Den nya politiken – Vandra ut, stänga ute, skälla som en bandhund

Allt sedan Ny Demokrati har vi sett politiker som vägrar tala med ”vissa” motståndare och som till och med krävt att inte behöva sitta på samma bänk i TV-studion.

Trots stora åsiktsskillnader så kunde Högern på den gamla goda tiden föra ett hövligt samtal med Kommunisterna. Det vi nu fått i riksdagen är ovärdigt. Mobbingen utspelas inför öppen ridå och istället för att möta motståndare så vandrar man ut eller slänger dörren i ansiktet på dem man vägrar prata med. Alliansens uppträdande vid pensionsfonden är ovärdigt. Magdalenas Anderssons utbrott mot SD var okunnigt och kränkande. V har kunnat sitta på läktaren och iaktta skådespelet nere på cirkusarenan. Håller han Sjöstedt sig kall nu, kan han vinna oerhört mycket. Tänk om han skulle inleda samtalet med SD? Tänk om han skulle våga göra det som ingen annan just nu gör, nämligen börja kommunicera.

Naturligtvis är det otänkbart eftersom resten av V och dess röstare skulle börja skälla som bandhundar.
Så förutom vandra ut, slänga dörren i ansiktet, vägra ta emot den utsträckta handen så har vi fått ett rovdjursnivå i beteendet där många skäller och smyger runt med svansen mellan benen.

Värderingarna inom SD är högst tvivelaktiga, javisst men omdömet och värderingarna är inte klockrena i något parti. Riksdagen måste nu finna en form som håller. Med ett SD som obstruerar och leker hela havet stormar handlar det om att neutralisera dem frågan är hur.

Börje Peratt

Börje Peratt

Välkommen till min mediala värld

Annonser

Valets opinionsyttring utlyser hysteri

Den här bloggen använder jag till stilla funderingar och reflektioner. Nu handlar det om resultatet av valet 14 sept 2014 och den panikpolitik som uppstått. Sverigedemokraterna fördubblade och fick nästan 13 %.

Väldigt många kraftfulla reaktioner bespottar dess väljare och skanderar rasister. Ja sannolikt är att kärnan av SD är grundad i nationalsocialismen. Trots att Åkesson försökt tvätta rent så är säkert garderoben full av skelett som kan komma till liv.
Flera av mina nära vänner med utländsk härkomst vet inte om de vågar bo kvar i Sverige och oroar sig för framtiden.

Jag förstår ändå inte denna hysteri. Och jag finner egentligen attackerna på SD och dess väljare mer beklämmande än att just SD ökat. Om nu 13 % av landets befolkning sett SD som enda alternativ då ligger inte problemet hos SD utan hos de övriga partierna. Att alienera SD-väljarna ytterligare lär in minska dem.

Och samtidigt alla andra partier fick 87 % så varför denna orimliga uppståndelse. Jo för att vi vet att de växer om vi inte gör något åt den stora orättvisa som vuxit fram under Alliansen.

Jag är för tillfället mer upprörd över att vi har haft en politik som kastat Sverige 100 år tillbaka i tiden, som sålt ut landsbygdens möjligheter som minskat chanserna för bönder och fiskare att överleva. Det är jag minst sagt upprörd över och när mitt eget parti Centern tillhör de värsta svikarna (på riksplanet) finner jag det olidligt. Centern i min kommun är bra så där gäller det att fortsätta på inslagen väg och vi fick 20%. Men riks med nyliberalerna och högerextremisterna borde ansluta sig till NyModeraterna och sluta förstöra C och landsbygden. Mitt hopp står till en ny Centern Classic rörelse.

Egentligen är det C som har vågmästarrollen och som skulle kunna medverka till att SD inte får någon större politisk makt i riksdagen.

Med en omogen tjej som partiordförande som helt odemokratiskt utan att fråga partistyrelsen avfärdar blocköverskridande lösningar hoppas jag nästan på nyval så att C får stå där som skyldiga till att SD ökar lite mer. Bara detta C åker ut och vi kan göra oss av med Lööf och nyliberalerna i kansliet. Här behövs den stora sopkvasten. I rådande situation krävs ledare som prioriterar kommunikation och samverkan.

Börje Peratt