då fanns många ideella krafter som var villiga att ge av sig själva. Idag har de flesta försvunnit och få ersatt dem. Samtidigt kräver det att samhället ger förutsättningar. Jag tycker nog att det finns väldigt mycket av denna vara men det verkar som att de passiva och inaktiva inte kan ta tillvara på det. I min värld finns hur mycket som helst och i ett fritt land alla möjligheter.

Jag vet inte om problemet är bidragssverige, man anser sig har rätt till dessa bidrag utan att behöva göra något. Och så blir det politikernas och samhällets fel om man inte får tillräckligt. Ja det låter kanske inte så bra men om vi nu ska diskutera frågan så varför inte också denna. Bland de driftiga i panelen nämndes att man lyckades få samhället att anställa 20-talet ungdomar för att måla och återställa Tensta torg. Sådana aktiviteter är goda förebilder. Människan vill kunna försörja sig och bidra.

Med kulturer som drar åt olika håll kan det bli konflikter. Blundar man för detta så fastnar man också i en rävsax. Staden är inte enhetlig utan mångkulturell. Att integrera människor är något människor själva måste vilja. Samhället ska erbjuda en palett av uttryck. Vid ett återbesök i mitt gamla Bagis märkte jag att det blivit en internationell by där vår gamla kyrkosal tagits över av afrikaner som använde den med sina religiösa uttryck. Jag mindes våra tvångsmötena där som tråkiga. Nu fanns en glädje och gemenskap. Jo vi svenskar har mycket att lära av andra kulturer liksom andra kulturer kan lära av Norden och Svenskarna. Så har utbyten och kulturer utvecklats i alla tider.

Börje Peratt ( V, W , L )

Annonser

Börje Peratt Biografi: En banbrytande mångsidighet

När jag nu efter att ha utmanat både antidemokratiska alternativister och antihumanister finner mig attackerad av gammalt tankegods och en slags destruktivitet som jag hitintills varit förskonad från, vill jag, med en blick i backspegeln, redovisa några insatser under ett drygt 40-årigt arbetsliv. Jag är tacksam för en mångsidig karriär med ofta rikt utbyte och uppskattning. En del insatser har gjort avtryck.

Men det hela började i en revolt. Rymde hemifrån tidigt, året jag skulle fylla 16, då det blev konflikt om intressen och yrkesval. I en kall rivningslya kom jag under sömnlösa nätter att skriva det som blev monologen ”Kaninen & Rovdjuret” senare framförd av Ernst Hugo Järegård på Stockholms Konserthus. Där och då grundlades kampen för rätten till sitt eget liv och mot dem som försöker tvinga in dig i livsval, åsikter eller trosföreställningar som du inte vill omfatta.

Om vi tar det lite från början så insåg jag efter hand att konstnärslivet (Bildmakare) inte var någon dans på rosor och där fick min far rätt. Men jag kämpade på och tog alla jobb jag kunde få. Det ledde under tonåren till en ganska bred yrkeserfarenhet, från vad som då kan beskrivas som samhällets lägre skikt, flyttgubbe, hamnsjåare, hantlangare, springbud och snöskottare. Ja, allt som kunde ge en ärligt tjänad slant var ett bra jobb.

På den tiden gick det mesta till kaffe och konstnärsmaterial så när jag en dag svimmade, under lastning av tunga lådor i Årsta partihallar, insåg jag att det var dags att söka andra utkomster. Började skriva på egna berättelser då jag  ”saknade dem i radio och TV”. Jag ställde frågan ”varför gör man inte sådana historier” och kom fram till att då får jag göra dem.  Men det tog tid att få dem antagna av medierna så de hamnade temporärt i byrålådan.

Borje Peratt simlärare livräddareFick chansen att jobba som badvakt och utbildade mig till simlärare. Upptäckte att jag hade lätt för att lära ut och stimulerades av gensvaret. Älskade att läsa och bodde nästan på biblioteket under min fritid. Alla dessa böcker var en skattkammare och jag utbildade mig till skolbibliotekarie.

På den tiden var det stor lärarbrist i skolorna och jag tog chansen att vikariera. Den första dagens första timmar var både en chock och en kick. I lärarrummet tittade lärare undrande på mig och en av dem berättade att jag hamnat i en klass där vikarierna brukade fly efter lunch.
Borje Peratt Ålgryteskolan intyg
Med en bakgrund inom idrott, tillhörde som 15-åring Stockholms elit både i hockey och fotboll, utvecklades en respekt för tränaren, självdisciplin och lagmoral. Det var inte svårt att inse att lärarjobbet också krävde både auktoritet och förmåga att skapa meningsfullhet. Det handlade om att få klassens elever motiverade. Och jag insåg mer och mer att alla drevs och motiverades unikt. Det handlade således om att finna detta unika. Att se var och en. Här utvecklades det som kom att bli Livskompassen.

För att inte detta ska bli för långrandigt redovisar jag nu åren fram till idag i punktform.

Jo jag har gjort en hel del tabbar men som någon har sagt,

”den som aldrig försöker riskerar heller ingenting.”

Borje Peratt Intyg Fagersjö1969-70 tog jag ett vikariat i Fagersjö i en som man ansåg då hopplös problemklass. Startade en filmklubb för att stimulera barnen. Utvecklade nya pedagogiska spel för att motivera rastlösa elever att samverka. Tog tillbaka tre elever som placerats i OBS-klass. Kombinationen fasta ramar med tydliga kunskapsmål, variation och kreativ frihet i val av presentation höjde elevernas lust och bidrog till en bra aktivitet. Resultaten uppmärksammades av Skolöverstyrelsen men också av dem som drev Barnens Ö.

Borje Peratt centralföringen sommarvistelse för barn1970 Blev jag rekryterad (21 år gammal) till att ta fram och utbilda ledare till kolloniverksamhet på Barnens Ö. Fick sedan för första gången uppleva hur det är att skickas till en arbetsplats (kollo) i kris och sönderfall. Den erfarenheten var en kickstart in i beteendevetenskapliga studier.

1970/71 Värnplikt på K1. Blev avkastad av en häst och krävde sedan hjälmskydd vid ridträning vilket resulterade i att från det året bar rekryterna fallskärmshjälmar under ritt. Huvudskadorna minskade direkt.

Borje Peratt vuxenskolan intyg 1974

Borje Peratt Intyg Hjulsta 1972-1976 Lärare i Hjulsta skola under rektor Tage Nodemalm var en mycket givande period. Hade ämnet Konst och en klass för särskilda elever. Startade förening för lärare och studiecirklar för att diskutera ”Det sociala arvet”. Det växte till en rad andra cirklar och omfattade nästan all skolans personal.  Många elever deltog också i de kulturevenemang som anordnades. Visionen var en ”totalskola” där man samarbetade för elevens bästa.

Borje Peratt Hjulsta-film artikel I Konstklassen gjordes en uppmärksammad 16 mm film, ”Överdos” som visades på Kulturhuset. Konstklassen deltog också aktivt i kommunens ”Stoppa Narkotikan” och bidrog till att denna samhällsfara minskade under lång tid.
Borje Peratt Bilda regering

1973 Tog fram pedagogiska spel om demokrati och miljö för Liber Läromedel. Skolklasser samlades i matsalar för att spela. Det inspirerade unga till att sätta sig in i politik och miljö.

Borje Peratt Dramatiska institutet1974-75 Gick produktionslinjen på Dramatiska Institutet.

1975 Producerade en musikal som jag komponerat och samverkade med Kungliga musikskolan och Statens Dansskola för att sätta upp den på Kulturhuset. Med stöd av Rädda Barnen spelades den bl a på Rinkeby Ungdomsgård för att diskutera kulturkonflikter men också barnens egna svårigheter och drömmar.

1975-1976 Ljud och bildspelsproducent på AVC med flera prisbelönta program

Borje Peratt ungdomsred Producent1977 Samhällskritiska program för Stockholms lokalradio som ledde till lagändring rörande kommuners ansvar för grönområden.
1977-1979 Sveriges Radio, Ungdomsredaktionen, vikarierande producent och redaktionschef. Gör flera uppmärksammade programinslag och får förfrågan att bli chef för en nystartade barn- ungdoms-redaktion. Tackar nej, ett beslut jag ångrat.
Borje Peratt Rinkebyfestival
1978 Tar initiativ till och producerar Rinkebyfestivalen som sedan fortlever många år. Poster

Skriver monologen Kaninen och Rovdjuret som uruppförs av Ernst Hugo Järegård och gör att Röda Korset i samarbete med svensk skola genomför en kampanj mot mobbing.

Borje Peratt TV recension Häftig fredag

1979 Regisserar kortfilmen Häftig fredag i Mariefred som visas i den uppmärksammade ungdomsserien i SVT. Det leder till debatt och en nationell kampanj mot langning.

1980 inleder livslångt samarbete med Transportbranschen för att utbilda yrkesförare i säkrare och miljövärnande körsätt. Det leder till ”Den nya förarrollen” och radikalt minskade olyckor främst hos nyutbildade förare.

Inleder mångårigt samarbete med Försvaret, Civil beredskap och Röda Korset för att utbilda i demokratiskt ledarskap och mänskliga rättigheter.

1984 Inleder mångårigt samarbete med Riksidrottsförbundet Två huvudspår utkristalliserar sig det ena är kampen mot doping och fusk och det andra är allas rätt till idrott och respekten för individen. Ett viktigt projekt är spridning av värdenormerande program för att balansera elit och bredd och att satsa på idrott som lek och samverkan.

1984 Startar en lång tränarbana i fotboll och blir steg 3 tränare. Uppfinner nya modeller och övningar som andra tränare tar efter. Skriver träningsprogram och värdegrunder som publiceras i Fotbollförbundets tidning och som storklubbar tillerkänner att de följer.

1986 skapar och tar initiativ till fotbollsturneringen Manus-trofén för tioåringar som förutsatte att klubben anmälde både ett tjej- och ett kill-lag. Killar mot killar och tjejer mot tjejer men sedan slog man ihop lagens gemensamma resultat. Turneringen spelades både i norrort och söderort och sedan hölls finalomgång ibland på Söderstadion inför en allsvensk match. Lyckan för dessa tioåringar att firas av Bajenpubliken var mäktig. Enebybergs flickor 77 som bildades för att pojkarna skulle kunna delta vann  St: Eriks cupen några år senare. Flickfotbollen fick en rejäl skjuts av det.

Borje Peratt Pep-Talk Expressen

1984-86 Medverkar i TV-serien Pep-Talk som får ett stort genomslag.

1985-1988 Producerar Rökfri Generation kampanjen som leder till att rökningen bland unga minskar drastiskt med 40 % bland målgruppen 14-18 år och skjuter upp rökdebuten i snitt fyra år.

1986 Inleder ett mångårigt samarbete med förbund, nämnder, organisationer och Arbetsmiljökommissionen. Sprider via film, informationsmaterial, seminarier och utställningar budskapet om ansvaret för arbetsmiljö och att arbetsgivaren har ett utbildningsansvar för att undvika risker och olyckor.

Startar 1986 företaget Visam (vision och samverkan) för att ge utbildning i stresshantering, kommunikation och energimassage.

Borje Peratt LO fredsfilm

Fördjupar intresset för psykosociala frågor och påverkar arbetsmarknadens parter i hur viktigt det är att uppmärksamma stress och behovet av stöd och samverkan.

Borje Peratt Fisketur SvD-1 1987-1991 Producerar, skriver och filmar TV-serier såsom Skattjakten och Fisketur för SVT som ses av mellan 35-63% av målgruppen och som vinner uppmärksamhet i övriga Norden.

Det leder till att medlemsantalet ökar inte bara inom orientering och sportfiske utan också i andra fritidsinriktade föreningar. Här förmedlas betydelsen av att föräldrarna ger sina barn tid och att umgås i naturen.

När det värsta händer kan det vara det bästa

1987 En egen svår bilolycka ger upphov till en ny inriktning. Sängliggande och med ingen röst införskaffade jag två telefonmodem för 50 000 kr för att kunna kommunicera med med mina medarbetare från min sjuksäng. På den tiden var det sättet att skicka texter till tryckeri. Jag använde det som ett intranet och insåg att detta var framtiden. Samtidigt slog ett nytt projekt rot, det kom att bli ett forskningsprojekt ”Medvetandets Uppkomst” och föranledde en mångårig beteendevetenskaplig inriktning som resulterar i tre böcker (publiceras 2011-2013)

Det leder också till kompendier och kurser i ledarskap och teambuildning. Tar titeln Coach i mental träning och torde i detta avseende var först med att använda Coach begreppet utanför idrottens värld. Medverkar till att enheter som telefonväxlar lär sig hantera stress och minska irritation. Det positiva genomslaget på insatser blir nästintill 100 % enligt Arbetarskyddsnämndens granskande journalist.

1989 ”Vingar av Fred” skiva med Lars Roos m fl. Ett projekt mot rasism och främlingsfientlighet. Den har också internationell prägel och går ut på att hjälpa människor som lever under hot.

1989-1991 TV-serien Fisketur når dryga 50% av målgruppen och blir ett populärt återkommande program under tre år.
Fiskeguide Hans Nordin (Wikipedia)
visar hur man fiskar och hur man uppträder i naturen.

1992-1994 Producerar för Försörjningskommissionen scenarier baserade på möjliga framtida händelser. Gör sommaren 1994 en produktion om en Östersjöfärja som går under samma år som Estoniakatastrofen senare inträffar (28 sept 1994).

1994 Skriver ett nytt coachingprogram ”Vänd minus till plus” och får i uppdrag att mentalt coacha Hammarby A-lag i Hockey. Laget går från en blygsam placering i nedre skiktet till topp och Allsvenskan.

1994-1996 Skriver en TV-serie och ett långfilmsmanus. Bedriver coachingverksamhet inom såväl elitidrott som på företag. Fokus ligger på att varje individ måste bli medveten om sina egna önskningar och finna sätt att förverkliga dem inte bara på jobbet eller inom idrotten. Hela människan måste utvecklas för att vara i balans och kunna leverera excellens. Når exempellösa framgångar på stora företag som bekräftas i vetenskapliga studier.

1997-1999 Inleder samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att utveckla domarkåren. Gör tre videofilmer och deltar i utbildning för att coacha domare. Domarkåren i Sverige får en samsyn.

1998 Får uppdraget av AIK elithockeylag att medverka till att mentalt coacha laget ut ur den kris man befann sig i. AIK klarar kvalet och blir kvar i elit. Södertälje som skämtat lite åt mental träning åker ur.

1999-2001 TV-serien ”Nordic Good Fishing”. Om naturäventyr i Norden går i SVT ”Mitt i Naturen” och det första programmet med ”Svårfångad vintergös” slår tittarrekord (10 % februari 2000).

2000 CD skiva Ohma egna kompositioner och filmteman. Tanken om enhet utvecklas.

Borje Peratt TGL Cannes GPVisar piloten Barnet från Havet i Cannes och den väcker stort intresse. En amerikansk distributör vill ta projektet till Hollywood. Ambitionerna att amerikanisera historien gör att jag backar ur. Kanske var det fel. Då hade ju långfilmen i alla fall blivit av.

2001 Bella & Real flerfaldigt internationellt belönad kortfilm om ”rätten till sitt eget liv”. (Bilder) (Intervju RAI TV)

2002 Jan Fridegård – Ordkonstnären. Dramadokumentär i SVT med Per Morberg i huvudrollen. Om möjligheten att från lägsta möjliga samhällsposition stataren (näst intill slav) avancera till en älskad och uppskattad författare.

2003-2004 Skriver på två musikaler, ”Viktor Viktoria” (Golfförbundets 100 års jubileum med producent Anders Åberg) och ”Den Fagre, den blinde och den lömske”. Det är en historia baserad på fornnordisk mytologi. Konsertpremiär i Dieselverkstaden i Stockholm. Tidningen Nya Åland skrev ”Nordisk mytologi för Gospelkör ” en svensk Jesus Christ superstar eller Godspell men baserad på Nordens sagor och myter. Här utvecklas ett nytt sätt att samverka, utbildas och samproducera som initierats redan 1999.

2005 Får uppdrag att ta fram en ny ledarkurs för en av Sveriges största branschorganisationer. Livskompassen för gruppledare. Det blir snabbt tre steg och en uppskattad kurs som tycks ge påtagliga förbättringar för arbetsmiljön. Deltagare ger belägg för hur denna utbildning förändrat mycket till det bättre inte bara i jobbet utan också privat.

2006 Kortfilmen Bella & Real bjuds in till Berlin Filmfestival och huvudrollen Olleh Persson driver på att vi nu ska göra långfilmen (pressinfo om historien och bakgrund). Det blir en fyraårig prövning att med minimala medel skriva, producera och regissera projektet. Parallellt skriver jag också boken Coacha Unga.

2008 Coacha Unga med Livskompassen. Boken handlar om rätten till sitt eget liv och att försöka förverkliga sig själv och sina drömmar. (Utlåtande av professor Matti Bergström)

2010 Bella & Real the Movie har premiär och några ungdomar vill bilda förening på boken Coacha Unga och använda det namnet till sin förening. De gör under ett par år en mirakulös och storartad insats bland annat för ensamkommande invandrarbarn.

Samma år 2010 skapas konceptet ”Fred Börjar Hemma”. Sätter ihop filmen Bella & Real med boken Coacha Unga och reser runt i landet, främst på skolor, för att samtala kring de viktiga och existentiella ämnen som kommer upp. Får stöd från Folke Bernadotte akademin och kommuner (Jalla).

Upptäcker antihumanisternas och nyateisternas kränkande förföljelser av oliktänkande

Börjar utreda deras aktiviteter, skriver artiklar och avslutar med en serie om näthat på min utforskarblogg. Överraskas av att detta (möjligen aningslösa) ondskans råttbo finns i Sverige. Det leder till insikten om en samhällskris där ideal och moral pulvriserats till förmån för en utbredd näthuliganism. Denna samhällscancer kommer upp till ytan och diskuteras i de flesta medier i början av 2013 i termer av näthat.

2011 Tar initiativ till föreningen Humanism och Kunskap för att återerövra humanismen från den samhällsröta som kapat och förvanskat begreppet. Finner att antihumanismen (som är dess ursprungliga namn) har internationella rötter och beskriver dess mer rätta beteckning som naturalistisk ateism. Detta har ingenting med humanism att göra. Fullt möjligt förena tro och vetenskap. Naturligtvis drar jag på mig illvilja och det syns framförallt i hatfulla kommentarer på google. Näthatare vill få mobba och hata utan att bli avslöjade.

2011 Publicerar första boken i forskningsprojektet Om Medvetandets Uppkomst. Lanserar begreppet Succébo som parallell till placebo. Det vinner positiv uppmärksamhet både bland svenska och finländska professorer i psykologi och neurofysiologi.

2012 Publicerar andra boken ”Tolv Sinnen” som redovisar empiri i vad som kallas för oberoende sinnen. D v s att människan kan varsebli sin omgivning även om alla naturliga sinnen är utslagna. Redovisar även forskning som ger starka indicier för s.k. parapsykologiska fenomen.

Har samma år urpremiär på två nyskrivna pjäser, en monolog och ett kammarspel.

2013 Om Medvetandets uppkomst betraktas som en modig och seriös utmaning mot rådande stelbenta syn inom vetenskap rörande människans psykiska och fysiska förmåga. Får tillfälle att hålla föreläsningar på Örebro Universitetssjukhus och inför Skandinaviska Ledarhögskolans vårmöte.

Från 2010 kommer internationella vetenskapliga studier kring placebo, tro och mental föreställningsförmåga. Den ena efter den andre publikationen som bekräftar hypoteserna om förmågan att inte bara skapa sin egen hälsa utan även att förändra sin verklighet med tankens kraft. Urgamla insikter börjar nu vinna spridning inom naturvetenskapen. Det tog några hundra år.(Medvetandets Uppkomst)

Prövar i början av 2013 att introducera ett politiskt forum, ett nytt sätt att diskutera politikens innehåll utan att störas av personfrågor eller ideologiska riktningar. Det möter på oväntat motstånd från alternativister som anser att man inte ska försöka förändra inom systemet. Samtidigt är detta initiativ bara ett av många som denna vår ser dagens ljus. Människor är trötta på rådande block och önskar något som lyfter upp de frågor de finner angelägna.

Jobbar med den tredje boken i trilogin ”Försök Igen” som gör upp med myten om ”trial and error”. Vi lär oss inte cykla av att ramla omkull och skrubba knäna utan det ögonblick då hjärna och kropp samverkar och finner balansen. Det innebär att själva försöket ger förutsättningar för lärande och den stund hjärnan uppfattar framgången spåras nya trådar i hjärnan.

En sak har jag lärt, att springa från konflikter som förstör tillvaron löser inte problemet. Till sist måste du ändå möta dem om du vill ha förändring. Egentligen är det vad livet handlar om att lära sig lösa tillkortakommanden, så att livet vinner på utvecklingen. Försök igen!

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Börje Peratt/Wikipedia
LinkedIn
SFI Filmdatabas
IMDb
Mediedatabas
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje PerattBöckerBokus.com

Ett kall står över vinst

Häromkvällen träffade jag gamla vänner och vi hade långa samtal om meningen med arbete och företagsamhet. Detta utifrån en diskussion om vinster i vård och skola.

Min uppfattning är att människan i gemen drivs mer av lust och meningsfullhet än lön och bonusar. Dock de som drivs av vinstbegär tycks alltför ofta kunna hamna i positioner där de kan utnyttja och pungslå dem som har ett kall.

Jag anser en konstruktion med vinstdrivande företag i skola och vård vara direkt kontraproduktiv och destruktiv. Fakta från en stor OECD undersökning på 65 länder stöder en sådan uppfattning, PISA 2009.

Svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats sedan 2003 då Sverige låg över snittet och i topp inom vissa områden. Alliansen tog över 2005 och tvingade fram världens mest radikala och liberala friskolesystem.

Jan Björklunds politik har fått allvarliga konsekvenser.

Elevernas kunskapsnivå har sänkts katastrofalt, lärare flyr skolan och rektorer byts så ofta att de knappt hinner säga hej innan det kommer en ny. Lusten att lärare förmedlas av en lärare som tycker om sitt arbete och som älskar att se elever växa i kunskap och självförtroende. Idag är det tvärtom så att ”Elevers lust att lära minskar med tiden i skolan”.
Nåväl tillbaka till diskussionen. Samtliga menade att meningen med arbetet var just vinst och jag frågar mig hur man tror att samhället lyckats driva skolor och sjukvård i alla år utan andra vinstmål än hälsa och kunskap.

Tidigare kallades lärar- och sjukvårdsyrken ”kall”.
Vad hindrar från att det fortfarande är så? Ja egentligen är varje yrke som någon anser vara drömyrket ett kall. De allra flesta väljer ”kallet” framför att tjäna massor av pengar. Meningsfullheten står över vinster.

De enda som kan tjäna extremt grova pengar på människor som drivs av sitt kall är cyniska utnyttjare. Och jo de finns överallt. Därför måste samhället skydda sådana områden där människorna är utsatta.

All sådan verksamhet där barn, patienter, vårdnadstagare och även arbetslösa är i beroendeställning ska vara öppen, transparent och under omutbar samhällsstyrd kontroll och revision. En samhällsgranskande institution ska också ha mandat att snabbt kunna vidta åtgärder och sätta in adekvat kompetens när man upptäcker oegentligheter. Jo för de kan inträffa oavsett vem som driver en verksamhet.

Som egen företagare i över 40 år har jag själv varit väldigt noga med att dela lika. Det innebär att jag ibland har fått tala om för dem jag jobbat med att de ska ta mer betalt av mig.
Ibland innebär det att vi inte kommer att tjäna någonting och då får alla vara med på lika villkor. Även det funkar om man litar på varandra.

Men jag kan med stor visshet säga att de allra flesta drivs av lusten till det meningsfulla och när det sammanfaller med intäkt så är lyckan gjord. Denna lycka kan bara bli fullständig om man samtidigt delar den med alla som medverkar och aldrig utnyttjar situationen på ett omoraliskt sätt. Om man lyckas med detta genom ärlighet och hög moral och samtidigt tjänar mycket pengar så är också det en framgång. Men för mig har aldrig pengar varit drivkraften.

Samtidigt har jag lärt mig att ibland finns det de som anser ideellt arbete vara mindre värdefullt. Efter att tränat fotbollslag i 12 år utan ersättning var det en ordförande som i en dispyt sa:

– ”Jamen Börje, ditt jobb är ju inte värt något i kronor och ören!”

Dagen efter låg det en faktura på hans bord. Säsongen därpå värvades jag till en annan klubb och fick lön. Jo kall kan förenas med belöning på flera sätt.

Börje Peratt