Samtal med … Möt spännande människor

Samtal med … möter i intervjuliknande samtal personer som har följt sin inre röst, sin nyfikenhet att kompromisslöst upptäcka världen och att pröva sina gåvor och talanger.

I de flesta fall rör det kulturella och skapande personligheter. Det kräver ett särskilt mod och ofta en särskilt stark motivation. Den som gör det på scen, i en film eller skriver en bok utmanar alla sina rädslor att bli kritiserad och nedgjord men man gör det ändå. Ofta därför att det motsatta är ännu värre. Skapandet kan i sig vara så pådrivande att man måste få det ur sig. Det kan vara en historia man vill berätta och den kan berättas på många sätt även i form av dans. Alla av dem jag mött har haft en stark påverkan på sin omgivning, inte nödvändigtvis blivit världsberömda men ändå nått många.

Från början var tanken att genomföra samtal med regissörer, ta reda på vad som drivit dem, hur de blev som de blev och hur de hanterat olika tillkortakommanden och utmaningar. Sedan har denna nyfikenhet att få reda på mer även vidgats och jag fann att så skilda ting som dans och trans också kan berätta historier.

Först ut blev Samtal med Lárus Ýmir Óskarsson, född 1 mars 1949 i Reykjavik, Island. Han är en isländsk film och TV-regissör kanske mest känd i Sverige för Längtans blåa blomma. Lárus återvände till Island för att delta i landets återuppbyggnad efter den finansiella krisen som inträffade där.

Samtal med regissören Lárus Ý. Óskarsson – Mänsklig kraft återuppbygger Island.

Sedan följde Samtal med Daniella Gordon, sing and songwriter och terapeut. Mitt upp i detta dök plötsligt namnet Uri Geller upp, jag fann hans kontaktuppgifter och fick snabbt till ett mycket givande samtal: Samtal med Uri Geller, mystiker.

Kay Pollak gav också tid för ett längre samtal och vi kom ändå bara halvvägs. Som han sa: – Börje du vet att vi bara har inlett detta samtal. Kanske kan jag publicera inledningen och sedan fortsätta. Flera samtal är ju av den karaktären.

Jag kontaktade även Anders Grönros främst i samband med den upprörda stämningen kring visningen av Ambres men också för att jag funnit hans andra filmer ovanliga och fascinerande.

Det tog lite tid att få till det med Anders och under tiden hann Marianne Ahrne acceptera.

Samtal med Marianne Ahrne genomfördes vid hennes köksbord en försommardag och gav en självutlämnade och känslosam inblick i hennes utveckling både som människa och kreatör.

Senast publicerade artikel är Samtal med Mattias Titus Paar, 28 årig filmregissör.

Artiklarna finns på Humanism & Kunskap och puffade på NewsVoice.

Börje Peratt

Annonser

Viktiga länkar

YRKE

Börje Peratt – Sverige | LinkedIn

FÖRENING

Humanism & Kunskap — Börje Peratt: Den humana humanismen

Kulturnätet

PEDAGOGIK

Livskompassen Vetapedia

Coacha med Peratt Livskompassen

Coacher Stockholm | Coacha Unga

Om Succébo: Succébo – vägen till framgång

BÖCKER

Börje PerattBöckerBokus.com

Coacha Unga – med Livskompassen – Börje Peratt – Böcker – Bokus

Medvetandets Uppkomst | On the Origin of Consciousness

Succébo-fröet till framgång – Börje Peratt – 9789197788014 | Bokus

Tolv Sinnen – Börje Peratt – 9789197788021 | Bokus

Försök igen – Try and try again – Börje Peratt – 9789197788038

FILM

Bella & Real Trailer – YouTube

Läs mer – Cirkeln – Studiefrämjandet

Kulturella spår » Jan Fridegård

Pep Talk – Idrott mer än resultat och tabeller (TV mini-series 1985

MEDIADATABASER

Börje Peratt SFI Filmdatabas

Börje Peratt – IMDb

LIBRIS – sökning: Peratt, Börje

MUSIK

Fri i främmande land – Bella & Real – YouTube

Jag vill vara – Bella & Real – Youtube

Press/Media – Den Fagre Musikal

Ohma Musik CD

Samtal med Lárus – om Islands återuppbyggnad

Lárus Ýmir Óskarsson, isländsk film och TV-regissör presenterades för mig av Sveriges Television Drama som tilltänkt regissör för en kommande TV-serie som jag skrivit. När manuset var klart drabbades TV och särskilt Drama av stora nedskärningar och inspelningen blev aldrig av. Däremot utvecklade en nära vänskap med Lárus.

Lárus flyttade hem till Island igen vid milleniumskiftet och vi kom att förlora kontakten under några år. Så återsågs vi via Facebook, (var annars) och Lárus berättade om ett projekt för att samla befolkningen och rädda den under statskonkurs. Denna nationella samling ficknamnet .

Jag beslöt mig för att intervjua Lárus om detta och det blev ett samtal som presenteras som artikel i NewsVoice

Lárus Ýmir Óskarsson: Nytänkande och folkets kraft återuppbygger Island efter ekonomisk katastrof

Artikeln introduceras på Humanism & Kunskap:  Regissören Lárus Ýmir Óskarsson om hur mänsklig kraft återuppbygger Island.

Artikeln ingår i en fortsatt serie som går under namnet ”Samtal med…”. Nästa blir Kay Pollak.

Börje Peratt

Vetenskapens bevisföring

Descartes mest kända citat: -”Jag tänker, alltså är jag till”, innebar inte att pröva omgivningen utan att i ett inåtvänt tillstånd bryta ned tankar till teoretiska pusselbitar (reduktionism). Han avsåg inte att tänkandet i sig räckte för att komma till bevis men att logiken kunde formulera otvivelaktigt sann kunskap. Utifrån det reflekterande tvivlet kunde man nå fram till en slutsats som han menade var en andlig uppenbarelse.

Descartes dualism löste inte problemet med hur anden och materian kommunicerar. Han lyckades inte förklara dessa uppenbarelser som han själv anser har lett till insikter. De som hyllar Descartes principer har sällan klart för sig att hans teoritänkande har grund i ”Guds nåd”.

Descartes reduktionistiska synsätt, upphöjd till den moderna naturvetenskapens huvudsakliga metod, är således ofta missförstådd.

Icke desto mindre är reduktionismen en av flera tillämpliga vetenskapliga metoder. Men om man ska blanda in Gud i detta sökande bör också detta vara väldefinierat.

Att söka bevis, fakta och sanningar kräver annars ofta en kombination av flera perspektiv och metoder.  Det är som en slags uppåtgående spiral där steg ett utgör de mest enkla frågeställningarna. Många fastnar där.

Humanismen möjliggör å andra sidan alla slags frågeställningar och steg.

Bevis för den rigida låsningen i steg 1 ser vi i den huliganrörelse som nu håller på att implodera på nätet.
Huliganrörelse finansierad av Ungdomsstyrelsen.

Det alltmer vulgära näthuliganspråket bekräftar mitt tidigare antagande i artikeln:
Fullt möjligt förena tro och vetenskap.

Något som utmanar de mest rigida är nya upptäcker som  bevis för: Nära döden-Upplevelse (NDU).

Samtidigt är det skeptiska förhållningssättet nödvändigt på alla nivåer. Att okritiskt skölja ned vad som helst riskerar att leda in i mörkret. Det gäller alla slags sekter oavsett man kallar sig ateistisk skeptiker* eller djupt religiös.

Särskilt viktigt är det att försvara demokratin eftersom genom den kan samhället utvecklas trots huliganernas självdestruktiva och paranoiska attacker på dem med andra uppfattningar, insikter och livsåskådningar.

Börje Peratt

*Sekulär humanist accepterar både troende, ateism och agnosticism. Begreppet är felaktigt använt som ateism. De som idag kallar sig sekulära humanister är i själva verket nyateister, ateistiska naturalister, det vore klädsamt om man tog på sig en mer adekvat tröja.

Humanism och Kunskap

Humanism och Kunskap, föreningen utvecklas och växer. Visionen om ett öppet, tolerant, medkännande samhälle får nytt liv och liknar den vår som kommer i snabbt antågande.

Torbjörn Sassersson har också lagt upp föreningen på Facebook. Ska bli spännande att se hur det även växer där.

Torbjörn Sassersson har startat upp encyklopedin Vetapedia.
Eftersom folkets uppslagsverk på nätet Wikipedia inte längre är folkets, många vetenskapliga poster kontrolleras av antihumanisterna behövs Vetapedia.

Börje Peratt

Humanism och Kunskap på Vetapedia
Humanism på Vetapedia
Humanism och vetenskap i nytt sken

Den humana humanismen

Efter att under ett år ha granskat det som kallas antihumanismen vill jag nu återgå till mitt ursprungliga spår som är att utveckla de goda egenskaperna hos människan. Jag ångrar inte djupdykningen in i detta. Har sett debatten som nödvändig för att förstå och belysa ämnet.

Hjärnforskning visar att framgång och positiva upplevelser ger nya spår i hjärnan och utvecklar kompetensen.

Frågan är om detta gäller även vid strider. Det tycks som att de bästa stridspiloterna, schackspelarna och kirurgerna som kämpar för människors överlevnad utvecklar den högsta intuitiva kompetensen. De välutbildade, vältränade och skickliga utvecklar ofta också ofta ett inkännande som tar sig förbi logiken och ger omedelbar upplevelse av vad som behövs.

De bästa specialisterna lämnar reglerna och de intränade momenten för att finna nya lösningar som kan prövas i akuta lägen. Plötsliga intuitiva ingivelser kan visa sig vara räddningen.

Den som inte har kunskap eller förståelse för dessa förutsättningar för extraordinär skicklighet kan få för sig att det handlar om något annat än en fullt logisk effekt av att blixtsnabbt avläsa sammanhang och ha förmågan att både hantera intrycken och göra något av dem.

I forskning inom dessa förmågor finns olika nivåer och uppslag som vetenskapen kan studera. Det kan syfta till att förstå medvetandets uppkomst och utveckling. Ska sådan forskning då hindras av rädsla för det okända eller rädsla för repressalier för att man forskar på tabubelagda ämnen?

Bromsklossar

Under en ganska lång tid före jag upptäckte konflikten med organiserade bromsklossar har det således pågått en ideologisk strid mellan humanism och nyateism. Inte mellan religion och ateism utan för rätten att tänkta, tycka, tro och leva i enlighet med sin vilja och övertygelse.

Personligen hävdar jag varken religiös övertygelse eller någon fundamental tro. Men oavsett om Gud finns eller inte så har livet givit alla dessa möjligheter, kreativiteten och valfriheten. Antagandet om en enda sanning och en enda väg är då mot livets ambition.

I det humana ligger fantasin, utprövandet och gränslösheten. Det som gör att barnet utforskar världen och vetenskapsmannen att pröva hypoteser allt längre ut på den yttersta grenen.

Den humana humanismen bildar ett slags sammanhållande kitt för den kultur där den verkar. Respekt och förståelse genererar ett samförstånd som stärker och ger hopp. Den positiva delen av detta är således en moral som förmedlar medmänsklighet och försoning, som bygger upp människan, ger karaktär, stadga och mognad. Bejakar nyfikenheten och modet att pröva.

En human humanism sitter inte still och låter dogmatismen ta över.

Därför kommer jag inte helt att sluta granska det jag finner omöjligt att blunda för. Dock är ambitionen att åter fokusera på lusten, glädjen och skapandet.  Åter till om medvetandets uppkomst.

Börje Peratt

Humanism och Kunskap på Vetapedia
Humanism på Vetapedia
Humanism och vetenskap i nytt sken

Den Humana humanismen vill återupprätta medmänsklighet

Föreningen Humanism och Kunskap har bildats för att återta och återupprätta humanismen.

Vi måste först klargöra att det ateistiska Förbundet Humanisterna är en i grunden felaktig benämning och det förbundet borde heta Ateisterna. Deras systerorganisation benämner sig Vetenskap och Folkbildning vilket också är förvillande då de är en opinionsbildande förening för en ytterst begränsad del av vetenskapen.

När nu det ateistiska förbundet Humanisterna i SvD försöker försvara sig med att ytterligare förvilla samhället med vilseledande uppgifter blir det angeläget att korrigera några av dessa rena rökridåer.

De kallades tidigt av sina egna avhoppare för antihumanister och pseudoskeptiker.

En av initiativtagarna till skeptikerrörelsen, professor Truzzi, reagerade på den intolerans och fördomsfullhet som präglade dem. Deras förföljelse av oliktänkande gick så långt att de hotade människors liv och karriärer. Denna verksamhet har förvärrats med internets möjligheter att förstöra folks rykte.

Ett öppet demokratisk samhälle kännetecknas av en dialog ansikte mot ansikte. Antihumanisterna uppträder ofta ansiktslöst, anonymt och i hordliknande angrepp. De har infiltrerat samhällets viktigaste pelare och vittrar inifrån sönder fundamentet för mänskliga rättigheter och en mänsklig värld.

Det är obestridligt att ursprunget är en marxistiskt influerad ideologi med en hård Nyateism som vill utrota alla religioner. I detta ursprung finns också eugeniken, rasbiologin som ligger till grund för rashygien som i sin tur ligger till grund för nazismen. Man kan hävda att rörelsens initiativtagare aldrig tog det steget. Men visst fanns just dessa värderingar med i bilden. Det vi kan fastställa är att Julian Huxley ansåg att samhällets lägre klasser, som inte förmådde klara sig ekonomiskt, skulle steriliseras. Barnrika familjer skulle inte få medicinsk vård så kunde istället det naturliga urvalet rensa bort de svaga. (Eugenics in evolutionary perspective, Julian Huxley, 1962).

Kan vi föreställa oss något mer antihumanistiskt?

Visst ateisterna kan idag försvara sig med att de inte har sådana värderingar. Men det förändrar inte ursprunget. I detta ingår att de medvetet kapade humanismen för att kunna föra fram sitt antihumanistiska budskap.

Chefsideologen Paul Kurtz alla olika Manifest visar hur transformationen gått till sedan man förvandlade ursprungsdokumentet, Humanist Manifesto från 1933. Då var sekulär humanist både troende och vetenskapsman. Idag är man renodlad ateist. Då accepterades alla akademier och forskningsvägar till vetenskap. Idag accepteras bara en konservativ form av naturalism. Man kallar sig rationella på det sunda förnuftets bastion. Verkligheten uppvisar en mästare i att förvilla. Man anser sig vara skeptiker som ifrågasätter. Verkligheten uppvisar ett undertryckande av kritiskt tänkande.

Antihumanisternas mål är att alla ska acceptera och lyda deras enda sanna bild av verkligheten. De vill alltså förestå den enda giltiga globala religionen.

Den humana humanismen tillerkänner människan rätten att tycka tänka tro i enlighet med sin egen övertygelse. Den humana humanismen tillstår andlighet och även möjligheten till en själ liksom man accepterar en ateistisk tro. Därmed är inte den humana humanismen en religion utan en ideologi som står över såväl politik som religion.

Den humana humanismen grundar sig på medmänsklighet, vilja att förstå världen i alla dess aspekter och en önskan om internationellt utbyte på alla plan. Denna humanism ledde fram till mänskliga rättigheter, demokrati och internationella organisationer för förening av resurser och hjälpinsatser. Den internationella (Ateist-)Humanistunionen försöker med fagra ord och infiltration också kapa medmänsklighetens organisationer som WHO för att kunna släppa lös läkemedelsindustrins version av det mentalt och kroppsligt vaccinerade samhället.

Börje Peratt

Humanism och Kunskap på Vetapedia
Humanism på Vetapedia
Humanism och vetenskap i nytt sken